Access to human resources is a crucial factor in most cases of business and regional development. Due to demographical changes, urbanization and new values among the next generation, the competition to find the right workforce is likely to increase. Reports have stressed that the difficulties for companies to find the right labor can become a hindrance to sustainable business and regional development. Considering the low proportion of women in the field of engineering, only 20 percent, one must ask; Why are WE (Works in Engineering) not more attractive for women? The purpose of this thesis is to describe the collaboration between an expanding enterprise in a semirural area and a gender research project, from three different perspectives in order to find some answers for the overarching question. In the first paper, the purpose is to describe and analyze the creation of a process model for gender awareness within an enterprise. The second paper will, with the same empirical data, focus on the interdependence between enterprise and region. Finally, the last paper, written for a conference in India, addressing readers unfamiliar with the gender equality issue in the Swedish context, describes how a male facilitator combines disclosing personal life experiences with other methods, as a strategy to inspire men to consider a gender perspective, to use gender glasses. Gender equality has been a topic on the political agenda in Sweden for a long time. Although much progress has been made, many obstructive structures remain. Sweden is one of the European countries that have the highest participation rate for women in the labor force. However, the labor market is highly gender-segregated, both horizontally, which refers to the concentration of women and men in different types of jobs, and vertically, the concentration of women and men in different jobtasks and positions. Due to this background, the innovation system, Triple Steelix, was granted funding by VINNOVA for the project “Gender Perspective for Attractive Work”, in the fall of 2008. The purpose of the research project was to develop methods and knowledge that would contribute to increased gender awareness in order for employers to become more attractive to current and potential staff. The framework for the collaboration is action research in combination with feminist theory, the concept of “doing gender”, theories of masculinity, and attractive work theories. Different approaches and methods, such as analogies, anecdotes, and pictures, have been used during workshops with the organization, in order to nourish the joint learning process.Findings are that in an industrial environment with an “engineering discourse”,driven by a technical-economic rationality that prioritizes market demands, gender issues are not often seen as a parameter for sustainable business or regional development. Nevertheless, the project demonstrates that with an interactive approach and an open dialogue that considers the company's needs, arguments, and intervention for more gender-equal workplaces do not necessarily meet resistance. In this case, the concept of employer brand was the admission ticket for the collaboration. The combination of different participatory methods that were adapted to the context made it possible to counter resistance from individuals and to discuss gender from different perspectives and ways of reasoning. Another conclusion is that when launching long-term transformational processes in an organization, gender should not remain a “non-issue”. When gender issues are integrated, it will contribute to examining the organization from a new perspective regarding issues such as power, symbols, and relations. In the described collaboration, gender perspective was integrated and the enterprise became more aware of gender issues as an important component of strengthening the employer brand. The principle of the described process model can probably be used in similar cases if adapted to a local context.

To decide in advance the amount of resources that is required next week or next month can be both a complicated and hazardous task depending on the situation, despite the known time frame when the resources are needed. Intermittent demand, or slow-moving demand, that is when there are time periods without demand and then suddenly a time period with demand, becomes even more difficult to forecast. If the demand is underestimated it will lead to lost sales and therefore lost revenues. If the demand is overestimated, in the best case the stock is increased or in worst case, the items lie unsold until they become obsolete. The items with intermittent demand can have a value of up to 60% of the total stock value for all items.This thesis addresses the topic of forecasting intermittent demand and how to measure the accuracy of the chosen forecast method or methods. Four forecasting methods are tested on almost 18 months of empirical demand data from a manufacturing company. The tested forecasting method are single exponential smoothing, Croston and two modification of the Croston method, one by Syntetos and Boylan the other by Segerstedt (modified Croston). Four start values and eight smoothing constants are tested. The methods are evaluated with different accuracy measures; variance (MSE and MAD), bias (CFE, the maximum and minimum value of CFE) and sMAPE. In addition with a new complementary measure of bias; Periods in Stock (PIS), PIS considers the time aspect, when the forecast error occurred not just the error size. Also two variants of MAD and MSE are tested. To improve the evaluation of the bias measures, the percentages of demand occasions that can not be fulfilled are used. The relationship between the different errors for a certain method is examined with principal component analysis (PCA). The errors are also examined with logistic regression to find out if a certain forecasting method is favoured by certain accuracy measures. The logistic regression is based on descriptive statistics for time series plus the mean absolute change that considers the sequence of the time series as well as the variation. Ranking and error quotients between different methods are other applied methods. The results of the research both confirm and contradict earlier findings. Among the confirming research results are the bias among the different methods. Croston and Modified Croston are overestimating the demand, Syntetos and Boylan's Croston variant has a tendency to underestimate the demand. Single exponential smoothing is relatively biasfree when low smoothing constants are concerned. The contradictive results are that CFE is not a suitable measure of bias at least when the number of forecasting periods is limited. The value of CFE can indicate a nonbiased forecast when both PIS and the percentage of unmet demands indicate a biased forecast. PIS is also less sensitive to transient demand events that can distort CFE. PIS is recommended as a bias measure for limited time series, especially considering intermittent demand, along with the percentage of unmet demand. Another result is that MAD is not reliable since the method in certain circumstances favours methods that underestimate the demand. / Att på förhand bestämma vilken mängd resurser som krävs nästa vecka eller nästa månad kan vara både en komplicerat och riskfylld uppgift beroende av situation, trots att man känner till när resurserna behövs. Intermittent efterfrågan, eller lågrörlig efterfrågan, är när många perioder saknar efterfrågan och plötsligt sker en efterfrågan en period. Detta gör det svårare att prognostisera. Om efterfrågan underskattas kommer det att leda till förlorad försäljning och därmed förlorade intäkter. Om efterfrågan är överskattad kommer det i bästa fall att bara leda till ökat lager eller, i värsta fall, leda till osålda produkter och till slut inkurans. Artiklar med intermittent efterfrågan kan utgöra upp till 60 % av det totala lagervärdet för samtliga artiklar.Denna uppsats avhandlar prognoser av intermittent efterfrågan samt hur prognosfelen ska mätas för den valda eller de valda prognosmetoderna. Fyra prognosmetoder utvärderas med nästan 18 månaders empirisk efterfrågedata från ett tillverkande företag. De utvärderade metoderna är exponentiell utjämning, Croston och två modifierade varianter av Croston; Syntetos och Boylans metod samt modifierad Croston av Segerstedt. Fyra olika startvärden och åtta utjämningskonstanter används. Prognosmetoderna utvärderas med olika typer av prognosfel; varians (MSE och MAD), bias (CFE samt max- och minvärde av CFE) och sMAPE. Vidare sker utvärdering med ett komplimenterande mått för bias, Lagerperioder (Periods in Stock, PIS). PIS tar tidsaspekten i beaktande och inte bara storleken på prognosfelen. Dessutom undersöks två varianter av MAD och MSE. För att förbättra utvärderingen av biasmåtten undersöks procentantalet av de efterfrågetillfällen som en prognosmetod inte kan uppfylla.Förhållandet mellan de olika prognosfelen undersöks med hjälp av principal component analysis (PCA). Prognosfelen undersöks även med binär logistisk regression för att utröna huruvida vissa prognosmetoder gynnas av vissa prognosfel. Den logistiska regressionen baseras på deskriptiv statistik för tidsserierna samt medelabsolutförändringen som tar ordningen för tidserien i beaktande såväl som variationen. Rankning och kvoter mellan olika prognosfel från olika metoder är andra tillämpade metoder. Resultatet av forskningen både bekräftar och motsäger tidigare forskning. Bland de bekräftande resultaten är den bias olika prognosmetoder har. Croston och modifierad Croston överskattar efterfrågan, Syntetos och Boylans metod underskattar efterfrågan. Exponentiell utjämning är förhållandevis fri från bias när utjämningskonstanterna har låga värden. De avvikande resultaten är att CFE inte är lämpligt att använda när antal prognosperioder är begränsat. Värdet för CFE kan indikera att prognosen är fri från bias när både PIS och procentandelen icke mött efterfrågan. PIS är dessutom mindre känslig för transienta efterfrågehändelser som kan förvränga CFE. PIS rekommenderas som ett biasmått när tidsserien är ändlig, särskilt när det gäller intermittent efterfrågan, tillsammans med måttet procentandelen icke mött efterfrågan. Andra resultat är att MAD inte är pålitlig eftersom måttet, under vissa förhållanden, gynnar prognosmetoder som underskattar efterfrågan

Great effort is being made to get Europe out of its economic crisis and prepare the European economy for the next decade. The aims of the Digital Agenda are to give all Europeans basic broadband by 2013 and to ensure that by 2020 all Europeans have access to much higher internet speeds. Can DTN technology contribute to achieving these targets in rural and remote areas? In the N4C project DTN technology has taken a step toward these goals and been proven viable. This licentiate thesis is meant to suggest business and governance models suitable for the N4C DTN-based internet access, the test beds and the applications. The focus is on reviewing and assessing business models for Open Source Software (OSS) and offering solutions for testing whether DTN-based internet access can be governed in an economic association as an ICT commons.Gender and cultural considerations in N4C business and deployment development are analysed. It is shown that to improve the gender balance special measures need to be considered. It is concluded that in countries such as Sweden, where women have almost the same ICT take-up and usage as men, i.e., women are good ICT-consumers, their role as entrepreneurs, developers and participants in governance of ICT infrastructure needs to be improved.Ostrom’s eight design principles for governing, with division of roles into appropriators, producers and providers, have been tested on N4C in the entity of an economic association, with illuminating results. However, when such governance models are used in projects like N4C, they cannot be transferred outright, as the appropriation from the internet is different from withdrawal of resources from other types of commons. It was found that the provision formulas, especially for labour, are important, because in the N4C DTN-based internet access the producer in the model is often acting as a “data mule,” transporting the code. To assure gender-inclusive governance when economic associations are being used, Ostrom’s eight design principles for governing is proposed to be surrounded with special measures.

Driver information is information that a driver needs to fulfil his or her goals of driving. Previously, information supported reliability in order to make the car work safely but, today, other attributes have become equally or more important. Driver information also needs to support safe, efficient, legal, environmentally friendly and enjoyable transportation.Functional growth is expected due to new technology, new purposes of driving and customers' desires. One way to meet functional growth and at the same time improve drivers' situation awareness and optimize workload may be to make driver information adaptive. The information presented, the output factors, could change salience governed by different input factors such as driver state, context, situation etc. However, changing information automatically may cause new types of errors, such as mode error, over-trust, under-trust, vigilance problems or change of locus of control. These types of errors belong to the category automation induced errors. The aim of this thesis was therefore to investigate whether adaptive driver information has a potential to improve driver performance, support goals of driving, improve situation awareness (SA) and optimize workload. This question was decomposed into four more specific research questions. (1) What are the purposes of future driver information and their relations to different functions? (2) What are the potential benefits and negative effects of adaptive driver information? (3) What information do drivers need and want throughout the driving task? (4) How can the negative aspects of adaptivity be avoided by design?In paper A, the purposes of driver information were identified and linked together with future driver information components and, as a result, several new functions were identified. The different benefits and negative effects were identified by literature studies. However, the scope was extended to the aviation and power industry, which has greater experience of automation. In paper B, functions were mapped to different contexts. The results can be used as a guideline for future design. The different negative effects of automation were handled in paper C by applying the "team player" approach to car design. The results showed a potential in the "team player" approach, but it was also clear that the visual impact on driving must be solved. It seems that adaptive driver information has a potential to improve driver performance, support goals of driving, improve situation awareness and optimize workload.

This Licentiate thesis exhibits the progress of the research in which I have been involved for the past four years. The thesis considers the influence of structural change on equal opportunities in the labour market in respect of gender. The objective is to better understand gender segregation in the labour market in the north of Sweden. A position is taken in the thesis that explores social construction in a late-modern society. Engaging neo-liberalism and gender equity, the four papers presented here draw on primary empirical data, both quantitative and qualitative, to investigate current understandings of gender segregation in the labour market in the north of Sweden. The evidence suggest that the way to participate in neo-a liberal society emerging in late-modern society is considered by some, especially by women, to be unwanted. Thereby offering a broader understanding of the influences engendering the concentration of men and, especially, women in occupations within the labour market.

Dator och TV-spel engagerar och påverkar många människor och är ett stort populärmedia idag. Bara onlinespelet World of Warcraft har över nio miljoner spelare. Det förmedlas budskap genom spelmediet som påverkar och influerar spelarna. Spelvärlden speglar händelser, attityder och värderingar i vår kultur och i vårt samhälle. Dessvärre mestadels från ett maskulint perspektiv. Om kvinnorna är en frånvarande del av detta historieskapande påverkar det vår kulturutveckling idag och på längre sikt. Dessutom kommer kvinnorna att halka efter när det gäller den tekniska kompetensen. På grund av att det är så få kvinnor som är skapare till spel blir det svårare att nå de kvinnliga konsumenterna. SuperMarit var ett treårigt EU projekt som arbetade för att få fler kvinnor att bli intresserade av spel som ett yrkesval. Många metoder användes för att genomföra aktiviteter för att skapa fler ingångar för kvinnor in i spelvärlden. I denna licentiatuppsats undersöks de erfarenheter som genererades från de workshops som genomfördes med de kvinnliga spelstudenterna samt ytterligare en workshop med både män och kvinnor. Syftet i denna uppsats är att beskriva hur man kan förstå och använda interaktiv metod och teori utifrån en projektledares erfarenhet. Licenciatuppsatsen beskriver en interaktiv projektledares erfarenheter utifrån den interaktiva forskarens ögon genom att använda metoder som minnesarbete, naive reading och free space.Målsättningen för denna licentiatuppsats är att ge ytterligare en dimension till hur man kan arbeta interaktivt i ett projektarbete för att åstadkomma förändringar på individ nivå. Förändringar som på sikt kan förändra strukturer som i det här fallet handlar om vem som äger utvecklingen av dator och Tvspelen.

Denna licentiatsuppsats beskriver ett förändringsarbete inom ramen för ett organisationsutvecklingsuppdrag på en akademisk teknisk institution. Bakgrunden till uppdraget var ett behov av förändring och utveckling av institutionens arbetsformer avseende ledarskap, samarbete och samspel. Min uppdragsgivare var institutionsledningen.I den fallstudie som beskrivs använder jag mig av Kurt Lewins metod kraftfältsanalys. Denna metod används för att utforska hindrande och stödjande krafter i ett förändringsarbete.Mitt uppdrag pågick under ca ett och ett halvt år, från augusti 2010 till december 2011. Momentet som omfattade arbete med kraftfältsanalyser pågick ca fem månader (från januari till maj 2011).Under perioden mars – maj 2011 genomfördes kraftfältsanalyser med olika yrkesgrupper; professorerer, lektorer, bitr. lektorer, forskare under meritering, samt tekniker och administrativ personal. Kraftfältsanalyserna, som var min huvudmetod för datainsamling, genomfördes över en hel dag 9 – 17 samt fem uppföljningsdagar över vardera en halv dag 9 – 12. Arbetet med kraftfältsanalyserna såväl startades som avslutades i möten med samtliga medarbetare på institutionen. Startmötet var över en halv arbetsdag och innehöll en introduktion med teoribakgrund och en beskrivning av metoden. Slutmötet var över en heldag och innebar en summering av resultatet från samtliga processer samt en dialog i storgrupp kring konsekvenserna från dessa.De metoder som använts har sina rötter i aktionsforskningsorienterade och interaktiva metoder, och i pragmatismen (Durkin 1964, Boalt Boëthius och Jern 1996, Olsson 1998, Lewin 1997, Cunningham 2001, Herr and Anderson 2005, de Board 1978, McNiff and Whitehead 2009, Olav Eikeland 2006, Aagaard Nielsen and Svensson 2006, Aagaard Nielsen and Steen Nielsen 2006, Marrow 1969, Kolb 1984, Aspelin 1990, Rorty 2003, Kitzler 2007, Greenwood and Levin 2007). I min empiri prövade jag en tillämpning av kraftfältsanalys med stöd av Agazarian (1997).Som konsult (praktiker) har jag dessutom använt mig av gestaltterapeutiska metoder som utvecklats till stöd för organisationskonsultation (Barber 2009, Brown 1996, Cunningham 2001, Gaffney 2010, Nevis 1987). Det finns ett tydligt samband mellan forskningstraditioner inom å ena sidan aktionsforskningsorienterade och interaktiva metoder och pragmatism och å andra sidan organisationskonsultation med rötter i gestaltterapi. Jag visar på detta samband.Den amerikanska tillämpning som används av kraftfältsanalysen bedöms varit för instrumentell. Genom denna tillämpning förloras den dynamiska aspekten och metoden blir alltför målstyrd.Uppsatsen visar på att sammanblandning mellan konsultroll och forskarroll är problematisk. Ett kontrakt kring ett konsultuppdrag utgör begränsningar som försvårar anläggningen av ett forskningsperspektiv.Uppsatsen bidrar till att etablera ett tydligt samband mellan pragmatisk aktionsforskning och tillämpad gestaltteori.

The main objective of this licentiate thesis is to describe and analyse how personnel and managers within social welfare departments and county council experience that cooperation works. Focusing on the cooperation which has occurred within four projects connected to work within psychiatric care as well as the care of substance users, between the year 2004 and 2009. These four projects comprise the thesis' case studies and have the names (I) Socialtjänsten i samverkan, (II) Miltonprojektet, (III) Case management, and (IV) Prisma. The interviews and questionnaires conducted during these projects provide the empirical data. The thesis describes how changes within the public sector engender the necessity for cooperation between organisations that have different areas of responsibilities. From the background from these changes and new institutional organisational theory how the good idea that exists about cooperation are received and implemented in the practical work of organisations is discussed and analysed. The results of the case studies indicate that ideas about cooperation are implemented in different ways and from different prerequisites. Of importance are which form of cooperation and which way of organising cooperation is selected by those that implement cooperation in the organisation. Even the cooperation that occurs and develops between those that cooper­ate has an affect. This relationship is facilitated when there trust exists between those that cooperate. The ideas about cooperation are usually implemented from the top, for example through project financing by the state, via the managers of organisations and down through the organisation. Of interest of this thesis is that there are examples where personnel initiate cooperation. When cooperation is initiated by personnel it creates room for personnel to form cooperation and alternative ways to support cooperation work for manager. Organisations that according to new institutional theory find themselves in the same organ­isational field tend to become more like one another. Through cooperation in project form, joint meetings, education, integration of the activities and such this homogenisation occurs. In those case studies where an integration of the common work has occurred, at the same time as those which cooperate become more like each other boarders to other organisations emerge. In the result it emerges that there is an attempt to be more like each other among those who cooperate at the same time as they want to be unique and have a specific organi­sation identity. Rounding off, The Art of Cooperation is about understanding that the ideas concerning coop­eration are transferred from, for example the state to practice. The exception consists of Prisma, where the ideas about cooperation are implemented by the personnel and not by the managers. The ideas will be translated and edited by those that work in organisations and that there are ways for personnel and managers to act and relate to cooperation in practice which can promote the good ideas about cooperation, depending on a supporting structure for cooperation but even on the way that actors relate with cooperation where trust facilitates it. / Det övergripande syftet med licentiatuppsatsen är att beskriva och analysera hur personal och chefer från socialtjänst och landsting upplever att samverkan fungerar. I fokus är den samver­kan som har skett i fyra projekt med anknytning till arbete inom psykiatrin eller missbrukar- och beroendevården mellan år 2004 och år 2009. Dessa projekt utgör uppsatsens fallstudier och benämns (I) Socialtjänsten i samverkan, (II) Miltonprojektet, (III) Case management, samt (IV) Prisma. Det empiriska materialet har hämtats från projekten genom intervjuer och genom en enkät. Uppsatsen beskriver hur förändringar inom den offentliga sektorn har medfört en nödvändighet av samverkan mellan organisationer som har olika ansvarsområden. Mot bakgrund av dessa förändringar och nyinstitutionell organisationsteori diskuteras och analyseras hur den goda idén som finns om samverkan tas emot och införlivas i organisatio­nernas praktiska arbete. I resultatet av fallstudierna framkommer att idén om samverkan införs på skilda sätt och från skilda förutsättningar. Av betydelse är vilken form av samverkan och vilket sätt att organisera samverkan som väljs av dem som inför samverkan i organisationens praktik. Även den samverkan som sker och utvecklas mellan dem som samverkar har betydelse. Denna relation underlättas när det finns ett uppbyggt förtroende mellan dem som samverkar. Idén om samverkan införlivas vanligtvis uppifrån, genom till exempel statliga projektmedel, via organisationernas chefer och vidare ned i organisationen. Intressant i uppsatsen är att det finns exempel där samverkan initieras av personalen. När samverkan initieras av personalen medför det ett handlingsutrymme för personalen att utforma samverkan och det medför andra sätt att stödja samverkansarbetet för cheferna. Organisationer som enligt nyinstitutionell teori befinner sig inom samma organisatoriska fält tenderar att bli mer lika varandra. Genom samverkan i form av projekt, gemensamma träffar, utbildningar, integrering av verksamheten och så vidare sker denna homogenisering. I de fallstudier där en integrering av det gemensamma arbetet har skett, blir de som samverkar mer lika varandra samtidigt som gränser skapas mot andra organisationer. I resultatet redogörs för en strävan att bli mer lika varandra mellan dem som samverkar samtidigt som de vill vara unika och ha en egen specifik organisationsidentitet. Redogör för det där resultatet visar framkommerSammanfattningsvis handlar konsten med samverkan således om att förstå att idéer om sam­verkan överförs till exempel från staten till praktiken. Undantaget är Prisma där idén om samverkan inte införs av cheferna i organisationen utan av personalen. Idéerna översätts och redigeras av dem som arbetar i organisationerna och det finns sätt för personal och chefer att handla och förhålla sig till samverkan i praktiken som kan främja den goda idén om samverkan, vil­ket beror på om det finns en stödjande struktur för samverkan men även på det förhållnings­sätt som aktörerna har till samverkan där förtroende underlättar samverkan.

The quality in a supply chain can be improved by enhancing the customer value of the end product or by reducing the total cost of the product. This thesis focuses on values and costs associated with logistical activities in the supply chain. Two approaches to improve supply chain quality are discussed. The first approach, known as performance-based logistics (PBL), is a business model that aims to improve the quality in industries with technically advanced products, in particular in the military and aviation industry. The second approach is a mathematical solution procedure for solving economic lot scheduling problems (ELSP).The purpose of this research is to describe and develop approaches to improve the quality in supply chains. More specifically, the aims of this research are (1) to summarize previously reported benefits and drawbacks of PBL and to explore critical aspects of implementation, and (2) to develop a solution procedure that finds a feasible minimum cost production schedule for a single machine producing several different products.The results are presented in two appended papers. Paper A provides a literature study on PBL. The literature study shows that PBL can: enhance the supplier’s freedom to decide how to produce and improve the performance of a product; generate better opportunities for the supplier to earn profit; improve the supplier’s long-term competitive position; enable the customer to focus on core activities; reduce the customer’s financial risks; reduce support costs; and increase product performance. However, PBL can also: increase the supplier’s financial risks; require organizational changes that induce the supplier’s business risks; and increase the customer’s dependency on the supplier. Some of the critical aspects of implementation are: designing contracts and payment models; deciding on how to measure performance; defining performance indicators; specifying system levels; and setting target values.Paper B presents a heuristic solution procedure intended to minimize setup cost and inventory holding cost in a machine that produces several products in lots. The solution procedure generates a production schedule that can be repeated in a cyclic pattern without shortages, and it uses an extended approximation for the inventory holding cost, since previous literature has shown that the traditional approximation underestimates the cost. / Kvaliteten i en försörjningskedja kan förbättras genom att öka slutproduktens kundvärde eller genom att minska de totala kostnaderna för produkten. Denna avhandling fokuserar på värden och kostnader kopplade till logistiska aktiviteter i försörjningskedjan. Två angreppssätt för att förbättra kvaliteten i försörjningskedjan behandlas. Det första angreppssättet, känt som prestationsbaserad logistik (PBL), är en affärsmodell med målet att förbättra kvaliteten i industrier med tekniskt avancerade produkter, framförallt inom militär- och flygindustrin. Det andra angreppssättet är en matematisk lösningsmodell för att beräkna och planera ekonomiska orderkvantiteter.Syftet med denna forskning är att utveckla och beskriva angreppssätt för att förbättra kvaliteten i försörjningskedjor. Mer specifika mål är att (1) summera tidigare rapporterade fördelar och nackdelar med PBL samt att utforska kritiska aspekter för implementering, samt (2) utveckla en lösningsmodell som finner en produktionsplan som ger lägsta möjliga kostnad för en enskild maskin som producerar flera olika produkter.Resultaten presenteras i två bilagda artiklar. Artikel A presenterar en litteraturstudie om PBL. Litteraturstudien visar att PBL kan: öka leverantörens frihet att besluta över produktion och förbättringar av en produkts prestanda; generera bättre möjligheter för leverantören att göra vinster; förbättra leverantörens långsiktiga konkurrensmässiga position; göra det möjligt för kunden att fokusera på kärnaktiviteter; minska kundens finansiella risker; minska stödkostnader; och öka produktprestanda. Men PBL kan även innebära att: leverantörens finansiella risker ökar; leverantörens affärsmässiga risker ökar till följd av organisatoriska förändringar; och att kunden blir mer beroende av leverantören. Några av de kritiska aspekterna för implementering är: utformning av kontrakt och betalningsmodeller; mätning av prestanda; definiera prestandamått; specificera systemnivåer; och sätta målvärden.Artikel B presenterar en heuristisk lösningsmodell som syftar till att minimera ställkostnad och lagerhållningskostnad i en maskin som tillverkar flera produkter satsvis. Lösningsmodellen genererar en produktionsplan som kan repeteras i ett cykliskt mönster utan att brister uppstår, och den använder en vidareutvecklad approximation för lagerhållningskostnaden, eftersom tidigare litteratur har visat att den traditionella approximationen underskattar kostnaden.

Denna licentiatuppsats undersöker hur kön, arbete och jämställdhet görs i svenska skogligt relaterade arbetsorganisationer. Svensk skogsbrukssektor tillskrivs ofta stor betydelse för regional, såväl som nationell, utveckling och i övergången till en mer biobaserad ekonomi. Samtidigt är sektorn numerärt mansdominerad, drygt 90 procent av de i skogsbruket sysselsatta är män, och symboliskt maskulint kodad. Detta framförs ofta av representanter för sektorn själv, inom såväl akademi, näringsliv och myndigheter, som ett hinder för utveckling och skogsbrukssektor uttrycker en önskan om ökad jämställdhet. Ökad jämställdhet, främst i termer av minskad numerär könsobalans i skogsbrukssektorn är dock en fråga som varit aktuell under en längre tid. När skogsbrukssektorn tidigare har adresserat frågan om jämställdhet har fokus framförallt legat på kvinnors situation i sektorn varför det är motiverat att undersöka vad som händer, inte primärt för kvinnor i sektorn (eller de som är utanför men potentiellt skulle kunna vara i sektorn), utan i styrning och policyarbete, bland de män som finns i sektorn och som där utgör norm och i arbetet med att driva dessa frågor i arbetsorganisationerna. Det övergripande syftet med licentiatuppsatsen är därför undersöka hur jämställdhet konstrueras i skogsbrukets arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministisk teori, och ett perspektiv där kön, såväl som jämställdhet, är något som görs i tal och i vardagliga praktiker, undersöks hur dessa konstruktioner sker på både en övergripande policynivå, på organisationsnivå och på individnivå bland den majoritet av män som arbetar i sektorn.Licentiatuppsatsen utgörs av tre artiklar som var och en undersöker hur jämställdhet görs på olika nivåer i skogsbrukssektorn. I den första artikeln analyseras hur jämställdhet görs på strategisk nivå i skogsbrukets arbetsorganisationer genom att studera jämställdhetspolicys från tio olika skogliga organisationer. Den andra artikeln, som genom intervjuer med dem som i företagen implementerar ovan nämnda policys, såsom personalansvariga eller ledningsrepresentanter, utforskar med hjälp av en diskursanalytisk ansats hur konstruerandet av jämställdhet som ett ”business case” får konsekvenser för det handlingsutrymme som skapas i organisationerna. Den tredje artikeln undersöker hur jämställdhetsarbetet (dvs de skrivna policyerna i artikel ett och sätten de implementeras på i artikel två) mottas av män i sektorn genom att analysera hur fritextsvaren i en nationell enkät konstituerar förståelser av jämställdhet, kön och arbete. Gemensamt för respektive artikel är att de sökt analysera mening och mönster i språket, alltså hur det talas eller skrivs om jämställdhet, med utgångspunkten att språket inte bara beskriver utan också gör. Resultatet visar, i linje med tidigare forskning, på hur jämställdhet dels görs till en fråga om och för kvinnor och dels till en avpolitiserad fråga där fokus främst ligger på den organisatoriska (affärs)nyttan som jämställdhet antas föra med sig. Argumentationen kring jämställdhetsarbetets fördelar implicerar också att kvinnor bidrar med något annat till skogsbrukets arbetsorganisationer än vad män traditionellt gjort, vilket förstärker en föreställning om män och kvinnor som i grunden olika.Vidare visas hur konstruktioner av jämställdhet färdas i organisationer. Det som på organisatorisk nivå förstås som argument för jämställdhet blir kan bli argument emot jämställdhet på individnivå. Ett exempel på detta är sammanlänkningen mellan kompetensförsörjning och jämställdhet som på policynivå och organisatorisk nivå förstås som positiv, medan det på individnivå i vissa fall vänds till något negativt där kompetensen i sektorn antas hotas av ökad jämställdhet. En konsekvens av att konstruktioner av jämställdhet färdas är att det inte räcker med enbart en välskriven policy, en engagerad ledningsstyrning eller värdegrundsdiskussioner bland medarbetarna. Det krävs dessutom ett helhetsgrepp där också könade föreställningar om kärnverksamheten och om arbete utmanas och synliggörs, vilket inte sker i någon större utsträckning i sektorn idag och som möjligen bidrar till att den fortfarande förknippas med män och vissa sorters maskulinitet. Vidare krävs att intressekonflikter lyfts upp till ytan och synliggörs, vilket visades genom exemplet kring kompetensförsörjningen.