Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet. Resultat: Patienterna upplevde hemgången som väldigt positiv. De faktorer som bidrog till en lyckad hemgång var framförallt; Patientens goda grundhälsa, en trygg hemmiljö att återvända till och återhämta sig i, samt att patienterna får sina frågor och funderingar besvarade inför hemgången, och stöd från anhöriga. Vårdpersonalens bemötande och professionella förhållningssätt bidrog till att patienterna upplevde en känsla av trygghet som skapade en förutsättning för delaktighet.  Resultatet visar även att patienter önskar mer information om det postoperativa förloppet. Slutsats: Att skrivas ut och komma hem efter ett dagkirurgiskt ingrepp är en positiv upplevelse för patienterna, dock behöver informationen inför hemgången samt möjligheten till stöd från den dagkirurgiska enheten efter hemgången förbättras. / Aim: To describe the day-surgery patients´ experience to be discharge the same day after surgery in general anesthesia. Methods: Qualitative interview study with inductive approach. Eleven patients, operated by a hand surgical receptions in central Sweden were interviewed, using a semi- structured interview guide. Seven women and four men between 28-71 years participated in the study. Content analysis was used for analysis of the material. Result: Patients experienced the discharge as very positive. The factors which contributed to a successful discharge was above all, patient good basic health, a safe home to return to and recover in, and that the patients have their questions and concerns answered before discharge, and the support from relatives. Health professionals' reception and professional approach helped the patients to feel a sense of security that created a condition for participation. The results also show that patients want more information about the postoperative recovery. Conclusions: To be discharged, and come home, after day surgery procedures is a positive experience for patients, however, the information at discharge and the possibility of support from the day surgery unit after discharge needs to improve.

<p>Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och biverkningar. Flertalet experter argumenterar för att långtidsbehandling är väsentlig för vidmakthållande av beteendeförändring. Dagvårdsbehandling anses vara värd att överväga för patienter med fetma. Den har använts brett inom diabetesvård men ej lika mycket inom fetmabehandling. Syfte: Att strukturera och undersöka population och datamaterial från en redan genomförd men opublicerad, tre år lång interventionsstudie, med tre uppföljningar, om viktminskning och ätbeteende hos patienter med fetma, efter behandling med: Adjustable Gastric Banding, Dagvård alternativt en kombination av de båda behandlingarna. Metod: Datamaterial i 30 pärmar, från patienter (baseline: n= 212) i en redan genomförd men opublicerad interventionsstudie, lästes igenom och strukturerades in i ett index i Microsoft Words. Därefter skapades en databas i Microsoft Excel. I databasen räknades de patienter samman som visat angivna mått på viktminskning (BMI) och ätbeteende (TFEQ) vid något, några eller samtliga av de totalt tre uppföljningstillfällena i studien. Resultat: Efter strukturering och undersökning av datamaterialet framgick att enbart (n=10) av (n=212) fullföljt studien genom uppvisade mått på BMI samt TFEQ vid samtliga av studiens tre uppföljningstillfällen. För att i denna masteruppsats visa resultat från en större studiepopulation presenterades även uppvisade mått (BMI, TFEQ) från patienter som deltagit vid baseline och tredje uppföljningstillfället, men som nödvändigtvis inte deltagit vid uppföljnigstillfälle ett eller två (n=43). BMI och TFEQ presenterades i medelvärde och median för varje behandlingsgrupp. Slutsats: Resultatet visar att majoriteten av de deltagande patienterna inte fullföljde hela programmet. Därför kunde inga effekter av respektive behandling på förändring av vikt och ätbeteende beräknas.</p> / <p>Introduction: Overweight and obesity is a globally growing public health problem leading to enormous economic costs for the society. Obesity surgery, including Adjustable Gastric Banding (AGB), has shown long-term positive effects on weight loss, while non-surgical obesity treatment has shown less evident effects. This has led to a dramatic increase in obesity surgery. Still, some surgery patients have difficulties in maintaining weight loss over time. The majority of experts argue that long-term treatment is essential for maintaining behavioral changes. According to experts, Daycare treatment is worth considering for patients suffering from obesity. It has been used broadly within the diabetes care though not to the same extent in obesity treatment. Aim: To structure and investigate the population and data from an already completed but unpublished three year old intervention study, with three follow ups, of weight loss and eating behavior in patients with obesity after treatment with Adjustable Gastric Banding, Daycare or a combination of the both treatments. Method: Data in 30 binders, from participants (baseline n=212) in an already completed but unpublished intervention study, was read and structured into an index in Microsoft Words. A database in Microsoft Excel was then structured were patients with specified measures for weight loss (BMI) and eating behavior (TFEQ), for one, two or three of the total three follow ups, was counted together. Results: After the structuration and investigation of the material it became evident that due to drop-out or missing data only (n=10) out of (n=212) had fulfilled the study by showing specified measures of BMI and TFEQ at every of the total three follow ups. To, in the present Master thesis, show results from a greater sample, also participants with measures (BMI, TFEQ) from baseline and the third follow up, but not necessary from the first or second follow up (n=43), was included in the presentation. BMI and TFEQ were presented in mean and median for each of the treatment groups. Conclusion: The result shows that a majority of the participants not completed the program. Hence could no effect of the treatments on changes of weight and eating behavior be rated.</p>

Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och biverkningar. Flertalet experter argumenterar för att långtidsbehandling är väsentlig för vidmakthållande av beteendeförändring. Dagvårdsbehandling anses vara värd att överväga för patienter med fetma. Den har använts brett inom diabetesvård men ej lika mycket inom fetmabehandling. Syfte: Att strukturera och undersöka population och datamaterial från en redan genomförd men opublicerad, tre år lång interventionsstudie, med tre uppföljningar, om viktminskning och ätbeteende hos patienter med fetma, efter behandling med: Adjustable Gastric Banding, Dagvård alternativt en kombination av de båda behandlingarna. Metod: Datamaterial i 30 pärmar, från patienter (baseline: n= 212) i en redan genomförd men opublicerad interventionsstudie, lästes igenom och strukturerades in i ett index i Microsoft Words. Därefter skapades en databas i Microsoft Excel. I databasen räknades de patienter samman som visat angivna mått på viktminskning (BMI) och ätbeteende (TFEQ) vid något, några eller samtliga av de totalt tre uppföljningstillfällena i studien. Resultat: Efter strukturering och undersökning av datamaterialet framgick att enbart (n=10) av (n=212) fullföljt studien genom uppvisade mått på BMI samt TFEQ vid samtliga av studiens tre uppföljningstillfällen. För att i denna masteruppsats visa resultat från en större studiepopulation presenterades även uppvisade mått (BMI, TFEQ) från patienter som deltagit vid baseline och tredje uppföljningstillfället, men som nödvändigtvis inte deltagit vid uppföljnigstillfälle ett eller två (n=43). BMI och TFEQ presenterades i medelvärde och median för varje behandlingsgrupp. Slutsats: Resultatet visar att majoriteten av de deltagande patienterna inte fullföljde hela programmet. Därför kunde inga effekter av respektive behandling på förändring av vikt och ätbeteende beräknas. / Introduction: Overweight and obesity is a globally growing public health problem leading to enormous economic costs for the society. Obesity surgery, including Adjustable Gastric Banding (AGB), has shown long-term positive effects on weight loss, while non-surgical obesity treatment has shown less evident effects. This has led to a dramatic increase in obesity surgery. Still, some surgery patients have difficulties in maintaining weight loss over time. The majority of experts argue that long-term treatment is essential for maintaining behavioral changes. According to experts, Daycare treatment is worth considering for patients suffering from obesity. It has been used broadly within the diabetes care though not to the same extent in obesity treatment. Aim: To structure and investigate the population and data from an already completed but unpublished three year old intervention study, with three follow ups, of weight loss and eating behavior in patients with obesity after treatment with Adjustable Gastric Banding, Daycare or a combination of the both treatments. Method: Data in 30 binders, from participants (baseline n=212) in an already completed but unpublished intervention study, was read and structured into an index in Microsoft Words. A database in Microsoft Excel was then structured were patients with specified measures for weight loss (BMI) and eating behavior (TFEQ), for one, two or three of the total three follow ups, was counted together. Results: After the structuration and investigation of the material it became evident that due to drop-out or missing data only (n=10) out of (n=212) had fulfilled the study by showing specified measures of BMI and TFEQ at every of the total three follow ups. To, in the present Master thesis, show results from a greater sample, also participants with measures (BMI, TFEQ) from baseline and the third follow up, but not necessary from the first or second follow up (n=43), was included in the presentation. BMI and TFEQ were presented in mean and median for each of the treatment groups. Conclusion: The result shows that a majority of the participants not completed the program. Hence could no effect of the treatments on changes of weight and eating behavior be rated.

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre och därmed ökar antalet äldre. Då den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är hög ålder, beräknas även antalet personer med demens att öka. Professionell omvårdnad anses idag vara den bästa behandlingen. Demensdagvård bedrivs inom kommunal demensvård och syftar till att erbjuda besökare social samvaro, struktur och meningsinnehåll. Reflektion möjliggör för omvårdnadspersonal att utbyta erfarenheter och utvecklas i sin yrkesroll. Syfte: Att beskriva och analysera ett reflekterande arbetssätt hos omvårdnadspersonal i demensdagvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie, analyserad med stöd i kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en regelbunden och öppen kommunikation, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till besökaren och sina egna handlingar. Ett reflekterande arbetsrätt bidrar till sammanhållning i arbetsgruppen och professionell utveckling inom omvårdnadsarbetet samt en mer individanpassad och följsam vård för besökarna. Genom det reflekterande arbetssättet bygger omvårdnadspersonalen goda vårdrelationer till besökarna. Slutsats: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en öppen kommunikation, vilket leder till att omvårdnadspersonalen kan förbättra vården och utvecklas i sin profession och därmed också utveckla innehållet i omvårdnaden. / Background: The Swedish population is living longer and this will increase the number of elderly. Since the greatest risk factor for developing dementia are old age, the number of persons with dementia will increase. Professional nursing is currently considered as the best treatment. Day Care for persons with dementia is conducted within municipal dementia care and aims at offering visitors social interaction, structure and meaningful content. Reflection enables health care staff to exchange experiences and developing their profession. Objective: To describe and analyze health care staffs´ reflective way of working within dementia day care. Method: Qualitative interview study, analyzed with support of qualitative content analysis. Results: Five categories were identified from analysis of the interviews; continuity, awareness, cohesion, professional development and ventilation. The result shows that the reflecting way of working isprovidedon a regular basis and has become a natural part of everyday work. The reflection creates a conscious attitude ofhealth care staff for their actions in different nursing situations. The reflective way of working strengthens the working group and contribute to cohesion. By reflection thehealth care staff is developing in their profession, through exchange of experiences. Conclusion: The reflective way of working contributes to unity in the working group and professional development within caring, and a more individual adapted accommodative care for the visitors. By the reflective way of working health care staff build good relations to the visitors.

The aim of this study was to describe peripheral vascular patients´experiences of quality of care in connection whith ambulatory care, and to identify if ambulatory treatment responded to patients´expectations. / Syftet med studien var att beskriva perifert kärlsjuka patienters erfarenheter av vårdkvalitet i samband med dagkirurgisk vård och identifiera om dagkirurgisk behandling motsvarade patienters förväntningar. Detta mättes med hjälp av frågeformuläret Kvalitet Ur Patientens Perspektiv - KUPP. Designen var en beskrivande empirisk studie med kvantitativ ansats. Patienterna valdes konsekutivt och bestod av 47 respondenter (22 män och 25 kvinnor). Samtliga patienter vårdades elektivt där intentionen varit dagsjukvård. Resultatet visade att patienterna generellt varit nöjda med vårdkvaliteten. Balans eller övergod kvalitet skattades på frågor inom dimensionen fysiskt - tekniska förutsättningar och inom dimensionen kontextspecifik där påståenden om dagsjukvård besvarats. Vårdkvaliteten bedömdes även hög vad gäller medicinsk vård och väntetid, läkarens och sjuksköterskans engagemang och visad respekt och att patienterna fått tillräcklig information om själva ingreppet före behandlingen. Brister identifierades vad gäller patienternas erfarenheter av information om resultatet efter behandling. På frågor som berörde läkares och sjukaköterskors empatieka kvaliteter bedömdes vårdkvaliteten vara hög men på andra frågor inom dimensionen identitetsorienterat förhållningssätt bedömdes vårdkvaliteten bristande. detta gällde frågor som berörde information om ansvarig person, delaktighet och information/undervisning i egenvård. Slutsatsen blev att patienterna generellt var nöjda med vårdkvaliteten men att det fanns frågor där kvalitetsförbättrande åtgärder bör ges prioritet.

Ätstörningar är allvarliga sjukdomar som medför stort lidande för patienter och deras närstående. De rekommenderadebehandlingsmetoderna kan hjälpa vissa patienter men det behövs effektivare behandlingsmetoder. Det finns teoretiskt stöd och ännu begränsat empiriskt stöd för att compassionfokuserad terapi (CFT) kan vara hjälpsam för patienter med ätstörningar. I föreliggande studie var syftet att utvärdera CFT i grupp vad gäller metodens genomförbarhet, acceptabilitet och preliminära effektivitet för patienter med ätstörningar som behandlas i dagvård. En åttasessioners manualbaserad CFT-grupp som tillägg till ätstörningsdagvård utvärderades enligt en single-group studiedesign (n=8). CFT-gruppen visade god genomförbarhet och acceptabilitet. Patienter förbättrades med måttliga till stora effektstorlekar vad gäller ätstörningssymptom, vikt, självkritik och självuppmuntran. Dock uppnådde inget effektmått statistisk signifikans. Studiens resultat tyder på att CFT i grupp som tillägg till ätstörningsdagvård kan vara en genomförbar och acceptabel behandling som möjligen kan bidra till tillfriskande av patienter med ätstörningar. / Eating disorders are serious illnesses that cause great suffering for patients and their caregivers. The recommended treatment methods help some patients, but more effective treatment methods are needed. There is theoretical support and still limited empirical support that compassion-focused therapy (CFT) may be helpful for patients with eating disorders. The aim of the present study was to evaluate the feasibility, acceptability and preliminary effectiveness of group CFT for patients with eating disorders who receive day care treatment. An eight-session manual-based CFT group was evaluated as an adjunct to day patient program for eating disorders according to a single-group design (n=8). The CFT group demonstrated good feasibility and acceptability. Patients improved with moderate to large effect sizes on eating disorder symptoms, weight, self-criticising and self-reassuring. However, no effect was statistically significant. Results suggest that group CFT as an adjunct to day patient program for eating disorders may be a feasible and acceptable treatment that may contribute to the recovery of patients with eating disorders.

Japan is facing a great demographic shift, where by 2050 more than 40% of it's inhabitants will be over the age of 65 years. The womens emencipation from the role of stay at home mothers has allowed them to have careers of their own, although a good thing it does not leave a lot of room for starting a family in Japan's hard working climate. This new cultural norm has collided with the the long tradition of family care and Japan is now facing a large cultural collision, where there is a great lack of working solutions for child and senior care. The project suggests a prototypical intergenerational day care center for elderly and children in Tokyos dense now-rise residential neighborhoods. This form of care started being built in America during the 90's and has prooven to provide some of the best care availible for elderly and children. / Japan möter i dagsläget ett stort demografiskt skifte, till år 2050 kommer mer än 40% av befolkningen att vara över 65 år gamla. Kvinnornas frigörelse från hemmet har tillåtit dem att påbörja egna arbetsliv och karriärer, vilket inte lämnar mycket rum för att starta egen familj i Japans hårda arbetsklimat. Denna nya kulturella norm har kolliderat med den traditionella familjevården och Japan står idag utan en bra lösning för barn- och äldrevård. Det föreslagna projektet är ett prototypiskt intergenerationellt dagvårdscenter för barn och seniorer i Tokyos täta lågbebyggda bostadsområden. Intergenerationell vård började byggas under 90-talet i USA och har visat sig ge bland den bästa vården tillgänglig för barn och äldre.