No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett ungdomsteam i en mellanstor kommun samverkar för att arbeta förebyggande mot ungdomsbrottsligheten tillsammans med ungdomen och familjen. Det genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med professionella från ungdomsteamet för att kunna besvara studiens syfte. Dessa arbetar utifrån sina individuella roller som är teamledare, socialsekreterare, familjebehandlare och ungdomscoacher för att sedan utföra ett brottsförebyggande arbete i samverkan med varandra. Den insamlade datan tematiserades och analyserades därefter utifrån den tidigare forskningen och teoretiska ramverken. Resultatet har påvisat att ungdomsteamets samverkan har medfört till minskat antal orosanmälningar i den mellanstora kommunen. Samverkan har även bidragit till en bredare helhetsbild kring ungdomens problematik som underlättar det förebyggande arbetet. Samverkan mellan de olika aktörerna har fungerat, däremot är arbetet med familjen och ungdomen något som kan försvåra arbetet. Ungdomen och familjen kan många gånger vara motstridiga till den professionella hjälpen, dels utifrån att de inte ser problematiken men även att de finns en misstro mot socialtjänstens arbetssätt. Resultatet visar däremot att en lyckad kommunikation med familjen kan leda till en positiv drivkraft för förändring.

No description available.

No description available.

Den kognitiva funktionsnedsättningen som kommer till följd av demenssjukdomen är något som biståndshandläggare möter på dagligen. Detta är en utmaning i beaktandet av klientens självbestämmanderätt. Syftet med studien var att undersöka biståndshandläggares upplevelse av att arbeta med dementa klienter. Vidare undersöktes utmaningar i arbetet samt hur biståndshandläggare beaktade självbestämmanderätten och förhöll sig till anhöriginflytande. Metoden som använts i studien var kvalitativ metod och baserade sig på semi-strukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med fem biståndshandläggare från en biståndsenhet i en mellanstor svensk kommun. Den teoretiska utgångspunkten i studien var Empowerment, Gräsrotsbyråkrati och Gerotranscendensteori. Studien har visat på att biståndshandläggares arbete försvåras av att klienten saknar sjukdomsinsikt och förståelse för sina behov. Vidare har det framkommit att biståndshandläggare upplever självbestämmanderätten vara central arbetet. Anhöriga har visat sig vara både ett stöd och en utmaning i klientens självbestämmanderätt. Slutsatsen av studien var att biståndshandläggarnas arbete försvårades av att de inte hade tydliga riktlinjer att arbeta efter. Det visade sig även att motiverande samtal är något som utgör stora delar av biståndshandläggarens arbete.

Strategisk kompetensförsörjning handlar om organisationens förmåga att strategiskt och långsiktigt arbeta för att möta verksamhetens kompetensbehov. Kommuner och regioners kompetensförsörjning är en av det kommande decenniets viktigaste frågor för arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner. Studiens syfte är att få kunskap om hur Sveriges kommuner i samverkan med Omställningsfonden arbetar med strategisk kompetensförsörjning. Undersökningens frågeställningar är: Vilka faktorer är de mest gynnsamma och mest utmanande i kommunernas arbete med strategisk kompetensförsörjning? Hur arbetar kommunerna med de gynnsamma och utmanande faktorerna? Vilket stöd har kommunerna behov av i sitt arbete med strategisk kompetensförsörjning? Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod i form av en webbenkät som skickats ut till en representant för varje kommun. Representanten är den kontaktperson Omställningsfonden har registrerad som ansvarig för förebyggande insatser där strategisk kompetensförsörjning ingår. Tidigare forskning visar att strategisk kompetensförsörjning är relativt outforskat när det kommer till den offentliga sektorn. Empirin analyserades utifrån de teoretiska utgångspunkterna kompetens, kompetensförsörjning, strategisk kompetensförsörjning och Human resource development. Huvudresultatet visade att faktorn rekrytera medarbetare med rätt formell kompetens är den mest gynnsamma faktorn för kommunerna men även den mest utmanande. Det främsta stödet som kommunerna såg behovet av var bra verktyg, tydlig ansvarsfördelning och ökad samverkan mellan kommunens olika förvaltningar.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.