<p>Syftet med detta arbete är att försöka ge en inblick i hur utvecklingssamtalet upplevs av personer med olika anknytningar till skolan. Personerna i frågan består utav vårdnadshavare och lärare. Arbetet kommer att skildra vad vårdnadshavarna upplevt och hur de vill att ett utvecklingssamtal ska gå till. Det tas även upp hur utvecklingssamtalen har utvecklats genom tiderna och vilken roll det har nu i skolan. Mina avsikter med detta arbete är även att se vad de olika styrdokumenten säger om utvecklingssamtal. Finns det redan klara och tydliga direktiv att följa eller är det upp till varje enskild lärare att bestämma hur ett utvecklingssamtal ska genomföras.</p>

<p>Det här arbetet är en undersökning som baseras på en dokumentanalys. Analysen är gjord på dels Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör respektive låssmed. I uppsatsen jämförs dessa styrdokument med gesällbrevet. Finns det någon samstämmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgår att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall är Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör och låssmed. Samtidigt syns det i resultatet att det finns en diskrepans och i och med det en möjlighet att välja för varje karaktärsämneslärare hur man vill rikta undervisningen. Antingen styr man mot gesällbrevsprovet eller inte. Generellt sett ökar önskan från kunder att det skall finas någon form av kompetensbevis och då är gesällbrevet ett sådant.</p><p>Nyckelord: frisör, låssmed, gesällbrev, styrdokument och dokumentanalys.</p>

<p>Denna uppsats handlar om lärares tankar och åsikter om läxor. Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på två gymnasieskolor i västra Sverige. Det som undersöks är hur lärare ser på läxor, vad lärare har för åsikter om läxor i förhållande till styrdokumenten samt vilka sociala omständigheter lärarna anser att det kan finnas som påverkar eleven på fritiden när läxan ska göras. Vi kommer att undersöka lärares inställningar till läxor, deras tankar om läxors utformning, samt vilken anledning de som lärare har att ge dem. Denna information jämförs med den tidigare forskningen som består av kända namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten. Den mesta forskningen inom ämnet läxor är mycket kritisk till dessa och anser att skolan idag inte problematiserar ämnet nog utan möjligen borde byta inställning till hur och varför läxor ges. Men det finns även forskning som stödjer givandet av läxor i sin nuvarande form och anser att de inte bara kan ge akademiska utan även ickeakademiska effekter, som självdisciplin och studievanor. Resultatet visar att lärarnas åsikter om läxor är lika i många fall, men att det också finns många olikheter vilket leder till att läxan kanske borde problematiseras mer i Sverige.</p>

<p>Abstrakt </p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna. En viktig faktor som framkommit är att pedagogens individuella uppfattning om lek och lärande har en betydande roll för barnens kunskapsinhämtning.</p>

<p>Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden. Resultatet av empirin visar lärarnas olika syn på hur deras undervisning utförs och det är med blandade åsikter de beskriver hur man genom styrdokumenten kan nå en ultimat undervisningssituation.</p>

<p>Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd.</p><p> Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor.</p><p> Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska. Även om styrdokumentens diskurs tycks eftersträva "politisk korrekthet" gällande hur kulturarv framställs och relateras till mångfald synliggörs etnocentriska drag där "vår" kultur ses som hegemon.</p><p> Vilken roll kulturarv har och varför föremdlingen av kulturarv ses som viktigt i en mångkulturell skola tydliggörs inte i dokumenten, utan blir istället en fråga om tolkning. Att skolans roll och plats i det mångkulturella samhället behöver uppmärksammas mer blir därför tydligt.</p>

<p>"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar. Men också i vilken utsträckning dessa intentioner realiseras i den faktiska undervisningen.</p><p>Uppsatsens undersökning baserar sig på 16 skriftliga prov i ämnet Historia A.</p>

<p>Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.</p><p>Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.</p><p>Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna. Den mest framträdande aktören i samband med ansvar i samtliga analyserade planer är skolan som helhet då skolan som institution eller aktör innehar det största ansvaret. Den explicitaste likheten vi funnit mellan den nationella läroplanen och de lokala planerna är att samtliga fokuserar på fostransuppdraget och att detta ansvar vilar på skolan.</p>

<p>Studien bygger på en livsberättelse berättad av en verksam förskollärare. Där förskolläraren berättar om sin uppväxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn på sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser är en professionell förskollärares beteende.</p><p>Förskollärarens styrdokument är Skollagen samt läroplan för förskolan (Lpfö 98). Där fastställs det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. Förskolläraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvårdnad och fostran. Demokratiska värderingar skall vara grundläggande i förskoleverksamheten. Varje barn skall ses som en unik individ och dess förmågor samt behov skall vara det centrala. Det för att kunna gynna barnets utveckling i positiv riktning. Om detta skall vara genomförbart krävs att förskolläraren ständigt strävar efter att utvecklas i sin yrkesroll samt att utnyttja sin kreativitet och pedagogiska förmåga. Förskollärarens yrke består således av flertalet göromål såväl praktiska som pedagogiska. Arbetslaget skall användas som ett forum för reflektion, diskussion och yrkesutveckling. Ett fungerande arbetslag medför ett gott arbetsklimat som även avspeglas positivt till barnen i verksamheten samt dess vårdnadshavare.</p><p>Genom livsberättelsen framkommer det att den aktuella förskolläraren sedan unga år haft stort intresse av barn. Yrkesrollen är något som ständigt bearbetas och utveckling är något som prioriteras. Att förhålla sig professionell inom yrkets ramar blir mycket konkret i samtal med vårdnadshavare och i kontakten med barnen inom verksamheten. Arbetslaget har stor betydelse som källa till inspiration och som stöd. Det som prioriteras och värdesätts extra mycket är förmågan att hjälpa barnen till att tolka samt uttrycka sina känslor och tankar.</p> / <p>The essay is based upon a life story told by a practising preschool teacher where the teacher tells about her upbringing, education, the views on the current work situation and the chosen job, also there's an explanation of professional preschool teachers behaviour. The preschool teachers govern document is The Education Act and a curriculum for the Swedish preschool where it is settled that all children shall be offered municipal access. The preschool teacher should through pedagogical methods bring up and care for the child and democratic values should be the basis of the preschool activity.</p><p>Each child should be seen as a unique individual whose ability and needs shall be central for enhancing the positive direction for the development. To make this possible the teacher needs to constantly strive to develop her role as a teacher and be able t use the creativeness and pedagogical abilities that comes with it. The job of a teacher is therefore both practical and pedagogical. The work group shall be used a forum for reflection, discussion and development. A well function work group brings a good working climate which then positively reflects through the children and their parents or carers.</p><p>The life story reveals that this preschool teacher has had a growing interest for children since she was young. The occupational is always in progress and development is something which is a priority. To be able to remain professional within the frames of the work becomes concrete through talks with parents or carers and through the contact with the children within the activity. The work group has a major importance for inspiration and support. What is extra prioritised and valued is the ability to help the children to be bale to interpret their own feelings and thoughts.</p>

<p>I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gällande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har också undersökt vad bildlärare anser sig ha för användning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de båda länderna förhåller sig till de mål som finns i styrdokumenten. De metoder jag har använt är observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlärare samt enkäter riktade till bildlärare både i den nya zeeländska och i den svenska skolan. Arbetet har avgränsats till att gälla bildundervisning för elever mellan 11-16 år. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de båda länderna på flera olika sätt, bland annat i uppbyggnad, innehåll och anvisningar för mål som eleverna skall uppnå. Inga större skillnader har kunnat utrönas angående hur lärare i de båda länderna anser sig ha användning av styrdokumenten i sin undervisning. Övergripande för båda länderna visar svaren generellt att bildlärare är nöjda med respektive styrdokument och att de helt eller delvis använder sig av informationen i styrdokumenten. Resultatet av observationerna indikerar att uppgifterna som ges i bildundervisningen i dom båda länderna väl kan kopplas till föreskrifterna i styrdokumenten för bild, och är beroende av tiden som ges för varje uppgift.</p><p>Sökord: styrdokument, bildämnet, undervisningsmål</p>