Syftet med studien är undersöka synsätt på lek bland lärare i förskoleklass och i lågstadiet, särskilt vad som gäller deras syn på leken som en del av lärandet. Syftet är även att undersöka hur leken används i undervisningen för att främja läs- och skrivförmågan (literacy) samt vilka skillnader det finns i hur leken används i olika årskurser. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur ser lärarna på lek och på lek som ett pedagogiskt redskap? Hur används lek i undervisningssammanhang och skiljer sig användandet mellan de olika årskurserna F-2? Hur ofta och på vilket sätt används leken för att stödja elevers läs- och skrivutveckling? Studien är genomförd med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna i studien utgörs av elva behöriga lärare. Det insamlade materialet har undersökts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare ser leken som viktig för elevers lärande men har svårt att få in leken i undervisningen. Samtliga lärare försöker använda ett lustfullt och lekfullt lärande. Användandet av lek skiljer sig från förskoleklass och årskurs 1–2.

A qualitative study on how teachers actively work to promote student influence in the classroom through the teaching of and through democracy from the perspective of five F-3 teachers.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på digitaliseringen i svenskämnet iförhållande till revideringen av ämnesplanen från Skolverket och annan litteratur.Frågeställningarna som ska besvaras är tre och lyder: Hur använder tio svensklärare digitalaverktyg i undervisningen? Hur påverkas tio lärares pedagogiska roll av den nya revideringen iämnesplanen för ämnet svenska på gymnasiet? På vilket sätt anser lärare att elever påverkasav digitaliseringen i klassrummet. Resultatet visar att några lärare använder dator som ettkomplement till undervisningen och andra använder den mindre. Några lärare är positiva tilldigitala verktyg för att de ser en utveckling i hur eleverna skriver och resten av deltagarnatyckte att det var ett störningsmoment.

Enligt undersökningar som Skolverket har genomfört är cirka fem procent i den svenska skolan särskilt begåvade. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur undervisningen anpassas för särskilt begåvade elever i matematik utifrån styrdokument, erfarenheter och kunskaper. Undersökningen för studien bygger på en kvalitativ metod utifrån intervjuer av lärare som har lång erfarenhet i att undervisa elever i matematik. Det teoretiska ramverket för studien bygger på den sociokulturella teorin utifrån Vygotskijs tankar om lärande där lärandet grundas i den sociala interaktionen mellan olika individer. Studiens resultat visar att lärare främst använder två olika metoder vid undervisningen av eleverna samt att lärarna individanpassar undervisningen för att de särskilt begåvade eleverna ska nå nästa kunskapsnivå. Resultatet visar även att det finns både motiverade samt omotiverade särskilt begåvade elever vilket är viktigt som lärare att vara medveten om.

No description available.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3-lärares relation till undervisning i ämnet religionskunskap. Forskningsfrågorna behandlas utifrån en kvalitativ ansats och den didaktiska triangeln som teoretiskt perspektiv med fokus på relationerna mellan innehåll, lärare och elev, och de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Resultatet påvisar likheter och skillnader i lärares relation till undervisning i religionskunskap. Slutsatsen är att olika lärare fokuserar på olika kunskaper och förmågor i religionskunskap, vilket inte ger en likvärdig undervisning. Däremot använder lärare varierade arbetssätt, har en progression i arbetet, och är positiva till religionskunskap och uppfattar ämnet som viktigt.

Sammanfattning/AbstractCronvall, Joakim (2020). Extra anpassningar utifrån lärarnas egna lärande. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra till större förståelse av skolors arbete med extra anpassningar och lärares lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att utforska hur lärarnas kompetens kring extra anpassningar ser ut efter lagändringen 2014. Den kommer även belysa om deras praktik och arbetssituation förändrats samt hur lärarnas lärande sett ut under implementeringsfasen. Detta kommer vägas mot forskning kring lärares lärande och skollagen och Skolverkets allmänna råd och stödmaterial.Frågeställningar:• Hur tolkar studiens lärare begreppet extra anpassningar?• Hur beskriver de intervjuade lärarna själva att deras arbete har förändrats sedan stödinsatsen, extra anpassningar, infördes?• Hur ser de intervjuade lärarnas eget lärande ut kring stödinsatsen extra anpassningar?TeoriDenna studie tar sin utgångspunkt i de sociokulturella och systemteoretiska perspektiven. Studien belyser lärares egna lärande som sker i ett socialt sammanhang där individen, gruppen och organisationen kan påverka lärandet.MetodStudien bygger på empiriskt material insamlat från åtta individuella intervjuer. Studien har genomförts på fyra låg- och mellanstadieskolor i en kommun. Kommunen har tre rektorsområden som alla är inkluderade i studien.4ResultatI studien framkommer det att lärarna i stort tolkar begreppet extra anpassningar så som gällande styrdokument beskriver det. Lärarna pekar på att vissa svårigheter som eleverna är i blir svåra att möta med extra anpassningar. Det framkommer även att det är svårt att skapa en undervisningssituation som kan möta alla elever.De intervjuade lärarna beskriver en skillnad i kompetensnivå mellan lärare och annan personal som också arbetar med eleverna. Denna personal, fritidspedagoger, resurslärare och elevassistenter, har inte samma möjligheter eller utrymme i sin tjänst att tillgodose sig samma kompetensutveckling som lärarna.Resultaten visar att lärarnas lärande är en komplex process. Där riktade kompetensutvecklingsinsatser, kollegiala diskussioner, positiva upplevelser av förändrat arbetssätt och tid har betydelse för lärarnas lärande.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll blir viktig i att kunna ge vägledning kring hur man hanterar svårigheter elever är i, hur man utformar en planering och undervisning för en heterogen klass, och för att säkerställa att all personal på skolan har tillräckliga kunskaper.

I denna kvalitativa studie har GDPR-lagens införande i- och påverkan på förskolan studerats. Vi har utgått från en frågeställning, och sett på denna utifrån olika perspektiv. Det första fokuset i studien ligger på hur förskolorna har valt att implementera lagen i deras verksamhet. Med detta menas om personalen fått utbildning och/eller bara information om lagen. Samtidigt har vi belyst förskollärarnas reaktioner till lagen och vilken betydelse detta utgör för det fortsatta arbetet. Det andra fokuset är hur förskolepersonalen behövt ändra sitt arbetssätt efter införandet av GDPR. Här har vi valt att diskutera element såsom samverkan, digitalisering, dokumentation och yrkesroll. I resultatet framgår det skilda meningar om vad GDPR-lagen skapat för konsekvenser, både gällande yrkesrollen och även den generella förståelsen för lagen. Empirin, som samlats in med hjälp av sex stycken intervjuer, analyseras i resultatdelen med hjälp av olika teorier. Dessa utgår ifrån organisationskultur, ledarskap, yrkesprofession, förändringsprocesser och inlärningsteorier, samt kommunikation. I studiens diskussionsdel kommer begreppen technostress och technoapati ställas i relation till varandra, samt till förskolan som den ser ut idag.

Studie- och yrkesvägledarens roll är ett ständigt frågetecken som medför skilda uppfattningar om uppdraget. Detta leder till att det råder en låg prioritering och värdering på våra grundskolor runt om i Sverige. Det primära syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning rektorer uppfattar, organiserar, prioriterar och värderar studie- och yrkesvägledningens uppdrag i grundskolan. Frågeställningarna som har undersökts handlar om hur rektorer talar kring sina kunskaper om studie- och yrkesvägledning samt hur rektorer talar kring värdering, organisering och prioritering av studie- och yrkesvägledning. Den tredje och sista frågeställningen berör hur rektorer talar kring samverkan på skolan med utgångspunkt i studie- och yrkesvägledning. För att analysera resultaten har organisationsteorin tillämpats i syfte att analysera ledarskapets betydelse för organisering av studie- och yrkesvägledningen. Insamlingen av empirin har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod där totalt sex grundskolerektorer deltog i studien. Resultatet som framkommit i studien är att det råder skiljaktiga uppfattningar kring studie- och yrkesvägledarens roll och profession inom grundskolan. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledarens roll är föränderlig och behöver därmed prioriteras och värderas högre med bland annat fokus i elevhälsan där vägledarens deltagande ska ses som en självklarhet.

Tidigare forskning har visat att elevers förväntningar på hur de ska prestera i studier till stor del leder till att de presterar på den ungefärliga nivån som de förutspått sig att prestera. Det saknas dock studier kring hur elevers uppfattning kring syftet i ämnesplanen och det centrala innehållet i kursplanen påverkar elevernas betyg. Det är dessa faktorer (det centrala innehållet och syftet) som kunskapskraven baseras på och elevernas förmåga att arbeta efter dessa är därför av stor vikt. I denna studie har det via en enkät undersökts hur lätt/svårt gymnasieelever i Stockholmsområdet uppfattar syftet i ämnesplanen för Biologi på gymnasienivå. Det undersöks även hur intressant de tycker att de olika ämnesområdena i det centrala innehållet för kursen Biologi 1 är. Utifrån dessa data har det analyserats ifall att det finns några signifikanta samband mellan dessa variabler samt elevernas förväntade betyg och elevernas slutbetyg i kursen Biologi 1. Studien visar att elever som har lätt att uppfatta syfte nr 1: Kunskaper om biologinsbegrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas och syfte nr3: Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning i kursplanen har ett signifikant högre slutbetyg. Det centrala innehåll som hade ett signifikant samband med slutbetyget var ”Evolution”. Elever som visade högre intresse för ”Evolution” hade också ett högreslutbetyg. För de elever som deltog i denna studie var medelvärdet för elevernas slutbetyg högre än medelvärdet för slutbetyg i hela Sverige. Resultaten i denna studie bör därför endast ses som en indikator på vilka delar i syftet och det centrala innehållet som elevernas förväntningar på kan ha betydelse för högpresterande elevers slutbetyg.