Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur samverkan kan se ut mellan hem och skola. För att besvara forskningsfrågorna om lärares syn på samverkan samt hur samverkan fungerar i praktiken har sju intervjuer från tre olika skolor genomförts och analyserats. Utgångspunkt i studien har varit det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att relationen mellan hem och skola har en betydande roll i skolans vardag och att föräldradeltagandet i skolan upplevs ha minskat. Det visar även att det saknas stöd i styrdokument för hur samverkan mellan hem och skola ska genomföras i praktiken. Slutsatsen är att relationen mellan hem och skola är avgörande för barnets utveckling och lärande men trots detta saknas tydliga riktlinjer för hur detta ska ske från skola och styrdokument.

Läroplanerna för förskola ställer krav att pedagoger som är verksamma inom dessa skolformer skamotverka traditionella könsmönster och genusstrukturer och verka för jämställdhet mellan könen.Pedagogerna jag jobbat med genom åren har dock sällan reflekterat kring hur pojkar kan bli offerför genusstrukturer. En av de absolut främsta författarna inom skönlitteratur riktat till barn är AstridLindgren. Hennes berättelser är intressanta ur ett jämställdhetsperspektiv då hon är känd för att haväldigt starka flick-karaktärer i sina böcker. Jag har gjort en diskursanalys av Astrid Lindgrensböcker där jag granskar vilka roller pojkar och män har och med vilka adjektiv de beskrivs. I minaresultat kan man se att det finns få bra förebilder för pojkar i dessa böcker som visar andra adjektivoch egenskaper än de man historiskt sett kopplat ihop män med.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra och beskriva matematikundervisningen i förskoleklassen. Förskoleklassen har fram tills juli-16 saknat tydliga riktlinjer för sin undervisning vilket har inneburit att undervisningen vilar på enskilda pedagogers engagemang och drivkraft. Forskning har visat att det är viktig att tidigt upptäcka barn med matematiksvårigheter och att sätta in tidiga insatser. Det finns en stark koppling mellan barns matematikkunskaper vid skolstart och senare akademiska framgångar. Därför har studien också inriktat sig på att se hur de nya riktlinjerna har påverkat undervisningen samt hur man lägger en grund för elever med sämre förutsättningar så att de får en god matematikutveckling. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sju förskoleklasslärare som är verksamma i två olika kommuner. Studien är kvalitativ och analysmetoden tematisk. Resultaten visar att de nya riktlinjerna för förskoleklassen inte fått genomslag i undervisningen än på de flesta av enheterna. Det finns tydliga skillnader i hur man på ledningsnivå i de båda kommunerna tagit sig an uppgiften med att implementera det nya styrdokumentet. Matematikundervisningens innehåll är baserat på barnens intresse och på matematik som är knutet till deras vardag. Problemlösning och resonemang är områden som flera av informanterna lyfter fram som något man aktivt arbetar med efter att ha fått kompetensutveckling via Matematiklyftet. Stor del av inlärningen sker genom lek både organiserat och i friare former. Specialpedagogiska insatser förekommer sällsynt och nästan aldrig när det gäller matematik i förskoleklassen. Resultaten visar också att likvärdigheten i matematikundervisningen mellan olika förskoleklasser fortfarande kan ifrågasättas.

This work examines teachers’ experiences of teaching students with reading and writing difficulties / dyslexia in a regular class-room setting. The questions were: General experiences of the needs of additional adjustments in teaching. How additional adjustments strengthen classroom teaching. Experiences of the implementation of digital teaching tools in teaching and reflections regarding additional adjustments in relation to the control documents? A research design with semi-structured interviews with a phenomenological approach was chosen. Ten teachers from six different schools participated in the interviews. Some general patterns occurred in the interviews. The participating teachers generally identified students’ need of extra support by observing their degree of participation in different instructional activities in the classroom. The participating teachers found implementation of digital tools difficult because of their own lack of knowledge as well as technical issues regarding the capacity of the network at the school and computer problems. The teachers were well aware of the overall goal in the curriculum about giving all students equal opportunities to reach the goals in the curriculum. However, the teachers’ knowledge about policies and guidelines in relation to how to implement and evaluate instructional adjustments were scarce.

Studiens syfte var att undersöka och fördjupa kunskapen om elevinflytande i grundskolan ur ett elevperspektiv. Utgångspunkten är Skolinspektionens Skolenkät VT 2015 som visade på äldre elevers låga grad av inflytande och med pragmatismen som teoretiskt perspektiv. Genom intervjuer med tio elever i grundskolans F-3 undersöktes huruvida eleverna anser inflytande som en viktig del i skolan samt vilken form av inflytande eleverna får eller önskar att de skulle ha. Resultaten visade på ett relativt litet inflytande för eleverna och att det inflytande som finns sker i olika grad och i olika miljöer i skolan. Slutsatsen är att elevinflytande är lågt även i grundskolans F-3.

No description available.

Tidigare har slöjden varit mer inriktad på produktion. Med vår senaste läroplan har slöjdprocessen fått en betydande roll. Vi är medvetna om att pedagogiska förändringar sker långsamt, men med vår enkätundersökning vill vi se om elever är delaktiga i processen och om lärarna arbetar utifrån skolverkets kursplan 2000. Vi vill även se om lärarna arbetar med den förståelseinriktade kunskapen. Vi har vänt oss till 100 elever och 10 lärare som arbetar i år 5 med slöjd. Resultatet av enkätundersökningen visade på att de flesta av eleverna känner sig delaktiga i ett processarbete där de är aktiva från idé till utvärdering. Eleverna påverkar och ser på så sätt sitt eget lärande. När vi sammanställde resultatet arbetade de flesta lärarna utifrån elevens egna idéer, också de lärare som examinerats tidigare än 1980. Vi tror att när det kommer nya läroplaner borde slöjdlärare från närliggande skolor samlas i seminariegrupper och arbeta med djupgående analyser av texterna. På detta sätt får man möjlighet att utvecklas som lärare och risken att köra fast i samma arbetssätt minskar.

No description available.

Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur IKT och digitala verktyg används på fritidshemmet, vidare riktar sig studiens undersökning mot fritidslärarna för att ta del av deras uppfattningar om användning av IKT och digitala verktyg. För att svara på syftet utgår studien från följande frågeställningar: Vad finns det för bakomliggande faktorer i fritidslärarnas användning och vad ser de själva att det finns för för- och nackdelar med användning av IKT och digitala verktyg, hur och varför används digitala verktyg enligt lärarna och hur arbetar lärarna med källkritik och etiska frågor?Fritidshemmet ska enligt styrdokument ge eleverna kunskaper om och i de digitala verktygen, få möjligheter att utforska verktygen samt använda sig av dessa ämnesöverskridande. Vidare ska fritidshemmet fungera som en utjämnande faktor för olika sociala förhållanden. De elever som inte har tillgång till digitala verktyg i hemmet ska alltså erbjudas möjligheter att via fritidshemmet få kunskap som jämnar ut de digitala klyftor som finns. Studien kommer genomföras på två skolor med tre fritidshem. Vidare kommer endast fritidslärare som innehar pedagogisk utbildning vara delaktiga i studien. Datainsamlingen för denna studie har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer. Under intervjuerna har respondenterna fått presentera deras egna åsikter och attityder gentemot IKT och digitala verktyg. Dessa utsagor har därefter ställts mot aktuell forskning som delvis visat liknande resultat som studiens respondenter. Resultatet av det analyserade empiriska materialet påvisar en brist i många av de områden som påverkar arbetet med IKT och digitala verktyg. Främst framkommer det att respondenternas attityder, eget intresse, tillgång av verktygen och stöd från ledningen är de största faktorerna som påverkar denna användning både positivt och negativt. Det som inte påverkade var elevernas egna intressen, viljor eller aktuella styrdokument.

I denna studie granskades två digitala läromedel i religionskunskap för högstadiet och gymnasiet. Syftet med denna uppsats var att göra en kritisk läromedelsanalys med fokus på kvinnornas plats i digitala läromedel. Undersökningen gick ut på att se hur kvinnor framställs i utvalda digitala läromedel samt att se på hur skillnader och likheter mellan män och kvinnor uttrycks. Detta jämfördes med styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer. De digitala läromedlens innehåll granskades och gjordes till föremål för en analys om framställningen av kvinnor och religion i relation till styrdokumenten. Studien visar att kvinnor inte får lika stor plats som män i digitala läromedel i religionskunskap. Den visar också på mönster hur kvinnor framställs. De digitala läromedlen uppfyller delvis styrdokumentens krav (lgr11 och lgy11) trots att kvinnors religion inte har lika stor plats som männens religion.