This thesis has examined regional and municipal cultural policy documents and public library policy documents. The purpose of the study was to examine and discus which preconceptions about the public library the policy documents contains. The chosen method and theory to achieve this purpose was discourse analysis, new institutional theory was applied in order to discuss the preconceptions that the discourse analysis made visible. The regional and municipal cultural policy documents did not mention the public library as much as expected. The findings from the analysis show that the discourses identified in the policy documents were relatively similar. The discourses found in the regional cultural policy documents were: the literary discourse, the multifunctional discourse and the societal development discourse. Only the multifunctional discourse was identified in the municipal cultural policy documents. In the public library policy documents four discourses where identified: the literary discourse, the information-conveying discourse, the multifunctional discourse and the societal development discourse. The preconception that where made visible during the discourse analysis can be considered as a result of reproduction of other policy documents from the cultural policy field. According to institutional theory this can be viewed as isomorfism, and the policy documents are used to achieve legitimacy. In order to survive the regions, municipalities and public libraries reproduce values, norms and demands from the cultural policy field. During the analysis it became clear that there were two different logics present in the cultural and library policy documents: a market based logic and library logic. This is a two years master´s thesis in Library and Informations Science.

Syftet med studien är att granska hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen. Resultatet av studien visar att ämnet demokrati innefattar flera framgångsfaktorer som möjliggör inlärningen av demokrati. Slutsatsen är att demokrati är större en samhällskunskapen, samtliga ämnen i skolan behöver ha ett fokus på demokratiaspekten.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen omskolverksamhetens kriterier för att agera vid kränkande behandling viaelektroniska medier. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativasemistrukturerade intervjuer, genomförda med tre lärare i årskurs 3, samt trerektorer för grundskolor. Svaren i studien resulterar i fem kategorier med demskäl till varför lärare och rektorer anser att skolverksamheten bör agera, utredaeller anmäla elektroniska kränkningar utanför skoltid. Slutsatsen är att lärareoch rektorer inte förefaller inta skilda perspektiv i denna frågeställning. Demotiverar sitt ställningstagande med hänvisning till kränkningarnaskonsekvenser på elevens psykiska hälsa, och åtar sig således ytterligareskyldigheter än vad Skollagen ålägger dem och skolverksamheten.

Undervisningen ska bidra till att utveckla elevens förmåga att föra och följa matematiska resonemang (Skolverket, 2019). Syftet med studien är att fördjupa förståelsen av hur lärare beskriver att de arbetar för att främja utvecklingen av elevernas muntliga resonemangsförmåga i årskurs 4-6. Genom semistrukturerad kvalitativ intervju ämnar studien att synliggöra vad nio lärare beskriver att de gör i klassrummet för att utveckla resonemangsförmågan, hur de planerar för förmågan samt de förutsättningar och utmaningar som kan finnas. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk som visar hur resonemang utvecklas via samarbete kommer data karaktäriseras. Studiens resultat visar att samtliga lärare ger utrymme för resonemangsförmågan, där de menar att förmågan bäst utvecklas muntligt. Lärarna tillämpar olika arbetssätt för att eleverna ska utveckla resonemangsförmågan via samarbete. En del lärare planerar för resonerande uppgifter som dagligen implementeras, medan andra lärare mestadels har läroboksstyrd undervisning. Lärarna beskriver att utmaningar såsom tid och klassrumsklimat kan hämma förmågans implementering.

I denna uppsats undersöks hur begreppet texttyp tolkas av verksamma lärare i svenska pågymnasiet samt vilka olika texttyper som implementeras i deras undervisning. I undersökningensvarar elva lärare på enkätfrågor som rör deras egen undervisning i val av olika texttyper samthur de tolkar två formuleringar i kunskapskraven för Svenska 1 och 3 som också rörde olikaval av texttyper. Deras svar delades sedan in i två genreteorier; Nyretoriken och Sydneyskolanför att kunna analysera lärarnas tolkningar. Syftet är att se på vilka sätt det går att tolkabegreppet texttyp och vad som troligen är lärarnas största anledningar deras tolkningar samt valav texttyper i sin undervisning.Resultatet visar att formuleringarna i styrdokumenten tolkas på olika sätt av lärarna och att bådeNyretoriken och Sydneyskolans genreteorier gick att utläsa av lärarnas tolkningar samt val avtexttyper vid skrivuppgifter.Slutsatsen är att det ryms olika sätt att tolka begreppet texttyp i genom många olika val avtexttyper i skrivundervisningen, trots att de flesta av lärarna har styrdokumenten somhuvudsaklig anledning. Styrdokumentens formuleringar öppnar också upp för storatolkningsmöjligheter och därav är det en trolig anledning till lärarnas skiftade svar.

This thesis is about the definition of the public librarian’s profession and how they are affected by stress. Six public librarians were interviewed over the video-chat program zoom during the 2021-summer. It concluded that the democratic mission was not as clear to every participant and there was some confusion as to how they were supposed to work with it. There were two major stresses reaffirmed among the participants: namely role ambiguity and lack of professional autonomy.

Studiens syfte är att skapa en större förståelse för hur undervisningsbegreppet färdas från teoretiska styrdokument till pedagogisk utbildning inom den förskoledidaktiska kontexten. Då studien ämnar synliggöra förskollärares erfarenheter intas en fenomenologisk hermeneutisk ansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer utgör empirin. Resultatet tyder på motsättningarna kring undervisningsuppdraget som visar sig i lokala förutsättningar där organisation, tid och samstämmighet ses som återkommande faktorer som påverkar förskollärarens möjlighet att genomföra uppdraget. Även förskollärarnas förtydligade rollbeskrivning anses ha skapat friktion mellan förskolans verksamhetstradition och styrdokumentets framskrivning. Trots olika förutsättningar presenteras bilden av samstämmighet bland förskollärarna kring synen på undervisningsuppdraget som positivt och viktigt för förskolans utbildning. Det lyfts exempel på hur förskolor tagit fram undervisningsplaner och reflektionsmallar med avsikt att säkerställa undervisningens kvalitet. Studiens resultat visar att undervisningsuppdraget har påverkat, och fortsätter att påverka, det arbete som pågår i förskolans utbildning där traditioner utmanas och framtiden är oskriven.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om sociologiämnet på̊ gymnasieskolan och jämföra styrdokumentens skrivningar med lärares beskrivningar av det ämnesmässiga innehållet. Centrala frågor är vilka syften med ämnet sociologi som anges i styrdokumenten, vilka syften de intervjuade sociologilärarna anger och om lärarna upplever att det finns andra faktorer som påverkar undervisningen. Studiens material består av ämnesplanen för sociologi samt intervjuer med sociologilärare utförda via e-post. I studien används en kvalitativ textanalys och en kvalitativ intervju. Studiens teoretiska ramverk utgår från Dahllöfs ramfaktorteori, Lundgrens läroplanskoder, Englunds utbildningsfilosofiska strömningar samt Bernsteins begrepp. Denna studies huvudresultat visar att olika läroplanskoder samverkar och pendlar mellan varandra i sociologins ämnesplan. Detta tar sig uttryck på̊ olika sätt i lärarnas beskrivningar av det ämnesmässiga innehållet och kan tänkas hänga samman med lärarnas yrkeserfarenhet och stoffrepertoar. Samtidigt har studien visat att ramfaktorer såsom läromedel och gruppstorlek påverkar innehållet i sociologiundervisningen.

Syftet med denna studie var att tolka förskollärares uppfattningar om styrdokumentensformuleringar av likvärdighetsuppdraget med fokus på barns socioekonomiska bakgrunder. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare medverkade. I resultatet uttryckte förskollärarna uppfattningar om att förskolans verksamhet var anpassningsbar, där barnens behov och förutsättningar sågs som viktiga delar för att kunna utforma en verksamhet som är likvärdig för alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund. Förskollärarna uttryckte uppfattningar om att verksamheten måste utformas olika för det enskilda barnet och att det är viktigt att diskutera formuleringarna i Lpfö18 tillsammans i arbetslaget. Resultatet visade också på att det finns utmaningar, därförskollärarna upplevde en otillräcklighet i att räcka till för alla barn samt att yttre faktorer såsom barngruppens storlek och förskolans ekonomi hade en påverkan. Förskollärarna uppfattade ocksåatt det fanns krav på deras yrkesroll som inte handlade om förskolans verksamhet ochutbildning. Det framkom skilda uppfattningar om att förskolan behövde kompensera för det som saknas, men resultatet visade på att alla barn ska kompenseras för det dom behöver och förskollärarna försöker hitta vägar för att kunna kompensera så att förskolans verksamhet ska anses likvärdig för alla barn. Utifrån studien går det att dra slutsatser att förskolans likvärdighetsuppdrag är ett tolkningsbart uppdrag som kräver diskussioner i arbetslaget för att kunna realisera det i sin egna verksamhet. Förskollärarna har en viktig roll för att tillgodose att förskolan närmar sig en verksamhet som blir likvärdig, där utgångspunkten är barnensbakgrund, och deras olikheter ses som en tillgång samt att barnens behov och förutsättningar alltid är i centrum i utformandet av verksamheten. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Denna kunskapsöversikt är skriven med syftet att undersöka hur matematikens styrdokument och skolmatematiken förhåller sig till varandra, samt hur styrdokumenten påverkar lärarnas egen yrkesutövning. Detta för att vidga förståelsen för hur styrdokumenten interagerar med skolmatematiken, och hur lärare genom tiden har förhållit sig till detta. Översikten tar avstamp i forskning med historisk karaktär, där det undersöks hur styrdokumenten har påverkat skolmatematiken under flera olika läroplaner och tider i Sverige.  Styrdokumenten är de förordningar som ska bestämma över hur skolverksamheten ska gå till. Resultatet i denna översikt tyder dock på att skolmatematiken inte har blivit speciellt påverkad av styrdokumenten. Flera gånger under 1900-talet så visar det sig att det som i huvudsak styr skolmatematiken är läromedelsproducenterna med sina läromedel. Det framkommer också att matematiklärarna själva inte verkar ha full förståelse för styrdokumentens innehåll, och därefter inte undervisar med dem i åtanke