I samband med de senaste årtiondenas ökade globalisering och transnationella företag har frågor om företagens ansvar och hållbart företagande tagit en allt större plats i samhällsdebatten. Inom den Europeiska Unionen har en strategi arbetats fram för hur företagen ska kunna arbeta för att nå unionens mål om hållbar utveckling. I strategin framhålls att åtagandet bygger på en frivillig grund som går utöver lagstiftning. I den svenska rätten regleras aktiebolagets verksamhetssyfte i 3:3 Aktiebolagslagen (2005:551). Om ingenting annat stadgas i bolagsordningen är aktiebolagets syfte att Bereda vinst till bolagets aktieägare, vilket är en aktieägarskyddsregel mot att företagsledningen företar andra åtgärder än vad den har utses att göra. Aktiebolagets verksamhetssyfte uppställer inom vilken ram bolagsorganen har att fatta beslut och vidta rättshandlingar. Följden av att bolagsstämman bryter mot verksamhetssyftet är att beslutet kan angripas av aktieägarna genom en klandertalan. Om bolagsledningen bryter mot verksamhetssyftet kan åsidosättandet leda till en ogiltighet-eller skadeståndstalan, eller att styrelsen eller den verkställande direktören avsätts. Genom dagens lagstiftning och formulering av verksamhetssyftet är det möjligt för företag att arbeta in andra värden om ansvarstagande och miljö. Presumtionen om vinst går att alternera med andra värden, antingen genom att det skrivs in i bolagsordningen eller genom självreglering i form av bolagskod, ägardirektiv eller aktieägaravtal. Eftersom en lagregel som framtvingar andra värden skulle innebär att alla aktiebolag måste följa regeln, och med beaktandet av de möjligheter som finns att verka för att aktiebolaget frivilligt arbetar med de mål som aktiebolaget vill prioritera, anses inte den nuvarande lagstiftningen vara i behov av förändring.