Staden har länge varit centrum för handel och det finns få företeelser som har spelat en så stor roll för städers uppkomst och utformning som handeln har. Stadskärnan med sitt rika butiksutbud har således länge varit den primära handelsplatsen och anledningen till att vi som människor valt att vistas i staden. Genom åren har handeln och handelsplatsen genomgått en rad olika förändringar, från varuhusets intåg till externa handelsområden till dagens samhälle där e-handeln växer sig allt starkare.   E-handeln blir alltmer en naturlig del av konsumenternas handelsrutiner vilket får konsekvenser för den traditionella butikshandeln i stadskärnan. I takt med digitaliseringen utveckling har de fysiska butikerna således sett ett behov att omstrukturera sig för att vara tillgänglig såväl online som offline. Det går även att se ett ökat samspel mellan fysiska och digitala butiker, detta då konsumenterna idag är så kallade multikanalkonsumenter som rör sig mellan både fysiska och digitala kanaler under köpprocessen.   Genom det förändrade handelsbeteendet hos konsumenterna har nya förutsättningar skapat för stadskärnan och dess handel, det blir därmed viktigt att planerar besitter kunskap om förändringsprocessen för att kunna tillfredsställa de framtida behoven i staden som digitaliseringen av handeln medför. Syftet med studien är således att studera hur den framväxande e-handeln påverkar stadens centrum, för att på så sätt belysa de utmaningar och förutsättningar som stadsplaneringen står inför. Studien undersöker även hur svenska kommuner arbetar för att skapa en levande stadskärna i en allt mer digitaliserad samtid där stadskärnan inte längre är den primära handelsplatsen. Avslutningsvis redovisas konkreta förslag kopplade till hur svenska kommuner kan utveckla stadens centrum för att bibehålla ett rikt stadsliv i en tid präglad av e-handel.   Generellt går det utifrån studien att säga att svenska kommuner behandlar frågan om digitalisering och e-handeln relativt olika, en del kommuner behandlar frågan väldigt generellt medan andra ännu inte har färdiga dokument som behandla frågan, detta trots att e-handeln och digitaliseringen konstaterats som en utmaning för den framtida stadsplaneringen. För att skapa hållbara och levande stadskärnor i framtiden måste kommunerna därmed ta större hänsyn till digitalisering för att inte riskera att planera efter förlegade modeller över hur samhället och staden ser ut.

No description available.

In offices, knowledge sharing largely depends on everyday face-to-face interaction patterns. These interaction patterns may depend on how employees move through the office space. This thesis explores how these spatial relations influence individual choices with respect to employee movements or routes. Space syntax related research has shown a strong relationship between spatial configuration and pedestrian movement in cities, yet field of space syntax has not applied spatial analysis to the office environment. Although several many space syntax researchers have suggested a connection between spatial configuration of offices and movement patterns of employees, no studies have developed methods to address this issue specifically. Our initial results suggest that organizational borders sometimes work as well as walls regarding movement related to face-to-face interaction in offices. This has led us to perform analysis using occupied spatial positions as a complement to the regular space syntax analysis. Using spatial positioning analysis, we incorporate organizational aspects into space syntax analysis and shift focus from analysis of movement to analysis of interaction. Our papers develop both observational methods and software for spatial modelling. We conclude that rational choice theory and actor network theory can provide useful conceptions and models for how to perform spatial analysis of interactions. Future research should focus on software development and new interpretations related to rational choice, actor networks, and symbolic interactionism. / QC 20101103

Since automobiles are detachable elements of contemporary urban life, studying the interactions imposed by them to urban forms is helpful to develop urban areas. The isolated neighborhoods locating along highways are the common picture that easily can be found in most of developed cities. The more advanced traffic networks a city possesses the more detached neighborhoods can be detected in it. The main question trying to be answered in this study is how to reattach these separated areas together and how to create a peaceful coexistence between highways and their neighborhoods. In order to find an answer, a municipality named Upplands Väsby (in the north of Stockholm) has been studied and analyzed. This real sample with internal connectivity problems was supposed to provide a ground to analyze the outcome of proposed interventions. This process resulted in obtaining a general policy in approaching this issue and some flexible interventions proper for this specific site of study. Finally, the study implies on the possibility of reattaching isolated area over high-speed roads. It also brought up some suggestions for improvement of mobile passenger’s perception of the road and surrounding areas while facilitating the pedestrian’s movement through the site.

Planerare ställs ständigt inför olika former av val och avvägningar som ska göras mellan olika intressen. Ett exempel på en sådan avvägning är den mellan bevarande eller exploatering av jordbruksmark, vilken denna uppsats tar avstamp i.  Vidare stipulerar miljöbalken 3 kap 4§ att brukningsbar jordbruksmark endast får tas i anspråk om det avser tillfredsställa ett väsentligt samhällsintresse. Att göra avvägningar för vad som är väsentliga samhällsintressen eller inte, i förhållande till exploatering eller bevarande av jordbruksmark, blir således en tydlig del av planeringen samt planerarens arbete. Syftet med undersökningen har därmed varit att generera kunskap samt undersöka på vilka grunder som avvägningar görs mellan dessa olika intressen som återfinns i denna målkonflikt, samt hur man i planeringen väljer att i dessa fall definiera allmänintresset. Detta med utgångspunkt i exploatering eller bevarande av jordbruksmark.   Undersökningen utgår från Asplunds (1979:146–147) teori om tankefigurer, som handlar om att försöka se bortom de diskurser och handlingar som format ett fenomen. Uppsatsen tar även avstamp i begreppet makt och olika maktförhållande som teoretisk utgångspunkt. Vidare har en fallstudie genomförts där Skåne varit utgångspunkten för det empiriska materialet som studerats. Såväl kommunala översiktsplaner och policys från länsstyrelsen har studerats, men även olika rättsfall från mark- och miljööverdomstolen har legat till grund för studien.       Undersökningen visar på att allmänintresset i planeringen många gånger beskrivs som att möta bostadsbehovet. Det vill säga att bostäder utgör ett allmänintresse, detta dock samtidigt som underökningen även visar på att det finns en rad olika principer som påverkar när detta anses vara ett faktiskt allmänintresse eller inte. Vidare framgår även att allmänintresset många gånger definieras som att säkra befintliga intressen, samt som att generera någon form av samhällsutveckling. Undersökningen visar även att det intresse som ofta väger tyngst i denna målkonflikt är det som utgör allmänhetens gemensamma intresse. Likt flertalet forskare även konstaterat (Maidment 2016:366, Campbell & Marshall 2002a:164 och Pløger 2004:53, 55), så visar studien på att det inte finns en entydig definition av allmänintresset i planeringen. Utan snarare har denna studie kunnat visa på gemensamma mönster för hur man i planeringen väljer att definiera eller se på allmänintresset, samt för hur man här hanterar den målkonflikt som uppstår i praktiken.

Trygghet är något som vi upplever individuellt beroende på våra egenskaper och erfarenheter (Boverket 2019h:11). Frågan om trygghet är extra aktuell i det offentliga rummet där vi rör oss och spenderar mycket av vår tid på. Att känna trygghet på gator och offentliga platser där personer med olika bakgrunder möts, är en nödvändighet för att skapa jämställda och väl fungerande städer. I detta kandidatarbetet undersöks vad som kan påverka individers trygghetskänsla och hur utformningen av ett offentligt rum kan öka den upplevda tryggheten. Syftet är att få en djupare förståelse för hur trygghet kan främjas inom den fysiska planeringen. Detta genomförs genom en fallstudie kring Landvetter recentrum samt en litteraturöversikt. Arbetet innefattar även ett gestaltningsförslag där de lärdomar som dragits av analysen appliceras. Avslutningsvis diskuteras arbetet i sin helhet och en återkoppling till frågeställningen görs.

ritningar över förslag på en ny opera i stocholm, årstafältet

No description available.

No description available.

No description available.