Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om de tre nya lagregleringarna, att allmännyttan inte längre är hyresnormerande, att de allmännyttiga bostadsföretagen högst får föra över 50% av fjolårets vinst, samt ska driva sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkat den allmänna hyresnivån och gjort att lägesfaktorn fått större inverkan på bruksvärdet, samt vilka effekter det fått på hyresbostadsmarknaden. Metod: Vi har först samlat in sekundärdata genom litteraturstudier. Sedan har vi samlat in primärdata genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer med aktörer på hyresbostadsmarknaden. Primärdatan har vi sedan analyserats genom en kategorianalys. Resultat & slutsats: Eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Mitthem redan innan omregleringen drivit sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkar omregleringen inte den allmänna hyresnivån. De privata fastighetsägarna har efter omregleringen hyresförhandlat före allmännyttan. Lägesfaktorn har fått en större inverkan på bruksvärdet då allmännyttan inte längre är hyresnormerande. Segregationen, rörligheten och bruksvärdessystemets funktion som besittningsskydd har till följd av den ökade hyresdifferentieringen påverkats marginellt. De höga byggkostnaderna, samt presumtionshyran, gör att ökningen av hyresintäkter i högnivåområden till följd av ökad hyresdifferentieringen inte påverkar byggandet och därmed utbudet i någon större grad. Förslag till fortsattforskning: Vi skulle gärna se att denna studie genomförs om några år, då lagregleringarna eventuellt fått större påverkan på hyresbostadsmarknaden. Uppsatsens bidrag: Detta arbete kan vara till nytta för de aktörer på hyresbostadsmarknaden, samt deras intressenter.