Denna studie är en fortsättning på min tidigare studie och den syftar till att ta reda på om de två radikala arbetartidningarna som existerade kring revolutionsåret 1848 förespråkade fysisk konflikt. Jeremy Popkins forskning kring motsvarande förhållandena i Frankrike visade att massmedierna i högsta grad hade varit delaktiga i skapandet av de omständigheter som ledde till våldsamheter i Frankrike under perioden 1830-1848. Denna slutsats används som en hypotes att även Stockholms massmedier kunde därmed skapat omständigheter som ledde till marsrevolten i Stockholm 1848. Min tidigare forskning visade att Söndagsbladet, dagarna innan marsrevolten i Stockholm 1848 välkomnade revolutionen i Frankrike samt dess spridning över kontinenten. Den andra tidningen Folkets Röst valdes som en komplettering eftersom den hade en direkt anknytning till Söndagsbladet.  Jill Harsin som studerade de franska radikala arbetarrörelserna påpekade att dessa kännetecknades av tre primära aspekter: våld, heder och romantik. Dessa tre aspekter används till att skapa frågeställningar. Som en motvikt till Harsin forskning användes teorin om den svenska politiska stabiliteten som kan uppfattas på två olika sätt: konsensus respektive konflikt. Denna teori används som en kärna till min studie. Textanalysen av källmaterialet visade att det går att urskilja tre olika förhållanden mellan de rika och de fattiga i tidningstexter. Det första förhållandet kännetecknades av att den rike förtryckte den fattige medan det andra, som förekom väldigt sällsynt kännetecknades av en ömsesidig respekt. I det tredje tillhörde den rike judendomen och framställdes som en fiende i dubbel bemärkelse, både på grund av etnicitet och förmögenhet. Analysen av aspekten våld visade att det finns öppna uppmuntringar till våldsutövning mot vissa personer som tidningar uppfattade som deras fiender. Analysen av aspekten heder visade att de två tidningarna var positiva till de beteenden som kännetecknade de franska radikalerna. Analysen av den romantiska aspekten visade att Folkets Röst använde sig av en hjälte från forna tider, nämligen upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson. Tidningen förklarade honom till en martyr, dock framgår det inte till vilket syfte.