No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barn upplever sin vardag på dagis. Detta har jag försökt ta reda på genom att vara med på ett dagis under två veckors tid. Där har jag sedan observerat och samtalat med barnen i deras vardag. Det är främst samtalen med barnen som ligger till grund för undersökningen. Jag har använt mig av kvalitativ metod och den fenomenografiska ansatsen som metodologiska verktyg, samt Alfred Schütz och Johan Asplunds begrepp och resonemang som hjälp för att begripliggöra materialet. Resultatet visade bland annat att barn inte har någon tydlig avgränsning mellan dagis och hemma eftersom båda dessa tillhör barnens omvärld. Det visade också att barn lever i ett mer uttalat responsivt förhållande till varandra än vad vi vuxna gör. I studien blev det också tydligt att barnen levde efter den inre, personliga tid som Alfred Schütz kallar la durée.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barn upplever sin vardag på dagis. Detta har jag försökt ta reda på genom att vara med på ett dagis under två veckors tid. Där har jag sedan observerat och samtalat med barnen i deras vardag. Det är främst samtalen med barnen som ligger till grund för undersökningen. Jag har använt mig av kvalitativ metod och den fenomenografiska ansatsen som metodologiska verktyg, samt Alfred Schütz och Johan Asplunds begrepp och resonemang som hjälp för att begripliggöra materialet. Resultatet visade bland annat att barn inte har någon tydlig avgränsning mellan dagis och hemma eftersom båda dessa tillhör barnens omvärld. Det visade också att barn lever i ett mer uttalat responsivt förhållande till varandra än vad vi vuxna gör. I studien blev det också tydligt att barnen levde efter den inre, personliga tid som Alfred Schütz kallar la durée.</p>

Detta är en studie om barns musikaliska utveckling under de första levnadsåren samt deras spontana och fria musicerande. En kvalitativ studie har genomförts genom passiva observationer på fyra svenska förskolors musikstunder och samtal med dess personal om hur dessa arbetar med barnens kreativa skapande i musik genom improvisation och komposition under själva musikstunden. I samband med observationerna har även samtal och intervjuer med förskolepersonalen genomförts där de fått ge sin syn på musikstunden, dess innehåll och mål. Analys av resultatet gjordes utifrån de didaktiska begreppen; Mål, Innehåll, Metod och Värdering. Det som framkom var att det fria och spontana musicerandet fick väldigt lite utrymme under musikstunderna. Målet med musikstunden var i första hand att utveckla språket eller lära mer om andra ämnen än musik samt fungera som en uppstart på dagen. Vid samtliga observationer reproducerades sedan tidigare kända barnsånger såsom förskolepersonalen lärde ut dem och barnen gavs ingen möjlighet att själva hitta på sånger eller musikaliska kompositioner.

Slänten är en byggnad som innehåller två olika lager, ett privatare mer skyddat i form av förskolan och ett offentligt lager i form av danslokaler,restaurang och ett parkdäck på taket. Platsen är vald eftersom även den innehåller två tydliga lager i olika höjdnivåer. Ett trafikseparerat cykeloch gångstråk där man nästan utan att passera en enda gata kan nå ändå fram till medborgarplatsen, det andra lagret är ca 5 meter ovanförstråket i form av den hårt trafikerade ringvägen. Konceptet utgår ifrån att synkronisera platsens förutsättningar med programmet och skapa en intressant dynamik mellan två egentligen oberoende programdelar. Byggnaden är också tänkt att aktivera och stärka entren till Tanto både vid Zinkens väg och vid ringvägen. / The slope is a building containing two different layers, one is more private and protected in the form of a pre-school, and the other is more public in the form of dance halls, restaurant and a park deck on the roof. The location is chosen because it also contains two distinct layers in different height levels. The lower level is a traffic separated bike and pedestrian path where you without crossing a single street can reach all the way to medborgarplatsen, the second level is about 5 meters above the lower one, in the form of the busy Ringvägen. The concept then is based on synchronizing the site conditions with the programand create an interesting dynamic between the two really independent program components. The building is also designed to enable and enhance the entrance to Tanto, both via Zinkens väg and Ringvägen.

Upp till 300 barn drabbas varje år av cancer, de vanligaste cancerformerna för barn är hjärntumörer och leukemi. De flesta barn som drabbas är mellan 4-5 år och befinner sig mitt uppe i sin motoriska utveckling. Cancerdiagnosen påverkar familjen som helhet men det är framförallt det cancersjuka barnen som drabbas, hela barnens levnadssätt förändras. En vardag som tidigare kretsat kring dagis, skola och lek, handlar nu istället om sjukhusbesök och behandlingar. I nuläget finns det bristfälligt med studier om hur barnen upplever sin nya livssituation efter sin cancerdiagnos. Av den orsaken är syftet med studien att redogöra för barnens och föräldrarnas upplevelser av vardagslivet ett år efter barnens cancerdiagnos, med fokus på barnens upplevelser. För att kunna svara på syftet fick författarna åtta transkriberade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Till följd av analysen utarbetades meningsenheter, koder och slutligen underkategorier som ledde fram till fyra huvudkategorier; Sjukdomen som en del av livet, Hitta tillbaka till livet innan sjukdomen, Barnet vill ha kontroll och Känsla av utanförskap. Barnen fokuserade på sin självbild, sitt deltagande i sin egen vård och hur deras syskon påverkas av cancern. Detta är viktig kunskap för sjuksköterskor inom barncancervården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p><p>Detta examensarbete har ett didaktiskt innehåll då det beskriver förskolelärarnas erfarenheter och åsikter om mottagandet och arbetet med läroplanen, Lpfö 98. Arbetet tar upp dess betydelse som den har haft det senaste årtionde för förskoleverksamheten. Att läroplanen för förskolan fyller tio år har väckt nyfikenhet hos oss att vilja undersöka vidare om läroplanen har påverkat förskoleverksamheten. Diskussioner som förts i media gällande förskolans första läroplan ligger till grund för arbetets syfte, som har varit att undersöka sex utbildade förskolelärares syn om läroplanens eventuella betydelse för förskoleverksamheten.</p><p>I litteraturavsnittet framgår det att förskoleverksamheten har gått från att vara en omsorgsstyrd- till en lärandestyrd verksamhet på grund av införandet av läroplanen för förskolan. Vidare visas exempel på problem som kan uppstå vid ett införande av en ny läroplan i en pedagogisk verksamhet. Utifrån detta har examensarbetet ett historisk- och lärande perspektiv. Arbetets undersökning är baserat på sex semistrukturerade intervjuer med utbildade förskolelärare. Den står på en kvalitativ grund, då en kvalitativ dataanalys har utförts på det insamlade undersökningsmaterialet.</p><p>Undersökningen påvisade att genom läroplanens införande upplevde förskolelärarna en höjd status. Detta i sin tur medförde dock inte förändringar i arbetssättet hos vissa förskolelärare, där arbetet fortsatte oförändrat. Resultatet visade även att tid, engagemang och kompetens var tre aspekter som är viktiga vid införande och genomförande av en läroplan. Detta för att läroplanen ska kunna användas aktivt i verksamhetens arbete. En förändring som resultatet visade var den mer aktiva föräldrakontakten läroplanen medförde.</p></p>

Detta examensarbete har ett didaktiskt innehåll då det beskriver förskolelärarnas erfarenheter och åsikter om mottagandet och arbetet med läroplanen, Lpfö 98. Arbetet tar upp dess betydelse som den har haft det senaste årtionde för förskoleverksamheten. Att läroplanen för förskolan fyller tio år har väckt nyfikenhet hos oss att vilja undersöka vidare om läroplanen har påverkat förskoleverksamheten. Diskussioner som förts i media gällande förskolans första läroplan ligger till grund för arbetets syfte, som har varit att undersöka sex utbildade förskolelärares syn om läroplanens eventuella betydelse för förskoleverksamheten. I litteraturavsnittet framgår det att förskoleverksamheten har gått från att vara en omsorgsstyrd- till en lärandestyrd verksamhet på grund av införandet av läroplanen för förskolan. Vidare visas exempel på problem som kan uppstå vid ett införande av en ny läroplan i en pedagogisk verksamhet. Utifrån detta har examensarbetet ett historisk- och lärande perspektiv. Arbetets undersökning är baserat på sex semistrukturerade intervjuer med utbildade förskolelärare. Den står på en kvalitativ grund, då en kvalitativ dataanalys har utförts på det insamlade undersökningsmaterialet. Undersökningen påvisade att genom läroplanens införande upplevde förskolelärarna en höjd status. Detta i sin tur medförde dock inte förändringar i arbetssättet hos vissa förskolelärare, där arbetet fortsatte oförändrat. Resultatet visade även att tid, engagemang och kompetens var tre aspekter som är viktiga vid införande och genomförande av en läroplan. Detta för att läroplanen ska kunna användas aktivt i verksamhetens arbete. En förändring som resultatet visade var den mer aktiva föräldrakontakten läroplanen medförde.

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå.  Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt. Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt. Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola. Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått. Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns. En robust och genomarbetad grund gör att de unika karaktärsdragen bibehålls över tid även om de lösare inre delarna förändras. / A preschool with space for each child and all the children. A preschool with the community, and space for all, while each individual, amazing and unique child can find their own corner. Focus on the preschool I have designed is to make room for all these unique children, together and individually. Therefore my motto’s through the work has been opposites as Holistic - Part, Large - Small, Inside - Outside, Common - Single, Noise - Silence, Light - Dark. I have formulated the task and made contact with the actors concerned, in order to provide all the information needed continuously during the work. It was important that the work was as realistic as possible. During the work the dialogue with the actors from the municipality has been driving; Anders Wedin, (skolchef at bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef at bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Close dialogue, field visits and questionnaires with three different preschools also laid the foundation for my work; Sonja Derkert (preschool teachers Gökboets preschool), staff at Gökboets preschool, Ing-Britt Andersson (preschool head Norrbodas preshool), Emil Spanos (chef Norrbodas preschool), staff at Norrbodas preschool, Susanne Johansson (preshool head Storstugans preschool), Emelie W Bernemyr (Stockholm University, Preschool Teacher Storstugans preschool), staff at Storstugans preschool. My suggested preschool at Ringvägen in Kungsängen will be featured during the exhibition for the acceptance of the new zoning of Ringvägen. This, together with that the bildningsförvaltningen expressed interest in continuing the dialogue has made my goal of reality reached. Architecturally, I have created a nursery with resistant materials with the possibility of flexibility over time. A robust and thorough basis makes that the unique characteristics are maintained over time, even if the more loose internal parts change.

I en storstad som växer och mullrar fram finns minnet kvar av en annan stad. En kåkstad med fattigbarn och svält men också med gemenskap och variation. En ny stad byggs som ska rensa upp men en bit av den gamla sparas, högst upp på höjden. Innuti den lilla staden som ligger i den stora staden finns en liten värld. Det är barnens värld. Där byggs barnens stad. Men det här är ingen nostalgisk sökan utan ett försök till att binda samman det gamla och det nya och skapa något som utgår ifrån beställarens behov. 3 olika åldersrupper med 3 olika behov. 1 - 2 år, 3 - 4 år,5 - 6 år. De får 3 olika hus och 3 olika gårdar som speglar barnens utvecklingsfas. De skapas även med tanken att man ska känna av utvecklingens resa och samtidigt skapa möjlighet till möten men även till avskildhet. Alla 3 hus fokuserar på det direkta mötet till gården föratt möjliggöra för leken att direkt kunna flytta ut. Alla husdelas in i en aktiv del som har direkt koppling till gården och en inre, lugnare del. I växthusen kan barnen lära sig om kretslopp och ekologi. De semitempererade växthusen kopplar samman de tre husen så att barnen kan röra sig mellan husen utan att behöva klä på sig. Sommartid så är det norra huset en tillåten skozon så att barnen lätt kan springa både ut och in utan att känna sig hindrade. Den inre gården kopplar till alla tre hus och är vart alla barnen samlas tillsammans. I mitten står ett träd likt ett vårdträd som ger skugga. Gården står i direkt anslutning tillmatsalen och på sommaren kan borden fl ytta ut på altanenoch gården. Det här är framförallt 5 - 6 åringarnas gård.Den soliga södra gården är till för mer vild lek och här har barnen gott om plats för att springa fritt. När barnen delas upp är det här framfrallt 3 - 4 åringarnas gård. Den västra gården är gräsbeklädd och lummig. Den är framförallt 1 - 2 åringarnas gård och här sker mer lugn lek. Det är centralt att barnen har frihet att välja vilken aktivitetde vill utöva för att själva styra sin utveckling. Pedagogerna ska hjälpa barnen att lära sig själva. Av denna anledning finns allt material inom synligt räckhåll för barnen. Barnen har bestämda scheman men får själva välja vad de vill göra under de fria passen. Barnen kan välja mellan: Dans &amp;Drama, Bygg &amp; Konstruktion, Natur och Matematik samt Naturvetenskap och Litteratur. Mellan 1 - 2 år är allting nytt. Barnet är nyfiken och utforskar sin omvärld. Hon kryper, går, smakar, känner och kan uppfatta mönster och färger. Det är ofta en harmonisk ålder och barnet beskrivs som soligt och glatt. Med anledning av alla de nya intrycken är det viktigt att barnet inte tvingas ta in för mycket intryck. Därför har 1 - 2 åringarnas hus utformats som ett atriumhus där det öppnar upp sig mot den inre gården men är mer slutet mot omgivningen. Åren mellan 3 - 4 år beskrivs ofta som en frontalkrock. Barnet kan lätt brusa upp och vill visa att den kan görasaker själv. I denna ålder lär sig barnen att gå balansgång,klättra, hoppa högt, klä på sig själv och ta egna initiativ. För att uppmuntra detta har 3 - 4 åringarnas husutformats likt en klätterborg. Där halva huset har fulltakhöjd med en klättervägg och en verkstad som är i direkt koppling till gården och där andra halvan av huset utgörsav halvplan där barnen kan dra sig undan eller umgås imindre grupper. Åren 5 - 6 beskrivs som en viloperiod. Barnet är ofta sammarbetsvilligt och vill hjälpa till med hushållssysslorna. För 5 - 6 åringen är vännerna och det sociala umgänget det centrala. Hon börjar också inse att hennes omgivning är delav en större värld och barnet börjar se fram emot skolperiodenoch vuxenlivet. Utifrån detta är 5 - 6 åringarnas hus idirekt koppling till matsalen och det gemensamma rörelserummet. I det stora rörelserummet kan hela förskolan ha gemensamma aktiviteter som dans, sång, luciafirande,vernissage m.m. På övervåningen riktas siktvyerna ut motvärlden. 5 - 6 åringen leker framförallt utomhus. För att förskolan ska fungera som enande faktor i samhälletär den norra husdelen (5 - 6 år) uthyrbar på kvällarnatill exempelvis ABF-kurser eller födelsedagsfester. Delvisför att försöka hitta tillbaks till den gemenskap som fannsi området tidigare samt för att koppla samman området Vasalund och Hagalund som nu skiljs åt av Frösundaledenmen även ur et socioekonomiskt perspektiv. Huset är något tillbakadraget från gatan och har en altan för att öppnaupp och vara inbjudande. Huset som tidigare stod påplatsen var Stockholms första ABF-hus och skulle på detsättet delvis kunna återfå sin uppgift i samhället. / In a city that is growing and rumbles forward, there remains the memory of another city. A shantytown with poor children and starvation but also with a strong community and variety. A new city is built to clean up, demolish, but a bit of the old is saved at the top of the hill. Inside the small town, locatedin the big city, is a small world. It is the children’s world. There I build the children’s city. But this is not a nostalgic reminisce of the past but an attempt to tie together the old and the new and create something that is based on the client’s needs. 3 different ages with 3 different needs. 1 to 2 years, 3 to 4 years, 5 to 6 years. They get three different houses and three different playgrounds that reflect the children’s development. They are also created with the idea that the children can see their journey of development and that it also creates the opportunity for meetings but also for privacy. All 3 houses focuses on the direct meeting with the playground to allow the games to easily move outside. All houses are divided into an active part directly linked to the playground and an interior, quieter part. In the greenhouses, children can learn about recycling and ecology. The semi-temperated greenhouses connects the three houses so that children can move between houses without having to get dressed. In the summer time the northern house is a permitted shoe zone so that children can easily run both in and out without feeling inhibited. The inner courtyard connects to all three houses and is where all the kids gather together. In the middle stands a tree that provides shade. In summer the tables move out onto the patio and yard. This is particularly the playground of the 5 to 6 year-olds. The sunny and southern playground is for more active games and here the children have plenty of room to runfree. When the children are divided this is mainly the playgroundof the 3 to 4 year-olds. The west yard is grassy and calm. It is above all the courtyard of the 1 to 2 year-olds. It is crucial that children have the freedom to choose which activity they wish to pursue in order to control their own development. The teachers should help the children to learn forthemselves. For this reason all the material is visible and in reach of the children. The children have schedules but are free to choose what they want to do during the different periods.They can choose from: Dance &amp; Drama, Building &amp; Construction,Nature and Mathematics and Natural Science and Literature. Between 1 to 2 years, everything is new. The child is curious and explore its environment. She crawls, walks, tastes, feel,and perceive patterns and colors. It is often a harmonious age and the child is described as sunny and cheerful. Because of all the new impressions, it is important that the child does not have to take in too much. Therefore, the 1-2 year-olds house is designed as an atrium where it opens up on to the inner courtyard and is more closed to the surroundings. The years from 3 to 4 are often described as a frontal collision. The child can easily fly off and wants to show that it can do things for itself. At this age, children learn towalk the tightrope, climb, jump high, get dressed, and take initiative. To encourage this, the 3 to 4 years-olds house is designed like a climbing frame. Where half of the househas full ceiling height with a climbing wall and a workshopthat is directly linked to the courtyard and where the otherhalf of the house consists of half-planes where the children can withdraw or spend time in smaller groups. Years 5 to 6 are described as a resting period. The child is often cooperative and wants to help with household chores.For the 5 to 6 year-old friends and social relations arecentral. She/he also begins to realize that her/his environmentis part of a larger world and the child begins to look forward to school and adulthood. Because of this the 5 to 6 year-olds hous is in direct connection to the dining room and the big activity room. Here the entire pre-school is able to have common activities such as dancing, singing, Luciacelebration, vernissage etc. Upstairs the views are directedstraigt out on to the world. The 5 to 6 year-olds play mainlyoutdoors. The preschool will also serve as an unifying factor in society. Therefor the lower floor of the the northern house (5-6years) is rentable in the evenings, for example for ABFcourses or birthday parties. Partly to try to fi nd back to thecommunity that existed in the area before, and to connectthe areas Vasalund and Hahagalund that now are separated by Frösundaleden but also in a socio-economic perspective.The house is some what drawn back from the street and has a patio with the motive to make it feel open and inviting.The house that previously stood on the site was Stockholm’s first ABF-house and would in that way partially be able teo regain its rile in society.