Submitted by Debora Spacini Nakanishi null (deh_cini@hotmail.com) on 2018-02-22T22:19:58Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - Débora Spacini Nakanishi.pdf: 2719206 bytes, checksum: b020074fb308a0b2610fc3ba2f00959f (MD5) / Approved for entry into archive by Elza Mitiko Sato null (elzasato@ibilce.unesp.br) on 2018-02-26T17:49:27Z (GMT) No. of bitstreams: 1 nakanishi_ds_me_sjrp.pdf: 2719206 bytes, checksum: b020074fb308a0b2610fc3ba2f00959f (MD5) / Made available in DSpace on 2018-02-26T17:49:27Z (GMT). No. of bitstreams: 1 nakanishi_ds_me_sjrp.pdf: 2719206 bytes, checksum: b020074fb308a0b2610fc3ba2f00959f (MD5) Previous issue date: 2018-02-16 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq) / Este trabalho de pesquisa tem como objetivo refletir sobre 12 anos de escravidão, em duas vertentes: o livro de Solomon Northup (1853) e a adaptação cinematográfica de Steve McQueen (2013). Entendemos, assim, as duas obras como representações do sistema escravagista e da vida do escravo, no caso, especificamente, de Northup, servindo como mediadoras do trauma cultural na sociedade norte-americana e influenciando a forma como a identidade do afro-americano é construída. Pretendemos estudar o gênero narrativas de escravos, contextualizando a autobiografia de Northup, com o intuito de analisá-la especificamente. Utilizaremos, então, autores como Olney (1984), Lingold (2013), Pope (2014), Roy (2015), entre outros. Faremos, doravante, um exame sobre filmes comerciais com o tema escravidão, com o intuito de apontar como cada um deles dialoga com a sociedade na época de sua produção, tornando-se contradiscursos ao pensamento vigente. Basearemo-nos em Sklar (1978), Kellner (2001), Mascarello (2006) e Rosenstone (2015). Passaremos à análise do filme de McQueen, procurando indícios de uma nova abordagem do tema escravidão no cinema, apontando, também, como, em diversos momentos, livro e filme se relacionam, seja na semelhança ou na diferença. A seguir, propomos uma reflexão sobre como as duas obras influenciaram e influenciam a construção da identidade do afro-americano, levando em consideração o trauma cultural legado pelo sistema escravagista na sociedade estadunidense. Apoiaremo-nos em textos de Cartmell e Hunter (2001), Browne e Kreiser Jr. (2004), Wilt e Shull (2004), Levine (2010), Ross (2010), Dubey (2010), Keizer (2010), Nigro (2011), Romney (2014), além dos de Eyerman (2001, 2011) e Pederson (2014), que falam especificamente sobre trauma cultural. Finalmente, faremos um breve levantamento de fatos e obras importantes que acontecem após o lançamento do filme, a fim de ressaltar a importância e relevância de 12 anos de escravidão para a continuação da discussão sobre a instituição peculiar norte-americana. / This research aims to reflect on 12 Years a Slave, regarding two media: the Solomon Northup novel (1853) and the Steve McQueen film adaptation (2013). Therefore, the two works are considered as representations of the slavery system and slave life, in Northup’s case, specifically, serving as cultural trauma mediators in the North-American society and influencing the way African-American identity is built. We intend to study the slave narrative genre, contextualizing Northup's autobiography, aiming to analyze it specifically. We will draw on authors such as Olney (1984), Lingold (2013), Pope (2014), Roy (2015), and others. Henceforth, we will examine commercial, slavery-themed movies, with the goal of pointing out how each of them dialogs with the society at the time of its production, becoming counter-discourses to the valid thinking then. We will be supported by Sklar (1978), Kellner (2001), Mascarello (2006), and Rosenstone (2015). We will carry on to the analysis of McQueen's movie, searching for indications of a new approach to the slavery theme in film, also pointing out how, in several moments, the novel and the movie relate to each other, whether in similarities or differences. After, we propose a reflection on how the two works have influenced the African-American identity construction, taking into consideration the cultural trauma left by the slavery system in the American society. We will draw on research conducted by Cartmell e Hunter (2001), Browne e Kreiser Jr. (2004), Wilt and Shull (2004), Levine (2010), Dubey (2010), Keizer (2010), Nigro (2011), Romney (2014), besides the ones of Eyerman (2001, 2011), and Pederson (2014), which specifically talk about cultural trauma. Finally, we will briefly yield data on important facts and works that happened after the movie launching, aiming to highlight the importance and relevance of 12 Years a Slave to the continuing of the discussion on this peculiar North-American institution.

Syftet med denna uppsats är att ta reda huruvida filmklippning kan spela en avgörande roll i filmens berättelse med hjälp av olika verktyg och konventioner. De utvalda filmproduktionerna är Memento (2000), City of God (2002) och 12 Years a Slave (2013). Med hjälp av tre olika teoriböcker skall uppsatsen undersöka hur klippning skapar mening, vilka klipptekniker som används samt om de följer några historiska eller samtida konventioner. Det är en både teknisk och estetisk analys avfilmerna. Vi ska ta reda på om det framgår några tendenser i klippningen som kan appliceras i dagens filmproduktion. Filmklippning är ett ämne som inte får tillräckligt med uppmärksamhet inom filmvetenskapen, men trots det är filmklippning en av de allra viktigaste delarna av en filmproduktion – den bygger upp filmen och regissörens vision och är det vi som åskådare ser på bioduken. En kvalitativ analys av ämnet kan ge oss ett större inblick i hur en klippare arbetar men också vilka effekter det får på berättelsen i sin helhet. Idag studerar man film utifrån regissörens och auteurens vision och avtryck på berättelsen och det är lätt hänt att alla individer som arbetar med produktionen hamnar i skuggan, allt från musiker, produktionsdesigner, projektledare till filmklippare. Klipptekniker idag ser helt annorlunda ut än hur det var på 50-talet i och med att nya lösningar har utvecklats, och detta påverkar indirekt berättelsen. Nya tendenser och omfattningar inom yrket har gjort att klipparrollen blivit allt viktigare, och urvalet av vem som skall klippa vilken film kan få stora konsekvenser.

No description available.