Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap. Resultaten visar att förstaspråket spelar, oavsett om vi understödjer det eller inte, en avgörande roll för andraspråksinlärning. Det är centralt att undervisningen sker i ett sådant sammanhang att förstaspråket blir ett redskap som språkinläraren kan använda sig av i mötet med ett andraspråk, och inte en flykt från undervisningens innehåll. Här finns olika parametrar, undervisningens innehåll och vissa kontextuella faktorer som lärarens person eller sociala koder, som kan användas för att optimera förstaspråksanvändningen. Men samtidigt visar studien på vissa kunskapsluckor som kommande forskning med fördel kan återkomma till.

Bakground:  When someone is suffering from incurable disease, life changes both for the person, but also for the relatives. More and more get cared for in the home and relatives becomes more involved in care today. Knowledge of the relatives' experiences of palliative care at home is therefore of importance to the district nurse in the home healthcare system to get further aspects of how care can be improved, hence the present thesis work is important. Aims: The purpose of this meta-synthesis was to get a better understanding of the family caregiver’s experiences of palliative care at home, by integrating qualitative international research.  Method: The method used was Noblit and Hares meta-ethnography and 16 qualitative articles were analyzed and synthesized.  Resultat: The family caregiver’s experiences of palliative care at home represented three themes: living with the dying, caring for the dying and interacting with the professional care. The result shows that the experience of caring for a dying relative at home can feel rewarding but at the same time be very stressful both mentally and physically. Caring for a dying relative at home changes life and relationships. The family caregivers’ role as caregiver was a major responsibility and limited their own lives. This responsibility required help from professional caregivers through support and information.  Conclusions: The present master thesis provides a better understanding of the needs of family caregivers, which may facilitate for healthcare professionals in the encounter with these persons and may also motivate to apply a family-focused approach. / Bakgrund: När någon drabbas av obotlig sjukdom förändras livet både för den drabbade, men också för de anhöriga. Allt fler vårdas i hemmet och anhöriga blir mer involverade i vården idag. Kunskap om anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet är därför av vikt för att distriktssköterskan i hemsjukvården ska få ytterligare aspekter på hur vården kan förbättras, därmed är föreliggande examensarbete angeläget.  Syfte: Syftet med denna metasyntes var att genom att integrera kvalitativ internationell forskning skapa förståelse av anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: Metoden som tillämpades var Noblit och Hares metaetnografi där 16 kvalitativa artiklar analyserades och syntetiserades.  Resultat: Anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet kunde beskrivas i följande tre teman: att leva med den döende, att vårda den döende samt att samverka med den professionella vården. Resultatet visar att upplevelsen av att vårda en döende närstående i hemmet kan kännas givande men samtidigt vara mycket påfrestande både psykiskt och fysiskt. Att vårda en döende närstående i hemmet förändrar livet och relationerna. Vårdarrollen innebar ett stort ansvar som begränsade anhörigvårdarnas egna liv. Ett ansvar som krävde stöttning från hälso- och sjukvård i form av stöd och information.    Slutsats: Föreliggande examensarbete ger en ökad förståelse för anhörigvårdares behov vilket kan underlätta för sjukvårdspersonal som ska möta dem och kan även motivera till att tillämpa ett familjefokuserat förhållningssätt

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.