Syftet med denna studie var att tolka förskollärares uppfattningar om styrdokumentensformuleringar av likvärdighetsuppdraget med fokus på barns socioekonomiska bakgrunder. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare medverkade. I resultatet uttryckte förskollärarna uppfattningar om att förskolans verksamhet var anpassningsbar, där barnens behov och förutsättningar sågs som viktiga delar för att kunna utforma en verksamhet som är likvärdig för alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund. Förskollärarna uttryckte uppfattningar om att verksamheten måste utformas olika för det enskilda barnet och att det är viktigt att diskutera formuleringarna i Lpfö18 tillsammans i arbetslaget. Resultatet visade också på att det finns utmaningar, därförskollärarna upplevde en otillräcklighet i att räcka till för alla barn samt att yttre faktorer såsom barngruppens storlek och förskolans ekonomi hade en påverkan. Förskollärarna uppfattade ocksåatt det fanns krav på deras yrkesroll som inte handlade om förskolans verksamhet ochutbildning. Det framkom skilda uppfattningar om att förskolan behövde kompensera för det som saknas, men resultatet visade på att alla barn ska kompenseras för det dom behöver och förskollärarna försöker hitta vägar för att kunna kompensera så att förskolans verksamhet ska anses likvärdig för alla barn. Utifrån studien går det att dra slutsatser att förskolans likvärdighetsuppdrag är ett tolkningsbart uppdrag som kräver diskussioner i arbetslaget för att kunna realisera det i sin egna verksamhet. Förskollärarna har en viktig roll för att tillgodose att förskolan närmar sig en verksamhet som blir likvärdig, där utgångspunkten är barnensbakgrund, och deras olikheter ses som en tillgång samt att barnens behov och förutsättningar alltid är i centrum i utformandet av verksamheten. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Denna uppsats tar upp fenomenet läxor ur elevers perspektiv. Läxan upplevs av många som en självklarhet, detta trots att läxor inte tas upp i de styrdokument som finns kopplade till skolan idag. Syftet med uppsatsen är att utveckla en förståelse för hur elever med olika socioekonomiska bakgrunder upplever och förhåller sig till läxor i sin hemmiljö. Genom samtalsintervjuer med elever har vi undersökt hur dessa upplever sina läxor. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av Basil Bernsteins teori om sociolingvistiska koder samt tidigare forskning inom området. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna upplever att läxor tar tid från elevernas fritid samt att syftena som eleverna upplever med läxan rör att eleverna ska lära sig kunskap. Vi har visat att samtliga elever har någon form av interaktion när det gäller läxläsningen i hemmiljön. Vi har även visat att elever från skolan med ett upptagningsområde som bland annat har en högre medelinkomst än den andra skolan förutsätts ta ett större ansvar för sina läxor.