I denna uppsats undersöks hur de sex professionella idrottsutövarna, Nicklas Bäckström, Alexandr Legkov, Abeba Aregawi, Marija Sjarapova, Nicklas Axelsson och Justin Gatlin framställs i två av Sveriges största morgon- respektive kvällstidningar: Dagens Nyheter och Aftonbladet. Detta efter att de alla sex idrottsutövarna, blivit avslöjade som fuskare och gett ett positivt resultat under en eller flera dopingkontroller. Observerade skillnader och likheter i rapporteringen av de idrottsutövande har analyseras utifrån två relevanta teorier om objektivitet och nationalism: Westerståhls objektivitetsmodell och Billigs teori gällande nationalism. De i studien utvalda texterna har granskats huruvida de utmålar värderingar om ”Vi” och ”dom andra”. Texterna har analyserat med komparativ kvalitativ textanalys med utgångspunkt i de tre frågeställningarna, Hur stor plats i medierna får de individuella fallen? Är det någon skillnad i hur utövarna och deras dopingfall framställs i två av Sveriges största tidningsmedier och om så är fallet, vilka är de? Dessutom undersöks huruvida nationaliteten på utövarna påverkar hur de återges i svenska medier.   I analysen ingår 65 artiklar där resultaten visar klart och tydligt att vissa idrottsutövare fick en mer harmlös behandling där de nästintill sågs som offer medan andra fick utstå hård kritik där också högre grad av negativt värdeladdade ord tenderade att förekomma. Utrymmet de individuella idrottsutövarna fick i de två utvalda tidningarna, Dagens Nyheter och Aftonbladet tenderade att skifta rejält. Nationalitet och etnicitet spelade stor roll när journalisterna rapporterade om dopingfallen. Tydligt var att journalisterna strävade, eller omedvetet stod för ett skapande av ”Vi” och ”dom andra”, där ett återkommande tema var att Ryssland utmålades som fienden medan vi svenskar minsann aldrig fuskar. Analysen visar att Dagens Nyheter och Aftonbladet tenderar att växla i sin attityd när de rapporterar om händelserna kring de sex dopingfallen. I den svenska ishockeyspelaren Nicklas Bäckströms fall var det tydligt att de två tidningarna snarare ventilerade starka åsikter istället för att rapportera om händelseförloppet vilket journalisterna gjorde tydligare i de övriga fem dopingfallen.