Children living in vulnerability as living on the street has been a well discussed issue for a long time. The importance of addressing the factors of why children are living in vulnerability along with what concrete actions that can be taken to help these children to a safer life have formed the ground for this study. I conducted five semi-structured interviews with adults working with children and youth living in vulnerability in São Paulo, such as living in an occupied building so called occupation, in a slum area so called favela or on the streets. To receive a deeper understanding of the issue, four observations related to the different vulnerable living conditions were implemented. There are several factors found in the study that are arguing for the fact that children living in favelas or in an occupation are living well and are not living in vulnerability. The social movement engaged in these situations is providing the children with housing and other social rights, such as education and personal growth. On the other hand, there are numerous factors found in the study that confirms that children that are living on the street are living in vulnerability, since they get exposed to situations of violence, crime, drugs etcetera. One of the main reasons found in the study of why children are living on the streets in São Paulo are because they run away as a consequence of abuse or maltreatment. Another main reason is that they are kicked out or sent to the streets by their parents due to moral issues, for example unwanted pregnancy or homosexuality, or to earn money for the family, respectively. Overall, the study revealed that there are laws, public policies and social programs to guarantee children’s and youth’s rights, such as the constitution of children and adolescent rights. These have not been implemented properly or the people that have the right to access the policies or programs are not aware of them. Another conclusion drawn from the study is that there are some concrete actions that can be taken to help children and youth living in vulnerability in São Paulo to a better life. For example, that they should be provided with housing, education and social rights. To enable this, the government should refund the social programs that they have been cutting funding from, such as Bolsa Família [a Brazilian social welfare program for poor families].

Denna studie behandlar hur människor lever frittfrån droger efter en lång tid av missbruk, hur de har lämnat det missbruket bakom sig och hur de undviker att hamna i ett drogmissbruk igen. Syftet med denna studie var att analysera och fördjupa sig i livet hos människor som länge har levt med missbrukoch som idag har lämnat missbruket bakom sig. I studien har vi kontaktat personer från målgruppen som är vuxna män i Sverige mellan åldersintervallet 45–55 åroch som undertjugo år har levt med ett missbruk, men som idag lever drogfria liv. Sex intervjuer har genomförts med målgruppen genom att använda kvalitativa och semistruktureradeintervjuer för att få insikt i ämnet, vägen in och ut ur missbruket.Av våra intervjuer talade fyra av de sex respondenterna om ensamhet. Respondenterna talade om att de ofta kände sig utanför, utanför sin familj och utanförsamhället. Att de framförallt saknadesin självrespekt. Resultatet visar att nyfikenhet, att vara ung, vilse, lättpåverkad av grupptryck och att söka efter identitet är några av anledningarna till att respondenterna hamnade i vägen för alkohol-och drogmissbruk. Att hantera stigmatiseringen som drivs i samhället och manifesteras av individer är något som intervjuarna talar om. Om hur det kommer till följd av ett liv som de inte längre lever.Resultatet visar att betydande förändringar skedde i respondenternasliv efter att haddegenomgått behandling. Respondenterna tog även upp vikten av attha empatiska människor inblandade i behandlingen och derasliv. Det är dessa empatiska individersom är villiga att fungera som stödsystem och är inriktade på att hjälpa individen att överleva i nya positiva och drogfria relationer. Det är viktigt att notera att alla våra respondenter lever ett drogfrittoch normalt lividag. Baserat på resultaten av vår studie har vi kommit fram till att det är möjligt för personer som har alkohol-ochnarkotikamissbruk att leva ett normaltliv efter att ha lämnat sitt missbruk.

Denna studie belyser fikarastens betydelse inom det socialt arbetande verksamhetsfältet. Studien undersöker också socialarbetarnas ståndpunkt vad gäller anledningarna till att ta eller inte ta fikarast samt hur arbetstrivseln är relaterad till fikarasten. Fem intervjuer utförs med socialarbetare som arbetar inom den privata sektorn.  Detta bearbetas sedan med hjälp av innehållsanalysen där sex teman slutligen väljs ut. Resultatet presenteras sedan utifrån dessa teman och analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen. Resultatet pekar på att fikarast är viktigt inom socialt arbete men att det i praktiken inte fungerar att schemalägga inom alla verksamheter. Rast ser olika ut för olika människor och är en sak som snarare behöver vara individanpassad än ske enligt dagordning. Att arbeta i människobehandlande verksamheter visar sig vara en viktig orsak till att ta fikarast, då tid ska ges till återhämtning, reflektion och ny energi för att orka med dagen.

Denna studie handlar om livet som medberoende till alkoholberoende. Vi har genom tidigare forskning och Scheffs teori kring uppslukande relationer undersökt fenomenet. Syftet med studien är att ta reda på vad det kan innebära att leva som medberoende för de olika personerna vi intervjuat, om barndomens eventuella påverkan på deras medberoende samt undersöka några olika behandlingsmöjligheter som finns i Sverige för medberoende personer. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts, med fem stycken semistrukturerade intervjuer, varav tre stycken med medberoende personer och två med behandlare. Resultatet från våra intervjuer visar på att medberoende kan vara en väldigt komplex och svår livssituation att befinna sig i. Studien är tänkt att uppmärksamma medberoende för att ge en större inblick i vad det kan innebära och detta har vi tagit reda på genom våra intervjuer. Våra slutsatser är att medberoende personer kan likna varandra i hur de mår och agerar, men att det ändå är ett tillstånd som bygger på subjektiva upplevelser, vilket gör att varje person kan vara unik i sitt eget medberoende.

Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) är en väldigt heterogen grupp som innefattar olika subgrupper. Studien utgår från professionellas perspektiv och besvarar frågor som berör verksamheterna de verkar i samt deras arbetssätt och föreställningar om målgruppen med fokus på kön. Syftet med studien är att undersöka hur professionella yrkesutövare ser på och tolkar individens förutsättningar hos Unga som Varken Arbetar eller Studerar (UVAS) med ett särskilt fokus på kön. För att besvara studiens syfte valdes ut tre olika verksamheter inom tre medelstora städer i norra Sverige. Fem stycken yrkesverksamma med god erfarenhet av målgruppen UVAS har deltagit i studiens kvalitativa intervjuer. Resultaten av intervjun visar att verksamheterna har olika strukturer, förutsättningar och utgångspunkter för att närma sig målgruppen. Trots att de riktar sina insatser till en och samma målgrupp finns det skillnader i hur de definierar sin målgrupp, hur insatser fördelas och vilka subgrupper som prioriteras. Hos alla deltagande verksamheter finns en tydlig struktur och könsuppdelad statistik, detta för att uppmärksamma och åtgärda eventuella negativa avvikelser mellan könen. De yrkesverksamma ser och tolkar den enskilde brukaren och dennes förutsättningar i huvudsak ur ett individfokuserat perspektiv där individens kön är av mindre central betydelse.

No description available.

Socionomer anses vara bäst på att hantera människor och hantera människor i krissituationer, men hur hanterar vi arbetet och relationerna gentemot varandra? Det är ett påfrestande yrke många gånger att arbeta inom socialt arbete vilket kan skapa en tryckt och i vissa fall dålig stämning på arbetsplatserna mellan kollegor. Tidigare forskning har visat på att relationer och samarbete kollegor emellan har stor betydelse för den kollegiala stämningen samt för att kunna bidra med ett bra arbete. Denna studie behandlar sex olika socionomers uppfattning kring samarbete, samverkan och relationer mellan kollegor med ett genusperspektiv. Studien bygger på öppna intervjuer med socionomer utspridda i Sverige. Resultatet av intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån Grundad teori vilket syftar till att studera den data som finns med så öppna sinnen som möjligt för att sedan eventuellt hitta nya teorier. Resultatet visar på att de flesta anser att samverkan och relationer är viktigt för det egna välmående men även för det arbete som ska utföras. Med en arbetsmiljö där det finns trygghet och förståelse finns det utrymme för misstag och därmed chans till förbättring och utveckling. Genus märks i vissa fall på interaktionen men även i konflikthanteringen. Kvinnor känner ibland att de måste kämpa för sin plats i gruppen medan mön har en mer självklar roll. Detta kan bidra till en sämre stämning där kvinnor inte vill bidra till goda relationer för att se sin egen vinning i karriären. Sammanfattningsvis visar studien på hur det finns en enad tanke om hur en god kollega och en god arbetsmiljö ser ut men att det inte alltid ser ut så i verkligheten på grund utav flera faktorer.

Syftet med denna studie var att beskriva valfrihetssystemet enligt LOV (2008:962) inom och mellan tre svenska kommuner. Baserat på kommunala förusättningar, information om implementeringen av LOV (2008:962) i varje kommun och öppna jämförelser (Äldreguiden 2017), syftade studien också till att analysera huruvida valfrihetssystemet bidrar till att främja en mer jämlik äldreomsorg inom hemtjänsten. De tre kommunerna valdes utifrån förbestämda kriterier baserat på geografisk placering, folkmängd och befolkningstäthet för att skapa förutsättningar för en så stor geografisk spridning som möjligt mellan kommunerna. En komparativ metod användes för att analysera resultatet mellan de tre kommunerna. Resultatet visade att kommunala skillnader är av vikt för implementeringen av valfrihetssystemet enligt LOV (2008:962). Slutsatser var att valfrihetssystemet inte är utformat likadant i alla kommuner. Olika kommuner genomför implementeringen på sitt sätt och utformar skilda krav på de privata utförarna. Alla invånare tilldelas inte samma möjligheter att välja bland utförare. De begränsade valen beror delvis på att valfrihetssystemet enligt LOV (2008:962) är frivilligt för kommuner att införa, och delvis på de olika kommunala förusättningarna att locka privata utförare att etablera sig i kommunen. Det är utifrån studiens resultat uppenbart att grunderna för införandet av ett valfrihetssystem, ökat inflytande och delaktighet, inte gagnar alla invånare. Valfrihetssystemet i sig bidrar inte till att främja en mer jämlik äldreomsorg. / The aim of this study was to describe the free-choice market system according to LOV (2008:962) within and between three Swedish municipalities. Based on municipal conditions, information about the implementation of LOV (2008:962) in each municipality and open comparisons (Äldreguiden 2017), the study aimed to analyse whether the free-choice market system contributes to promote a more equal elderly care within the home care. The three municipalities were chosen by predetermined criteria based on geographical location, the number of inhabitants and population density to contribute to as big geographical contrasts as possible by the municipalities. A comparative method was used in order to analyse the result between the three municipalities. The result showed that municipal conditions are of importance for the implementation of the free-choice market system according to LOV (2008:962). Conclusions were that the free-choice market system does not occur the same in all municipalities. Different municipalities make it in their own way and sets different demands on the private performers. All inhabitants are not assigned the same possibilities to choose among performers. The limited choices partly depend on that the free-choice market system according to LOV (2008:962) is voluntary for municipalities to establish, and partly because of the different municipal conditions to attract private entrepreneurs to settle in the municipality. It is apparent from the study’s findings that the basis for the introduction of the free-choice market system, increased influence and participation, does not benefit all inhabitants. The free-choice market system does not by itself contribute to promote an equal elderly care.

Syftet med studien var att undersöka orsakerna till att en del kommuner under perioden 2011 till 2016 minskat utbetalningarna av ekonomiskt bistånd med minst tio procent. Vid urvalet av kommuner har Socialstyrelsens statistikdatabas använts för att finna lämpliga kommuner. Av de kommuner som uppfyllde kraven valdes fem ut som kontaktades för intervju, fyra svarade och deltog i studien. De personer som intervjuades var chefer för enheten ekonomiskt bistånd, ordförande för socialnämnden och vice ordförande för socialnämnd. Det framkom att i de undersökta kommunerna fanns det olika bakomliggande faktorer som bidrog till minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. För två kommuner handlade det om arbetsmarknadspolitiska insatser riktade mot ungdomar och utlandsfödda, för en var det flera mindre faktorer, bland annat individanpassat stöd, och för den fjärde kommunen var det oklart vad som bidragit till att det skett en minskning. / <p>2018-09-21</p>

Child poverty A complex word and phenomenon This study was aiming to analyze living in a family with poor economic resources and what the consequences might be for the children by a perspective from a socialworker. The theories that was used in this study were social exclusion and the model of Bronfenbrenner. The study was a qualitative study and the interview methods have been focusgroup and two separate interviews. The social workers in the study describes that the children of the family with an economic exposure do get affected. The ways they got affected were both psychical and psychological, and also in both shortterm and in longterm. The children usually have a lack of social network and possibilities for participating in activities in school and after school. To be living in an economic deprivation shows a stagnation for upcoming generations. Authors: Ann-Christine Ahlgren and Miranda Olander Keywords: Child poverty, social work, Consequences of child poverty, system theory, theories on social exclusion, child perspective.