Syftet är att undersöka hur den svenska romantiken används och uppfattas av svensk­lärare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielärare i svenska. Forskningsfrågorna är hur lärarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lärarna ser på hur epoken berörs i styrdokumenten. Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken främst sker med ut­gångspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterära epokar­beten, där tidsbristen är en avgörande faktor för begränsningen av undervisningens volym och upplägg­ning. Det framkommer även att det finns ett värde i att knyta an till elevernas värld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. Därför är val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och väcka intresse. Undersökningen visar även att styrdokumenten är öppna för tolkning och skapar något av en paradox, då detta både anses som någonting positivt och negativ. Lärarna diskuterar också vad litterär kanon kan vara, och det faktum att det inte finns någon officiell sådan men en inofficiell eller lokal kanon som påverkar svensk­under­visningen.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien.   Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade. Det var istället de elever med en funktionsnedsättning som intervjupersonerna upplevt exkluderade. Resultatet visade att pedagogens roll hade en del i varför det blev exkluderande situationer i ämnet idrott och hälsa. Förståelsen för elever med en funktionsnedsättning var en annan del i varför elever blev exkluderade. Studiens resultat tyder på att det var normen om vad som ansågs normalt som bestämde vem som blev inkluderad eller exkluderad.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut. De andra pedagogerna har förbjudit barnen att ta med egna leksaker. Slutsatsen är, att pedagoger som inte använder olika uttrycksformer i undervisningen och som inte släpper in barnkultur i skolan, inte följer styrdokumenten som finns för skolans verksamhet.

I en organisation påverkas alla av hur kommunikationen fungerar, så det är av stor vikt att språkliga och kommunikativa problem kan hanteras. Oftast finns en rad styrdokument för att hantera just språkliga och kommunikativa problem, men också för att synliggöra organisation­ens mål och visioner och för att planera förändringar. Syftet med den här studien är att genom en kommunikationsanalys beskriva hur en individs kommunikativa kompetens värderas i en organisation. Dessutom undersöks hur risker och möjligheter är relaterade till individens kom­mu­nikativa kompetens och vilka styrdokument som kan vara relevanta för att ta till vara på just den kompetensen. Medierad diskursanalys (MDA) används som grundteori och som analysme­tod. Metoden för in­samling­en av material har främst haft en etnografisk ansats och materialet består av intervjuer med en utvald person och olika typer av textdokument. Intervjupersonen är samordnare vid ett forskningsinstitut i Mälardalen. Utifrån analysbegreppen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser analyseras intervjupersonens bakgrund, relationen till de övriga deltagarna, skickad e-post och ett par styrdokument. Det visar sig att kommunikativ kompetens kan vara svårt att ta till vara om det inte finns styr­dokument med tydlig ansvarsfördelning och tydliga riktlinjer. Sådana styrdokument behöver följas, vilket visar sig kan vara problematiskt beroende på hur organisationen väljer att arbeta med dokumenten. Både Heide m.fl. (2012) och Erikson (2011) poängterar värdet av gemen­samma mål i organisat­ionen och att en strategi bör finnas i syfte att beskriva hur dessa mål ska uppnås. Organisationen behöver veta hur de ska ta tillvara på kommunikativ kompetens och hur sådan kompetens ska värderas. Annars kan de gå miste om värdefull kunskap som inte går att läsa sig till.

Att vara fysisk aktiv och anta det som hälsoförebyggande livsstil har blivit ett hett debattområde runt om i världen. Metodens ansats utgår från diskursanalytisk ansats och Foucaults teoretiska perspektiv för styrningsrationalitet i skolan. Resultat och slutsatser är att lärarens expertis och påverkande förmågor ska fostra eleven att vilja välja en aktiv livsstil. De styrningsrationaliteter jag identifierat som framkommer i analysen är: en restriktiv styrningsrationalitet - en begränsande styrning inom ramar för önskvärda normer, en fostrande styrningsrationalitet - ska utgöra elevens utveckling insikt av självstyre, frivillig styrningsrationalitet – eleven ska intresseväckas och uppmuntras att vilja välja det önskvärda. Sedan finns ju en avsaknad av styrningsrationalitet gällande vila och återhämtning samt balansen mellan det och fysisk aktivitet. diskursiv praxis – en styrningsrationalitet - gör oss styrbara genom kommunikativa maktmedel

The purpose of this study is to investigate the attitude and experience teachers have with digital learning materials. More specifically it seeks to find out to what extent the teachers use the digital learning materials, what positive and negative aspects the teachers themselves can see with their material but also if the material includes a guide, if it’s to any help to the teachers and what kind of training they have received in their digital learning material. Through the study, my conclusion is the following; the extent of the use of the learning material varies from teacher to teacher. The study also shows that participating teachers rarely uses just one learning material, but instead opts for a variety of materials, mixing both textbooks with digital learning materials. Further the studies shows that the biggest pro with these tools are that it’s easier to individualize the education while the biggest con is a lack of training in the specific tool or the fact that every student has the ability to go on the internet instead of working on their school work, the teachers’ guide is to somewhat use and there are some who wish for more training to be able to use their digital learning materials efficiently.

De kunskapskrav som styrdokument för skolan stipulerar anses av både praktiker och teoretiker vara för vagt formulerade för att kunna verka som stöd vid bedömning och betygssättning. I gällande studie har åtta grundskollärare i olika ämnen intervjuats om sin uppfattning om kunskapskraven och sitt arbete med att tydliggöra dem. I studien framkommer att kunskapskraven uppfattas som vaga och att lärarna på olika sätt tydliggör dem. Lärarna uppger vidare att de finner ett tillräckligt gott stöd i nationella prov, sambedömningar och den egna arbetslivserfarenheten för att kunna göra bedömningar av elever och stödja dem i deras kunskapsutveckling.

Den här litteraturstudiens syfte är att undersöka populärlitteraturen och dess användning i skolan. Frågeställningarna lyder: Hur används och förstås termen populärlitteratur av forskare inriktade mot skolans undervisning? Hur resonerar dessa forskare kring populärlitteraturens användning i skolan? Gällande hur termen populärlitteratur används och förstås av forskare inriktade mot skolans undervisning så visar studien olika definitioner av begreppet populärlitteratur. Ett mönster påvisas med två infallsvinklar, det sociologiska som handlar om symboliskt mot ekonomiskt kapital och det textinterna spåret. Hur texten ser ut genom genren tillskrivs här störst vikt. Begreppet kan vara på väg att bli överflödigt i vårt samhälle där marknadstänkandet tenderar att ta över, så att också all kultur blir mer eller mindre populär. Studien visar att majoriteten av forskarna ser populärlitteratur som en legitim del av undervisningen. Persson (2007) har påvisat förändringen över tid: från att skolan ansett populärlitteratur som otänkbart tills idag där det vidgade textbegreppet finns med i skolans styrdokument, vilket signalerar en avkanonisering. Öhman (2015) förespråkar att skugga intrigen i populärlitteratur för att få ut så mycket som möjligt av undervisningen. Boëthius (1994) menar att populärkultur är del av undervisningen idag men denna kan vara en utmaning gällande kulturellt kapital, lärarna kan känna att de förlorar makt till eleverna som är mer välbevandrade i populärkulturen. Lindgren (2009) är positiv och förespråkar populärkultur inom skolans undervisning exempelvis genom att använda populärkulturella texter och analysera dessa. Lundqvist (1984) utmärker sig mot de andra forskarna som tas upp i detta examensarbete då hon tar en tydlig ståndpunkt mot sådant som ofta kategoriserats som populärlitteratur, något vi alltså inte ser i senare forskning.

Denna studie handlar om politiska mål och implementeringen av det nya betygsystemet utifrån lärares perspektiv. Den 1 juni 2011 började den nya gymnasiereformen att gälla i alla svenska gymnasieskolor. Gymnasiereformen innebar en rad olika ändringar för både lärare och gymnasielever som började arbeta utifrån reformen under terminsstarten 2011. En av de större ändringarna var det nya betygsystemet, vars syfte var att genom ett sexskaligt betyg ge mer rättvisa, hårdare, motiverande och informationsgivande betyg till elever. Genom en kvalitativ metod har tio gymnasielärare intervjuats där de har fått berätta om sina erfarenheter av arbetet med det nya betygsystemet. Deras svar har analyserats och jämförts i en fallstudie. Analysen av det insamlande materialet visar på att det utifrån lärares erfarenheter inte har uppnått de politiska målen med betygsystemet. Betygen uppfattas inte som informationsgivande, motiverade eller rättvisa. Betygen uppfattas dock som hårda men det innebär i sin tur inte att det är motiverande. Anledningen till att de politiska målen med nya betygsystemet inte uppnåtts beror utifrån lärares erfarenheter på att implementeringsproblem uppstår på grund av bland annat otydliga styrdokument från beslutsfattare och närbyråkrater obegränsade handlingsfrihet. / <p>2018-06-07.</p>

I följande studie gjordes en kvalitativ jämförande textanalys av tre styrdokument för förskolan, nämligen förskolans läroplan 1998, 2016 års revidering av densamma samt Pedagogiskt program för förskolan från år 1987. Studiens syfte var att bidra med kunskap om musikens plats i läroplaner och övriga styrdokument för förskolan samt hur detta har förändrats över tid. Detta gjordes genom att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning musik förekommer, direkt och indirekt, i förskolans gällande läroplan, samt hur detta ser ut i jämförelse med tidigare styrdokument. Analysen gjordes utifrån ett antal analysfrågor med utgångspunkt i begreppen inom-musikaliskt och utom- musikaliskt lärande, samt reproducerande och undersökande arbetssätt i relation till musik i förskolan. Resultatet visar en tydlig minskning av musikens utrymme i förskolans styrdokument från Pedagogiskt program till båda de berörda läroplanerna, även med hänsyn till att styrdokumentens omfattning minskat betydligt. I de analyserade läroplanerna förekommer musik sparsamt, både som direkt och indirekt företeelse, och då främst som ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap. I Pedagogiskt program förekommer musik i större utsträckning och då främst som direkt företeelse. Musik framskrivs då som både ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap och som mål i sig, det vill säga med fokus på inom-musikaliskt lärande. Denna studie är relevant eftersom den kan bidra med ökad kunskap om musikens ändrade roll i styrdokumenten, vilka i stor utsträckning påverkar förskolans pedagogiska verksamhet.