Makt inom socialt arbete, speciellt inom myndighetsutövning, har varit ett återkommande tema under vår tid på socionomprogrammet vid Linköpings universitet. Däremot har det talats mindre kring makt inom verksamheter som arbetar på uppdrag av socialtjänsten. Att socialarbetare på exempelvis SiSinstitutioner har ett maktövertag gentemot de placerade ungdomarna, i form av exempelvis indragna permissioner och inlåsning, är något som forskarna inom ämnet är överens om. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) upptäckte vi att socialarbetare som arbetar på uppdrag av socialtjänsten har stort handlingsutrymme i sitt arbete då vi båda genomförde vår VFU inom sådana verksamheter. Det bekräftas även av litteraturen som menar att det medför dilemman för personalen. Studien syftar till att undersöka och analysera hur personal på en SiS-institution för ungdomar beskriver och resonerar kring sin maktbefogenhet och sitt handlingsutrymme. För att undersöka detta har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på en SiS-institution belägen i Sverige. Genom intervjuerna fann vi tre empiriskt grundade teman: Vi och Dom, “Det jag säger är ju deras lag” samt Maktens och handlingsutrymmets tvetydighet. Studiens analys vilar på Erving Goffmans Totala institutioner och Michel Foucaults teori om makt, med teoriernas tillhörande begrepp. Utifrån intervjuerna framkommer det att personalen resonerar olika kring sitt handlingsutrymme. Vissa anser att de har stort handlingsutrymme, medan andra anser att det är litet. Främst fann vi att personalens arbete styrs av begreppen lugn och säkerhet. Det framkom att personalens makt uttryckte sig genom att dagarna präglades av struktur och fasta tider, samt genom särskilda befogenheter och arbetsmetoden teckenekonomi. Sammanfattningsvis kan det, utifrån det empiriska materialet, konstateras att socialarbetares makt och handlingsutrymme kan ses som tvetydigt då det både stärker och hämmar dem i det dagliga arbetet.

The aim of this thesis is to investigate the self-proclaimed performance of the National Board of Institutional Care, and its specific youth care homes in Sweden (SiS), concerning SiS work with institutionalised children and youth in relation to law of The Care of Young Persons Act (LVU). Special focus is also given to how the SiS self-assessment contrasts with the accounts given by institutionalised youths. We have investigated SiS claims present on their website since it provides ample documentation, information and deeds, and investigated reports by youth in the media, research and news outlets. We have elected to code all collected data and have thus identified key recurring themes present in youth and SiS reports.We have then regarded these findings with respect to our theories that are presented in the results and analysis section along with previous research. In this section we maintain that the description provided by youths at SiS is problematic and often shows a lack of care giving instances or staff that master the tools required to meet the youth in a constructive manner. In the discussion we once again maintain our theories and methodological approach that is based on Discourse analytical grounds that maintain the importance of language and the messages signified through actions.