Studiens syfte är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ”kontextbyten”. Kontextbyte avser när en person flyttar från den kulturella och sociala plats personen är uppvuxen på till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande. För att uppfylla syftet undersöks informanternas förhållningssätt till musik i deras respektive hemland och Sverige. Dessa jämförs med varandra och utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv, för att upptäcka eventuella förändringar sedan de anlänt till Sverige. Metoden för insamlandet av empirin är kvalitativ intervju. De teoretiska perspektiven är kulturanalys och delar av Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar inledningsvis att informanterna har relativt liknande bakgrunder. Några teman som framkommer är t.ex. att föräldrar varit inblandade i musikintresset, disciplin kring musiken, musikgenrer används som distinktion och att musik kan utövas seriöst eller oseriöst. I Sverige synliggörs både individuella och gemensamma förändringar. Två huvudteman uppstår där de två männen är negativa och de två kvinnorna är positiva till upplevelsen av den svenska musikkulturen. Detta visar förändrade förhållningssätt. Bourdieus begrepp appliceras sedan på resultatet för att förklara de förändrade förhållningssätten till musik.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå. Resultatet tyder på att många, för invandrarungdomar specifika riskfaktorer beror på uppväxt enligt samhällsstruktur som skiljer sig från den svenska, samt att invandrarungdomar då kan uppleva anpassningssvårigheter till samhället och känslan av utanförskap. Kunskaperna bör finnas i medvetandet hos yrkesverksamma som grund till det pedagogiska mötet, resultatet påvisar dock att den grundläggande faktorn i ett gott pedagogiskt möte är den yrkesverksammes förmåga att möta varje människa som en unik individ.

I uppsatsen undersöks två debatter kring offentlig konst. Debatterna behandlar skulpturerna Walking to Borås av Jim Dine uppförd i Borås 2008 samt Spegelbollen av Inges Idee som kommer att placeras i Växjö under 2010. Jag har valt att fokusera på diskussioner i ämnet som har förts i form av kommentarer på nätartiklar i de största lokaltidningarna. Debatterna analyseras utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och teoretiseras med hjälp av bland annat Pragskolans kommunikationsmodell. Uppsatsen behandlar hur olika parter i debatten ser på varandra samt vad diskussionerna har rört sig om.

<p>Syftet i detta arbetet var att identifiera vilka slags problem som kan uppstå för elever med invandrarbakgrund och hur vi som lärare kan hantera och lösa dessa. Dessutom var syftet att se hur skolan och lärarna kan stärka dessa elevers identiteter. </p><p>I min litteraturgenomgång tar jag upp en kort historik över hur invandringen skett till Sverige. Därefter har jag tittat på läroplanen och vad den säger om skolan som en plats där olika kulturer möts. Dessutom har jag gått igenom och tittat på vad litteraturen säger om syftets frågeställningar. Min undersökning som jag gjorde bestod i intervjuer av fem lärare och gjordes med kvalitativ forskningsmetod. </p><p>Resultatet visar att det inte går att säga generellt vilka problem som uppstår och hur dessa ska lösas utan man måste som lärare se till individens eventuella problem. Det är vikigt att som lärare vara klar över ens egna värderingar och vara intresserad av olika kulturer samt att skaffa sig kunskap om detta för att kunnaförstå och lösa problem i samband med detta. </p><p>I min diskussion har jag jämfört min litteraturgenomgång med mina intervjuresultat och här tycker jag att teori och praktik stämmer väl överens. Många problem som litteraturen tog upp nämndes vid de intervjuer jag gjorde.</p>

<p>Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå. Resultatet tyder på att många, för invandrarungdomar specifika riskfaktorer beror på uppväxt enligt samhällsstruktur som skiljer sig från den svenska, samt att invandrarungdomar då kan uppleva anpassningssvårigheter till samhället och känslan av utanförskap. Kunskaperna bör finnas i medvetandet hos yrkesverksamma som grund till det pedagogiska mötet, resultatet påvisar dock att den grundläggande faktorn i ett gott pedagogiskt möte är den yrkesverksammes förmåga att möta varje människa som en unik individ.</p>

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ”interkulturell kompetens” i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier; 1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer. 2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten. 3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter. 4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter. En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete. En helhetsförståelse av temat förutsätter att "invandrarklienters perspektiv” undersöks vidare.

Abstrakt Titel: Halal eller haram Författare: Fatima Veladzic Handledare: Åke Tilander Utbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25 Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmöten Bakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning. Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan. Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja? Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten. Det har varit till hjälp för att kunna analysera och tolka mina resultat som ledde till att jag kunde besvara min frågeställning Resultat: Min undersökning visade att det är upp till var och en kvinna att avgöra om hon vill använda slöja eller inte för att i Koranen står det inte preciserat men att ibland avgör tid och rum om kvinnan ta på sig slöjan eller inte.

Not by the by the book – Learning by vibing: Informal learning between equals. Today’s Sweden can in several aspects be considered to bear potential of acting as a cultural melting pot. Different cultural expressions and meetings are uttered in diverse societal settings. Musical meetings as such can frequently be observed in public arenas such as culture houses, public recreational spots and -centres. This study intends to explore the informal learning process obtained in a staged multicultural musical meeting between persons from diverse ethnic and cultural settings. The study includes three musicians with seemingly different cultural and musical backgrounds, who were brought together on three occasions to create an original piece of music. Methodologically the study uses individual opening interviews with each participant, followed by observations through the three sessions. Through the participants joint creative process in assembling an original piece of music, the study finds that the learning process is characterized by implicit, informal learning between the participants. However, the participants also display elements of mutual explicit learning throughout the process.

AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Tomten kommer inte till oss för vi är araber” Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider.Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frågor som arbetet utgått ifrån var: Hur upplever muslimska föräldrar och barn sina religiösa traditioner i förhållande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sätt att fira? De två metoder som användes var skriftliga intervjufrågor till föräldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var på svenska och arabiska för att tydligt få del av familjernas erfarenheter och uppfattningar. De teoretiska utgångspunkterna var socialisationsprocessen, strukturalism och kommunikationen då de handlar om individer och deras samspel med omvärlden. Resultatet pekar på att de familjer som har varit i Sverige en längre tid har kommit i kontakt med svenska högtidsfirandet på ett naturligt sätt genom förskolan. Ett generellt svar vi fick från familjerna, oavsett deras vistelsetid i Sverige, var att skolan inte tillvaratar deras olika kulturer och traditioner. Slutsatsen i arbetet är att många pedagoger i skolan varken tillvaratar eller är tillräckligt nyfikna på, och ofta visar brist på intresse för, de muslimska barnens kulturer och deras olika traditioner. Det muslimska och svenska högtidsfirandet är i grunden lika, oavsett inriktning, det som är mest olikt är att högtiderna infaller på olika tider på året jämfört med de svenska högtiderna. / AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Santa Claus does not come to us because we are Muslims”Six Muslim families’ stories about Christian and Arabic religious traditions.The study is about how six Arabic speaking families think about their way of celebrating the Swedish holidays and how the school implements their own Muslim holiday. The study came out of these questions: What do Muslim parents and children think of their own religious traditions in comparison to the Swedish traditions? What do six Muslim families think of their own culture within the Swedish school? What are the resemblances in the different families’ way of celebrating their holiday? The methods we used in the study were written interview questions to the parents and interviews with the children. All information and communication between us and the parents was in Swedish and Arabic to really get a feeling of the families’ experiences. The theoretical points were socialization, structuralism and communication because they reflect on the interaction between individuals and the world around. The results point to the families’ varying time spent in Sweden, because the families’ who have been here long have been exposed to the Swedish traditions in a natural way through preschool and school. One general answer we got was that the teachers are not interested in the Muslim culture and the families’ own traditions. The conclusion in the study was that a lot of the teachers in school are not curious enough and they show a lack of interest for the cultures and traditions the Muslim children carry. The celebrations of Muslim and Swedish culture traditions are similar. The main difference is that the Muslim holidays are celebrated on different times of the year compared to the Swedish holidays.

Syftet med vår studie var att ur vägledarens perspektiv skapa en beredskap för att kunna arbeta med tolk i vägledningssamtal. Vi har undersökt vad verksamma studie– och yrkesvägledare, utifrån erfarenhet, säger om att vägleda i samtal med tolk som språklänk. Rörlighet över världens gränser ställer krav på individen att dagligen och i många olika situationer hantera kontakter med människor med olika kulturella bakgrunder. I vägledningssamtal arbetar studie- och yrkesvägledare med tolk som möjliggör kommunikation om det finns språkbarriärer mellan sig och sin klient. Det ställer krav på vägledaren att veta hur man arbetar med tolk i samtalet men även krav på hur man hanterar kulturmötet som också ska tolkas. Vi har tittat på vilka utmaningar i kommunikationen man som vägledare kan stå inför i dessa samtal. Samt vilka metoder som kan användas för att upprätthålla kvalitet i samtalen. Vår studie är kvalitativ med en fenomenologisk inriktning och vi använde oss av kommunikationsteori och modeller samt konstruktivistisk vägledningsteori och metod för att analysera vår empiri.Huvudresultatet visar på utmaningar i att rätt budskap ska nå fram utan missuppfattningar, tolkar som inte håller sig till sina riktlinjer, samt kulturella barriärer som ska överbryggas. Genom att prioritera relationsskapandet med sin klient, vara övertydlig i kommunikationen, ha en medvetenhet om tolkens arbete och våga ställa krav, se den icke-verbala kommunikationens betydelse och samtidigt vägleda i en kulturkontext kan kvaliteten i samtalet bibehållas.