<p>Denna uppsats belyser byggnadsnämndens agerande i ett municipalsamhälle genom en analys av protokoll från byggnadsnämnden. Uppsatsen hanterar även frågan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering påverkade byggnadsnämndens agerande. Det municipalsamhälle som ligger i fokus för denna uppsats är Nyfors som växte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien är att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som är intressant med studien är att se hur en modern stadsdel växer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering. Metoden sker genom en analys av Nyfors byggnadsnämnds protokoll mot Sveriges lagar om stadsplanering. För att få en större inblick i hur byggnadsnämndens agerande såg ut har även aktörerna i Nyfors byggnadsnämnd studerats. Resultatet visar på att byggnadsnämnden var noga med at följa Sveriges lagar om stadsplanering. Det har även framkommit att Nyfors utvecklades från ett samhälle med stora sanitära problem, med ostrukturerad bebyggelse till en modern stadsdel.</p>

Denna uppsats belyser byggnadsnämndens agerande i ett municipalsamhälle genom en analys av protokoll från byggnadsnämnden. Uppsatsen hanterar även frågan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering påverkade byggnadsnämndens agerande. Det municipalsamhälle som ligger i fokus för denna uppsats är Nyfors som växte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien är att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som är intressant med studien är att se hur en modern stadsdel växer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering. Metoden sker genom en analys av Nyfors byggnadsnämnds protokoll mot Sveriges lagar om stadsplanering. För att få en större inblick i hur byggnadsnämndens agerande såg ut har även aktörerna i Nyfors byggnadsnämnd studerats. Resultatet visar på att byggnadsnämnden var noga med at följa Sveriges lagar om stadsplanering. Det har även framkommit att Nyfors utvecklades från ett samhälle med stora sanitära problem, med ostrukturerad bebyggelse till en modern stadsdel.

<p>The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.</p>

The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna marginaliseringen och marginaliserade områden? Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden. Intervjumaterialet har analyserats genom en kvalitativ narrativ analysmetod. Resultatet visar att många ungdomar upplever strukturella hinder för inkludering i det svenska samhället. Ungdomarna menar att de inte ska fastna i offerrollen utan måste själva bli aktiva i att hitta vägar ut ur diskriminering och marginalisering. Ungdomarna beskriver att det är viktigt att de kämpar för att ta sig ut ur marginalisering och de marginaliserade områdena. / <p>2015-06-30</p>

The purpose of this study is to examine the perspective of suburban youths on their residential are. This research is based upon qualitative interviews. In order to analyse the qualitative interviews that will be conducted, two theories will be implemented. To achieve the highest quality results, different theories will be applied to suit the purpose of this study. Our informants are three male and three females aged 18-19, living in a suburban area of south Stockholm. The results in this study have highlighted that young people in suburban areas have both positive and negative image of their residential areas. The youths believe that the society have attributed bad conceptions towards them. Even though they don’t agree with the society, the youths do not seem to see light in the future for the area. / Syftet med denna studie är att utifrån förortsungdomars perspektiv undersöka deras syn på livet i sitt bostadsområde. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Informanter i studien är tre tjejer och tre killar i åldern 18–19 år. Alla är bosatta och uppväxta i ett förortsområde söder om Stockholm. Intervjusvaren i studien har analyserats med hjälp av två teorier samt tidigare forskning. Resultaten har betonat att förortsungdomar har både positiv och negativ bild av sitt bostadsområde, samt att de övriga i samhället har bidragit till att skapa negativa föreställningar om dem. Ungdomarna verkar ha svårt att se en ljus framtid för och i sitt bostadsområde.

No description available.

No description available.

The society of suburbs is frequently discussed in media, which often focus on the problems related to these areas. The purpose of this Master’s thesis is to examine how Swedish contemporary youth literature may contribute to create, strengthen and articulate social representations of the society of suburbs. The analysis is based upon six youth novels published during 2003 to 2007. The theoretical framework consists of two parts and is based on Anthony Giddens’ theories about late modern society in which the youth novels in our study take place, and those living conditions that this society creates. The other part is the theory of social representations. Shortly this theory deals with how people in society together form a collective idea of the world that surrounds them. They develop this idea together and in that way make it into a form of common sense. The method is based upon textual analysis. A model of analysis is constructed with its basis in the theories of Giddens. The themes of the model of analysis are derived from concepts central to Giddens except for the last theme, and these are life styles, limitations, expressions of emancipation and the suburb as place. The conclusion suggests that the literary description of the society of suburbs may contribute to strengthen and articulate negative social representations that are often build on prejudice, but it may also contribute to create and spread other representations and by that give a more nuanced and profound description.

Uppsatsen “Vem man (inte) är” skrevs av Daniela Vergara-Guerrero och Denise Melki. Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxnas inställning till deras bostadsområde Tensta ser ut samt undersöka hur respondenterna uppfattar omgivningens bild av deras bostadsområde. Vi vill även undersöka hur detta påverkar deras identitetsskapande och självbild. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur beskriver respondenterna deras bostadsområde? Hur upplever respondenterna att framställningen av deras bostadsområde ser ut i relation till identitetsskapande? Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga vuxna i åldrarna 16–20 från Tensta. Teorierna som tillämpades var Goffmans teori om stigma samt Hammaren &amp; Johanssons teori om identitet.  Studiens resultat visar att de unga vuxna har en omfattande känsla av gemenskap och stolthet till bostadsområdet och dess invånare. Trots den heta diskursen från media om bland annat kriminalitet och arbetslöshet som råder i Tensta lyfter respondenterna fram att deras verklighet i Tensta skiljer sig från medias yttrande. Respondenterna har kännedom om hur omgivningen ser på området dock menar de att deras bostadsområde inte alls är som media framställer den. Det visar sig att deras gemenskap överväger den negativa stämplingen som omgivningen tilldelar dem. / The study "Who you are (not)” was written by Daniela Vergara-Guerrero and Denise Melki. This study aims to examine how young adults view their living area Tensta. The intention is to examine how the respondents think society views their living area and how it affects their identity creation. The study was answered through the following questions: How do the respondents describe their living area? And how do the respondents feel about the representation of their living area looks in relation to identity creation? The empirical data was collected through semi-structured interviews with six young adults aged 16-20 from Tensta. The study is based on Goffman's theory about stigma and Hammaren &amp; Johannsson's theory about identity.  The study's results show that young adults have an extensive sense of community and pride in Tensta and its inhabitants. Despite the heated discourse of crime and other social dilemmas in the media, the respondents point out that their reality in Tensta differs from the medias' opinion. The respondents are aware of the disturbance that occurs in the living area, but they feel that their residential area is not at all like the media portrays it and their positive view outweighs the negativity they hear about their suburb.