Denna rapport omfattar ett arbete kring att förbättra signalbehandling och målföljning av en förbränningsfrekvens i en androidapplikation för effektberäkning hos accelererande fordon. Den ursprungliga applikationen är utvecklad på i3tex AB och det var även där som arbetet utfördes. Effektberäkningen görs genom att först spela in ljudet i kupén under ett accelerationsförlopp, där inspelningen signalbehandlas och förbränningsfrekvensen målföljs, sedan sker transformering från frekvensdomänen till hastighetsdomänen, varpå effekten beräknas via multiplikation av fordonets vikt, hastighet och acceleration. Problemet med den ursprungliga implementationen av målföljningen var att algoritmen inte var tillräckligt robust mot lågt signal/brus-förhållande (snr). För att göra systemet mer robust utvecklades flermålsföljning med Kalmanfilter, där ett poängsystem bestämmer vilken av målföljarna som mest troligt har följt förbränningsfrekvensen. Den nya algoritmen presterar betydligt bättre än den ursprungliga i avseende på rmse, men är betydligt mer resurskrävande. Genom optimering av hur signalbehandlingen görs, såsom längd och typ av fönsterfunktioner och andra parametrar för korttidsfouriertransformen (stft), är exekveringstiden för hela analysen marginellt snabbare och betydligt snabbare på en androidenhet med respektive utan stöd för hårdvaruaccelererade flyttalsoperationer. Det visade sig även att, trots att inte hårdvaruspecifikationerna för Android, cdd, specificerar inspelningar av frekvenser under 100 Hz är det möjligt på alla testade androidtelefoner och med tillräckligt gott resultat för att genomföra frekvensföljning enligt ovan.

This study investigates the song-based recognition of individual songbirds with the main focus on the chiffchaff (Phylloscopus collybita) as a model species. The introductory part deals with vocalization-based recognition in birds in general.The following parts summarize our knowledge of individual recognition in songbirds based on song, namely the limitation of recognition ability caused by repertoire size or song sharing and how songbirds encode their identity in song. In the field study, we also proved the ability of the chiffchaff and willow warbler (Phylloscopus trochilus) to recognise particular neighbours based on one particular song from their repertoire. Our findings are interesting because chiffchaff and willow warbler differ in repertoire size and song organisation. We also analysed the repertoire size of chiffchaff males and the potential for identity encoding by basic voice characteristics (timing and frequency). We have found that chiffchaff song is unstable from year to year and that basic voice characteristics are useful for identification only when the same song type is used in the short time period. The last part of the thesis answers the question of whether there are some general voice characteristics independent of song content that might represent the structure of the sound organ and thus carry the identity of a bird independently of song content. We used ASRNI (Automatic system for the recognition of bird individuals) to identify particular birds based on unprocessed (raw) recordings of song without song preparation or manual measurements. This method also allows work with the data as an open set, so that the number of birds analysed does not have to be known in advance. Based on the parameters automatically extracted, we were able to recognise individuals with satisfactory accuracy. Based on such findings, we proved the existence of individually specific voice qualities that are independent of voice content and which may be used by birds for recognition. By using ASRNI we also introduced an approach that has great potential to be used in the effective acoustic monitoring of bird populations.

Submitted by Marcio Emanuel Paixão Santos (marcio.santos@ucsal.br) on 2018-05-04T20:56:14Z No. of bitstreams: 2 DISSERTACAOFRANCISCOGUIMARAES.docx: 2450268 bytes, checksum: bae026f7f497d1377ce648b34ca273b6 (MD5) DISSERTACAOFRANCISCOGUIMARAES.pdf: 1513020 bytes, checksum: 5e830a7d625f9e4969048192a6f90e85 (MD5) / Approved for entry into archive by Rosemary Magalhães (rosemary.magalhaes@ucsal.br) on 2018-05-08T14:30:15Z (GMT) No. of bitstreams: 2 DISSERTACAOFRANCISCOGUIMARAES.docx: 2450268 bytes, checksum: bae026f7f497d1377ce648b34ca273b6 (MD5) DISSERTACAOFRANCISCOGUIMARAES.pdf: 1513020 bytes, checksum: 5e830a7d625f9e4969048192a6f90e85 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-05-08T14:30:15Z (GMT). No. of bitstreams: 2 DISSERTACAOFRANCISCOGUIMARAES.docx: 2450268 bytes, checksum: bae026f7f497d1377ce648b34ca273b6 (MD5) DISSERTACAOFRANCISCOGUIMARAES.pdf: 1513020 bytes, checksum: 5e830a7d625f9e4969048192a6f90e85 (MD5) Previous issue date: 2017-12-21 / A poluição sonora é um problema cada vez mais evidente no cotidiano das grandes cidades no mundo moderno, e o efeito desse ruído antrópico em áreas naturais e urbanas tem sido alvo de inúmeras investigações. O estudo da paisagem sonora vem se tornando uma ferramenta importante para o entendimento da dinâmica acústica ambiental. A determinação do efeito da paisagem sonora sobre a detectabilidade acústica de anuros na região metropolitana de Salvador-BA, identificando e analisando os componentes acústico da paisagem, através de gravações de áudio automatizadas. 14 anuros em atividade acústica foram identificados em duas estações distintas, seca e chuvosa. O Escalonamento multidimensional não métrico (NMS) demostrou como os componentes da paisagem sonora se organizam e relacionam com as espécies de anuros identificadas nas gravações. Nessa análise podemos observar a relação de algumas espécies de anuros com a covariante decibel (dBA), testamos modelos de detectabilidade a partir dessa variável ambiental e encontramos valores bem distintas, Pseudopaludicola mystacalis apresentou maior detectabilidade entre os anuros estudados (p = 100%), seguido do Scinax auratus (89,6%) e Leptodactylus vastus (p= 70,83%). O efeito da paisagem sonora nos anuros foi diferente para cada espécie estudada, enquanto o P.mystacalis parece não se incomodar com o nível de ruído das localidades o L. vastus mudanças comportamentais em ambiente mais ruidoso. Os estudos de Paisagens Sonoras são registros permanentes de acontecimentos de uma determinada localidade, numa determinada época. O que torna as gravações desse trabalho ferramentas importantes para analises futuras dessas duas áreas de estudos.