I undervisningen i idrott och hälsa läggs mycket fokus på kunskapsområdet rörelse. Ofta blir det fokus på tävling och användning av bollspel, trots att bollspel inte uttryckligen står med i läroplanen. Detta är en potentiell påverkansfaktor till att elever missgynnas och riskerar att inte delta i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurserna 7-9 förankrar undervisningen i bollspel till aktuella styrdokument och hur de skapar likvärdiga förutsättningar för eleverna i undervisningen kring bollspel. Detta genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa som var aktiva i årskurserna 7-9. Deras svar har analyserats utifrån Lindes läroplansteori samt Engströms begreppsteori gällande  investeringsvärde och egenvärde. Slutsasterna drogs att lärare förankrar undervisningen i bollspel till läroplanens centrala innehåll och kunskapskravet gällande “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer”. Lärare använder flera metoder för att skapa likvärdiga förutsättningar i undervisningen. Lärarens didaktiska val påverkas av deras tolkningsutrymme i förhållande till läroplanen. Faktorer som kan påverka lärarens tolkningsutrymme är deras bakgrund i idrottsrörelsen och deras utbildning. Lärarens tolkningsutrymme påverkas även av kommunikationen med eleven, elevunderlaget och lokala förutsättningar. Läraren påverkas även av vad elev och lärare anser att syftet med undervisningen ska vara.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil.

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor.Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation.För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ”vägledare” och benämner dem för ”hon” då de flesta i denna studie är kvinnor.I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes.I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete. Därefter kommer en presentation av vilken metod jag valt samt hur mitt urval och genomförande gått till.I resultatredovisningen har jag valt att redovisa intervjuerna som berättelser, jag redovisar varje skola för sig följt av en kort sammanfattning.Jag avslutar med en sammanfattande analys och diskussion.Arbetet har genomförts under perioden mars – maj 2005

According to § 4 in the Swedish Library Act, public libraries are required to pay special attention to persons with disabilities. The purpose of this thesis is to analyse how this prioritized group is addressed in municipal library plans. The research questions focus on how the library plans interpret the Library Act paragraph, what strategies are used to accommodate the group, as well as which disabilities are represented. 30 library plans are analysed using thematic analysis, seen through a theoretical framework inspired by intersectionality with a focus on categorisation, as well as an inclusive library model. The results show a strong focus on making reading accessible through adapted forms of media and outreach services through partnerships. There is also a tendency to focus on accessibility of literature rather than retrieval of information. Beyond accessible literature the library plans also display strategies to make the library room physically accessible för persons with disabilities. The disabilities mostly represented are reading and writing disabilities and mobility impairment, while cognitive disabilities are underrepresented.

Syftet var att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap resonerade kring tolkningsarbetet av kursplanen, vilka motiv som ligger bakom hur ämnesinnehåll prioriteras samt vilka faktorer som påverkar lärares sätt att tolka och realisera kursplanen. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sex lärare i hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Det framkom att visst ämnesinnehåll kommer i kläm i undervisningen medan andra gavs mer utrymme. Generellt sett verkade den praktiska matlagningen vara ett dominerande inslag i undervisningen, med risken att annat ämnesinnehåll blev lidande. Fyra teman identifierades: ”Planering av undervisning kräver tolkningsarbete av kursplanen”, ”Motiv som ligger till grund för att visst ämnesinnehåll prioriteras i undervisningen”, ”Svårigheter med att realisera specifika ämnesinnehåll” och ”Kollegialt samarbete underlättar planering och genomförande av undervisning”. Lärares behov av att prioritera bland ämnesinnehållet verkade leda till att vissa innehåll hastades igenom, eller i värsta fall utelämnades helt. 118 undervisningstimmar i ämnet upplevdes inte tillräckligt för att inrymma ämnets innehåll på ett tillfredställande sätt. Kursplanens formuleringar verkar även öppna upp för tolkning, oönskade skillnader skulle kunna minskas med fortbildning och diskussion med ämneskollegor. Ökad undervisningstid och vägledning i tolkningsarbetet skulle kunna gynna likvärdigheten i skolan och öka elevers möjlighet till måluppfyllelse. Mer tid i ämnet och ökad satsning på kollegialt arbete skulle kunna leda till positiva effekter, både på individ och samhällsnivå.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om fritidspersonalens definition avmobbning samt hur de arbetar för att förebygga mobbning. Studien baseras på åttasemistrukturerade intervjuer som genomförs individuellt. Alla respondenter harfritidshem som arbetsplats och representerar olika fritidshem. Respondenterna har olikautbildningsbakgrund och två av respondenterna är utbildade fritidslärare. Fyra avrespondenterna arbetar i fritidshemmet utan fritidslärarutbildning och övriga tvårespondenter genomgår just nu en utbildning till lärare i fritidshem. Studiens empirianalyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och det framkom tre huvudkategoriersom synliggörs i studiens resultatdel. Studiens resultat visar på fritidspersonalenssamstämmiga syn om att mobbning är upprepade kränkande handlingar. Ett flertalinformanter påvisar att schemalagda och kontinuerliga samarbetsövningar ärgrundläggande i ett värdegrundsarbete. Samtliga informanter understryker vikten avdokumentation vid incidenter av mobbning eller kränkande behandling. Vidare påvisarett flertal informanter en trygghetsplan som innefattar rutiner gällande ett åtgärdsarbete,samt vikten av att föra ett samtal med berörda elever, kollegor och vårdnadshavare somen del i åtgärdsarbetet. Slutsatsen visar på att fritidspersonal som genomgått enfritidslärarutbildning och/eller har arbetat på fritidshemmet under längre tid kan besvaraintervjufrågorna mer utförligt än övriga respondenter. Samt att de kan exemplifiera merutifrån erfarenheter gällande mobbning, värdegrundsarbete samt åtgärdsarbeten.

Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten.Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6.Teorier som har använts i studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit under studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus. En av slutsatserna är att studie- och yrkesvägledarna lägger stor vikt vid vad de lärt sig på utbildningen, däribland deras förhållningssätt till neutralitet, och mindre vikt på vad lagtexten § 2.6 anser som viktigt.

Avsikten med vårt arbete är att belysa modersmålsundervisning och dess funktion utifrån ett ledarskapsperspektiv. Litteratur och tidigare forskning som vi har tagit del av belyser främst modersmålsundervisning utifrån elevers, föräldrars och modersmålslärares perspektiv. Vår undersökning har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra samordnande rektorer för modersmålsundervisning där vårt syfte har varit att ta reda på hur samordnande rektorer inom modersmålsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i samt om de resurser som finns tillgängliga är realistiska i förhållande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån relevanta teorier för vår undersökningVårt resultat visar att samtliga informanter har en positiv syn både på modersmålsundervisning som helhet och på den organisatoriska aspekten. Problematiken med organiseringen av modersmålsundervisning ligger till stor del i att rekrytera lämpliga pedagoger och att finna lösningar på rimliga anställningsvillkor för modersmålslärarna. Många modersmålslärare arbetar idag under ett pressat schema tidsmässigt då de ofta ambulerar mellan skolor.

Lärarlag under utveckling / Teachers team in development

Detta arbete är en studie som syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgår uppdragen från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmärksammar att det är av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nå de uppsatta målen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet årsarbetare som är utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter är 27 procent, år 2012 (Skolverket 2012a). Studien vilar på en teoretisk grund som används vid analysen av respondenternas svar tillsammans med tidigare forskning och ovan nämnda styrdokument. Vi har genom vår studie dragit slutsatsen att utbildning är viktigt för arbete inom fritidshemsverksamheten. Den högskoleutbildade personalen kan ha en större förmåga att tolka uppdragen än den outbildade personalen. Detta gör att den outbildade personalen klarar sitt arbete genom fritidspedagogers kompetens och hjälp. Samtidigt är vi medvetna om att en lång arbetserfarenhet kan göra en person säker i sin yrkesroll oavsett utbildning.