Syftet med det här arbetet är att belysa de maktuttryck som kan skönjas i formuleringar rörande individens ansvar, rättigheter och skyldigheter i läroplaner samt kursplaner för ämnet samhällskunskap för åren 1980, 1994, 2011 och 2022. Utifrån Foucaults definition av makt som processer där individer formas utifrån det handlingsutrymme de erbjuds vill jag bidra med förståelse för den maktutövning som sker genom implementering av styrdokumentens direktiv. Enligt Foucault råder under skilda samhällsepoker olika uppfattning om vad som är sant och rätt och genom valet av diskurser fastställs vad som är värdefullt när det kommer till utbildning. Med stöd av läroplansteoretisk forskning vill jag försöka ge en bild av vilka ambitioner som funnits för elevernas subjektskapande vid olika tidpunkter. Det undervisade kunskapsstoffet och de sociala strukturer som eleverna möter i skolan bildar tillsammans den sfär inom vilken de kan skapa en förståelse för sin omvärld och sin plats i densamma. Sett ur denna synvinkel innehar styrdokumenten en dubbel maktposition, då de både förmedlar tydliga riktlinjer för elevernas fostran och samtidigt bestämmer kursen för deras kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka maktstrukturer och maktuttryck i barns fria lek i förskolan. I studien granskas och kartläggs hur maktstrukturer ser ut och vilka maktuttryck som kan finnas i barns fria lek. Förhandling kan övergå till maktutövning vilket observationerna i studien har visat. Barn med högre status har bättre förhandlingsposition när regler för lek ska fastställas. Metoden som använts för studien är kvalitativa observationer. För att hitta svar på de forskningsfrågor vi ställt utfördes åtta kvalitativa observationer på barn i femårsåldern på en förskola i Sverige. Genom att bearbeta, bryta ner och analysera det insamlade materialet fick vi svar på våra forskningsfrågor. Vår studie har sin utgångspunkt i Foucaults och Webers maktteorier. Foucaults teori bygger på att maktutövning är relationell och böljar mellan individer. Den som ena stunden utövar makt kan i nästa stund vara offer för maktutövning. Weber beskriver olika typer av ledare som med sin höga sociala position kan utöva makt. Båda dessa teorier är relevanta för studien. Foucault och Weber menar också att makt föder motstånd vilket kan ske både individuellt och i grupp. Resultatet av studien visar att makt förekommer både i lek och vid förhandling. Observationerna visar hur förhandling kan övergå till maktutövning. Barn använder olika strategier och hittar olika sätt att markera och behålla sin makt. I observationerna kunde inte enbart maktutövning påvisas utan även motstånd mot lekens ledare kunde urskiljas. Vi har identifierat två olika maktstrukturer. Den ena är en hierarkiskt uppbyggd struktur med en ledare på toppen. Den andra är en plattare struktur där barnen har lika stora möjligheter att påverka leken. Olika maktuttryck som nyttjas i den fria leken har också kartlagts. Uttryck som bland annat exkludering och manipulation har identifierats i studien.