Thesis (doctoral)--Umeå Universitet, 1985. / Added t.p. with thesis statement inserted. Includes bibliographical references.

Thesis (doctoral)--Umeå Universitet, 1985. / Added t.p. with thesis statement inserted. Includes bibliographical references.

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet. Resultat: Patienterna upplevde hemgången som väldigt positiv. De faktorer som bidrog till en lyckad hemgång var framförallt; Patientens goda grundhälsa, en trygg hemmiljö att återvända till och återhämta sig i, samt att patienterna får sina frågor och funderingar besvarade inför hemgången, och stöd från anhöriga. Vårdpersonalens bemötande och professionella förhållningssätt bidrog till att patienterna upplevde en känsla av trygghet som skapade en förutsättning för delaktighet.  Resultatet visar även att patienter önskar mer information om det postoperativa förloppet. Slutsats: Att skrivas ut och komma hem efter ett dagkirurgiskt ingrepp är en positiv upplevelse för patienterna, dock behöver informationen inför hemgången samt möjligheten till stöd från den dagkirurgiska enheten efter hemgången förbättras. / Aim: To describe the day-surgery patients´ experience to be discharge the same day after surgery in general anesthesia. Methods: Qualitative interview study with inductive approach. Eleven patients, operated by a hand surgical receptions in central Sweden were interviewed, using a semi- structured interview guide. Seven women and four men between 28-71 years participated in the study. Content analysis was used for analysis of the material. Result: Patients experienced the discharge as very positive. The factors which contributed to a successful discharge was above all, patient good basic health, a safe home to return to and recover in, and that the patients have their questions and concerns answered before discharge, and the support from relatives. Health professionals' reception and professional approach helped the patients to feel a sense of security that created a condition for participation. The results also show that patients want more information about the postoperative recovery. Conclusions: To be discharged, and come home, after day surgery procedures is a positive experience for patients, however, the information at discharge and the possibility of support from the day surgery unit after discharge needs to improve.

Thesis (M.H.A.)--University of Michigan, 1973.

Thesis (M.H.A.)--University of Michigan, 1973.

Esse estudo foi realizado de maneira prospectiva e randomizada com o objetivo de comparar duas técnicas de vasectomia. Foram avaliados 644 pacientes. Na técnica sem bisturi foram utilizadas duas pinças específicas. O tempo médio da técnica sem bisturi foi de 20,95 minutos e da convencional 22,95. Infecção de ferida operatória e epididimites foram menores na técnica sem bisturi. Não houve diferença entre as técnicas nas complicações intra-operatórias e pós-operatórias. Dez pacientes apresentaram espermatozóides vivos no espermograma de controle. A técnica sem bisturi apresenta um menor tempo cirúrgico e um menor índice de infecção que a técnica convencional. O índice de falha foi semelhante em ambas as técnicas / This study was carried out with objective of comparison two techiniques of vasectomy. Six hundred and fourteen four patients were assessed. For the no-scalpel technique, two specific clamps were used. The operating time for the no scalpel technique was less than for the conventional technique. There was a smaller percentage of infection of the operative wound and epididymitis in the no scalpel technique. There was no difference between the techniques with respect to complications during the operation and later complications. The no scalpel technique requires less time in surgery and has a lower infection rate than the conventional technique. The failure rate was similar for both techniques

Bakgrund: Dagkirurgi, att opereras och gå hem samma dag, är en vårdform som har ökat markant i Sverige senaste åren. Tidigare studier har visat att många patienter som genomgår dagkirurgi upplever oro inför operation, vilket orsakar lidande för individen men också ökat behov av sömnmedel och ökad risk för postoperativ smärta och oro. För att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder för att minska oro måste den först identifieras, vilket framförallt är anestesisjuksköterskans uppgift i mötet med patienten. Syfte: Att undersöka patienters skattning av sin oro vid ankomst till operationsavdelningen vid dagkirurgi samt hur väl anestesisjuksköterskans skattning av patientens oro överensstämmer med patientens egen skattning. Metod: En kvantitativ enkätstudie som genomfördes på två operationsavdelningar i Uppsala län under en veckas tid, totalt inkluderades 88 patienter och 60 anestesisjuksköterskebedömningar. Enkäten bestod av en skattningsskala för oro enligt NRS samt grundläggande demografisk information. Resultat: En stor andel patienter skattade ingen eller mild oro (n=52, 59 %) vid ankomst till operationsavdelningen. Hos 70 % av de parvisa jämförelserna bedömdes anestesisjuksköterskans förmåga att bedöma patientens oro som god. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna var generellt bra på att bedöma patientens oro, men vid några fall missbedömdes patienter som skattade hög oro. Denna studie visar att det finns ett behov av mer studier för framtagande av rutiner och vetenskapligt beprövade och användbara instrument för att kunna identifiera dessa patienter. / Background: Ambulatory surgery, to receive surgery and go home the same day, is a form of care which has increased markedly in Sweden in recent years. Previous studies have showed that many patients undergoing ambulatory surgery experience anxiety before surgery, which causes suffering for the individual but also increases the need for hypnotics and increases risk of postoperative pain and anxiety. To be able to carry out nursing interventions aimed at reducing anxiety,  it must first be identified, which is mainly the  nurse anesthetist’s role in the encounter with the patient. Objective: To investigate patients' estimation of their anxiety upon arrival at the ambulatory surgery department, and how well the anesthesia nurses' estimation of the patients' anxiety are consistent with the patients' own estimation. Method: A quantitative survey conducted in two ambulatory surgery departments in Uppsala County during one week, a total of 88 patients were enrolled, and a total of 60 anesthesia nurses' assessments. The survey consisted of a scale for estimating anxiety using NRS and basic demographic information. Results: A large proportion of patients estimated no or mild anxiety (n=52, 59 %) on arrival at the surgical department. In 70 % of the pairwise comparisons the anesthesia nurses' ability to assess the patients' anxiety were good. Conclusion: Anesthesia nurses were generally good at assessing the patients’ anxiety, however it was showed that in some cases patients that reported high levels of anxiety were not identified. There is a need for more studies about routines and  useful and scientifically tested instruments for the identification of patients’ anxiety.

Ambulatory surgery is common and develops alongside surgery and anesthetic methods. Time admitted is short and aftercare takes place in the home environment. Objective: The aim of the study was to investigate which symptoms patients experience after ambulatory surgery related to anesthesia. Furthermore how strongly symptoms affect the patient. Symptoms appear as a result of anesthesia and surgery and can therefore be interpreted as nursing induced suffering. Method: Participants were recruited at ambulatory clinics at a Swedish university hospital spring, 2015.  Prior to the study permission was granted from the clinic managers. The study is a quantitative descriptive longitudinal study.  Data collection forms were administered and data collection was performed by phone. Incisional pain, headache, neck pain, hoarseness, postoperative sore throat, nausea, drowsiness, post-discharge urine retention and numbness were requested parameters. Answers were evaluated as; none-existing, mild, moderate and severe. Data was measured at 48 hours and postoperative day seven. Result: The study included 67 participants. The various symptoms were all apparent to some extent by some of the participants at 48 hours. Concerning headache, neck pain, hoarseness, sore throat, nausea, urine retention and numbness most were symptom free. Incisional pain and drowsiness however affected the participants noticeably. Seven days after surgery there was an overall improvement throughout the parameters. Although incisional pain and drowsiness also lessened some participants still evaluated their experience moderate to severe. Conclusion: The majority of the day surgery patients were content with their care, in our study 97% were satisfied. There was an improvement within the experienced symptoms after seven days compared to after 48 hours. There is room for improvement concerning pain management and time for recovery in the home environment as drowsiness was still an evident issue. / Dagkirurgi är vanligt och drivs framåt av utvecklingen inom kirurgi och anestesi. Vårdtiden är kort och mycket av eftervården sker i hemmet. Syfte: Syftet var att undersöka vilka symptom patienter upplever efter genomgången dagkirurgi relaterat till anestesi. Vidare undersöks hur starkt olika symptom påverkar patienten. Symptom efter anestesi och kirurgi uppkommer till följd av omvårdnaden och kan därför tolkas som ett vårdlidande. Metod: Deltagare har rekryterats från dagkirurgiska avdelningar vid ett mellansvenskt universitetssjukhus våren 2015. Tillstånd inhämtades före studien från verksamhetschefer. Studien är en beskrivande kvantitativ longitudinell studie och data har samlats in med frågeformulär där svaren delgivits via telefon. Parametrarna smärta i operationsområde, huvudvärk, smärta i nacke, heshet, smärta i svalg, illamående, trötthet, urinretention samt känselbortfall har efterfrågats. Svaren har delgivits på en skala som graderats i nivåer från; inte alls, mild, måttlig och svår.  Mättillfällen var efter 48 timmar samt sju dagar postoperativt. Resultat: Studien har 67 deltagare. Efter 48 timmar upplevdes de olika symptomen alltid av någon deltagare, men vid huvudvärk, smärta i nacke, heshet, smärta i svalg, illamående, urinretention samt känselbortfall var de flesta symptomfria. Smärta i operationsområdet och trötthet påverkade dock patienterna påtagligt. Efter sju dagar upplevdes förbättring i alla parametrar. Smärta i operationsområdet samt trötthet minskade, men upplevdes fortfarande av vissa som måttlig och svår. Slutsats: De flesta dagkirurgiska patienterna är nöjda med sin vård, 97% i vår studie. En förbättring i upplevda symptom finns efter sju dagar jämfört med efter 48 timmar. Förbättringspotential finns inom smärtlindring och vidare bör utrymme för återhämtning finnas då trötthet visat sig vara förekommande

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (M.P.H.)--University of Michigan, 1974.