I denna uppsats undersöks hur begreppet texttyp tolkas av verksamma lärare i svenska pågymnasiet samt vilka olika texttyper som implementeras i deras undervisning. I undersökningensvarar elva lärare på enkätfrågor som rör deras egen undervisning i val av olika texttyper samthur de tolkar två formuleringar i kunskapskraven för Svenska 1 och 3 som också rörde olikaval av texttyper. Deras svar delades sedan in i två genreteorier; Nyretoriken och Sydneyskolanför att kunna analysera lärarnas tolkningar. Syftet är att se på vilka sätt det går att tolkabegreppet texttyp och vad som troligen är lärarnas största anledningar deras tolkningar samt valav texttyper i sin undervisning.Resultatet visar att formuleringarna i styrdokumenten tolkas på olika sätt av lärarna och att bådeNyretoriken och Sydneyskolans genreteorier gick att utläsa av lärarnas tolkningar samt val avtexttyper vid skrivuppgifter.Slutsatsen är att det ryms olika sätt att tolka begreppet texttyp i genom många olika val avtexttyper i skrivundervisningen, trots att de flesta av lärarna har styrdokumenten somhuvudsaklig anledning. Styrdokumentens formuleringar öppnar också upp för storatolkningsmöjligheter och därav är det en trolig anledning till lärarnas skiftade svar.