Tidigt i utformningsprocessen måste arkitekten ta flera viktiga beslut som direkt påverkar slutresultatet. Byggkostnad, energieffektivitet, hållbarhet såväl som arkitektoniska kvalitéer riskerar att fallera ifall arbetet baseras på en utformning som har grundläggande problem. Ett sätt att hantera denna svårighet är att skapa ett datorverktyg som ger arkitekten indikationer på hur byggnadens utformning påverkar dess prestanda. För att undersöka denna möjlighet har en modell som parametriskt genererar byggnads-utformningar och beräknar dessas prestanda tagits fram. Prestandabedömningen sker inom tre huvudsakliga kriterier: byggkostnad, energiförbrukning och dagsljusinsläpp. Resultatet av detta arbete validerades därefter genom en bedömning av modellens användarvänlighet och dess potential som verktyg i utformningsprocessen. Det visade sig vara möjligt att programmera en sådan modell. Då de genererade utformningarna inte har fullgod detaljeringsgrad kan dock inte resultaten användas för bedömning av den slutgiltiga byggnadens prestanda med tillfredsställande säkerhet. Som underlag för jämförelse mellan olika utformningsförslag är däremot funktionaliteten god och tillfrågade inom byggbranschen uttryckte ett intresse kring arbetet. / Early in the design process, the architect must take several important decisions that directly affect the end result. Construction costs, energy efficiency, sustainability as well as architectural qualities are likely to fail if the work is based on a design that has fundamental flaws. One way to handle this issue is to create a computer tool that provides the architect indications of how design affects the performance of the building. To investigate this possibility, a model that parametrically generates building designs and calculates their performance has been developed. Performance assessment is conducted within three main criteria: construction cost, energy consumption and daylight. The result of this work is then validated by an assessment of usability and its potential as a tool in the design process. It proved possible to develop such a model. The level of detail in the generated designs are not adequate to provide results of the building's final performance with reasonable confidence. However, as a basis for comparison between different design proposals functionality is good and the respondents in the construction industry expressed an interest in the work.

No description available.

Humans are evolutionarily programmed to respond to danger, natural disasters, wars, destruction and harassment through fleeing and migration. Finding refuge in a new place is a necessity for the survival, health and well being of every individual. This is crucial within the context of what the western world defines as the Refugee Crises. Today, an unprecedented 65.6 million people around the world have been forced to leave their home. Among them, there are nearly 22.5 million refugees fleeing from misery, environmental defacement, wars and harassment; mainly coming from south saharan countries and middle eastern one. After the peak of incomers in 2015, Europe started shutting its borders. Since then, the number of approved asylum applications in Europe has decreased drastically. In the meanwhile, the urgent need for integration has increased in all welcoming states. Having reached Sweden, refugees are being located according to where the Migration Agency can find accomodation for them. This happens often without considering their relation to the surroundings, hindering the process of integration to take place. The goal of Interdine, as a thesis project, is to celebrate human transactions in space. To address the modern era of mass displacement and the subsequent need for integration, the role of the architect, myself in this context, is to claim space for integration and mutual exchange in our cities. This will be proposed through two scales of action: a 1:1 live action research project and a speculative design proposition confronting legacy and providing a permanent space for Interdine. In Sweden, the thesis investigation takes the example of the city of Umeå, which homes today 698 asylum seekers. Here, organisations working with integration are positioned in the city centre, whereas accommodations and housing for refugees are often located along the outskirts of the city. In order to bring visibility and critical denounce, the key site of intervention is Kulturvaven, the so called House of Culture . During time, discursive dinners, civic classrooms, and dining rituals will be adopted as a means to investigate the problem, claim space and educate the city and its community. Throught food, the thesis project aims to redefine the term integration in a spirit of celebration, interaction and mutual enrichment. The proposed design hopes to be a revolutionary prototype to be applied in other cities within Europe.

Denna studie är gjord som ett examensarbete inom Masterprogrammet i stadsplanering på Blekinge Tekniska Högskola under våren 2019. Det finns en större mängd forskning som resonerar kring nya entreprenörsurbanistiska ideal som sätter både planeringen som verksamhet och staden i ett nytt sammanhang. Det innebär nya utmaningar för mer traditionellt välfärdsorienterade motiv och praktiker till förmån för offentlig-privat samverkan samt nya sätt att arbeta för ekonomisk tillväxt. 1960-talet har lämnat efter sig ett diskursivt materiellt arv av välfärdsplanering som starkt präglat staden men som nu omvärderas och omförhandlas utifrån just nya ideal. Malmö är ett tydligt exempelpå denna utveckling, vilket är den avgörande anledningen till att Rosengård (Törnrosen och del av Örtagården) används som studieområde. Utemiljöerna och de gröna offentliga rummen har i sin tur spelat stor roll för 1960-talets stadsplanering och samhälle, vilket gör att dessa grönytor begreppsliggörs som “välfärdens landskap” i denna uppsats. Genom dem konceptualiseras planeringens vilja att ordna stadens (gröna) offentliga rum och medborgarna, men också hur de oplanerade och öppna grönytorna har varit platser för det alternativa och normbrytande. Mot en sådan bakgrund undersöks konstruktionen av utemiljöerna när ett 1960-talsområde förtätas och förnyas. Hur förhåller sig planeringen till dessa välfärdslandskap och kan planeringens konstruktion avdem relateras till övergripande narrativ? Vad innebär det i så fall för relationen planerare - medborgaren? För att kunna undersöka denna typ av frågor situeras studien i ett forskningsfält som dels berör konkurrens mellan välfärd och entreprenöriell stadsutveckling, dels den modernistiska staden (exempelvis miljonprogrammet) och dess utemiljöer som ett uttryck för välfärdsorienterade ambitioner, dels förtätning av grönytor. Vidare ramas analysen in av teori kring makt och normativitet för att förstå den intrikata samverkan mellan planeringen, staden och medborgaren. Den franska filosofen och idéhistorikern Michel Foucaults teorier är utgångspunkt för teorin men det är också en eklektisk läsning av olika sätt att förstå Foucaults idéer om normativitet och relationell makt. Metod och teori presenteras gemensamt eftersom det teoretiska ramverket går hand i hand med metoden, diskursanalys. Det entreprenörsurbanistiska narrativet framträder starkast genom analysen, traditionella välfärdsvärden omförhandlas utifrån hur de kan passa in i berättelsen om förtätning. Detta eftersom förtätningen framstår som det överordnade värdet. Konstruktionen av utemiljöerna grundar sig därför i att möjliggöra förtätning och förnyelse, vilket gör att grönytorna omförhandlas, ordnas hierakiskt och marginaliseras. Den postpolitiska och till synes neutrala förpackningen gör att projektet kan förmedla en bild av att grönytorna ökar (i kvalitet, intensitet, användbarhet) trots att ytan faktiskt kraftigt minskar. Analysen pekar på hur det visar på ett marginaliserande av det befintliga i området också spiller över på medborgarna, genom att ta grönytor i anspråk i förtätningens namn marginaliseras den befintliga invånaren till förmån för ett nytt medborgerligt subjekt. Gamla Rosengårds nya sammanhang som en tydligare del av innerstaden och ett område med “potential” gör att förändringen i sig är mer avgörande än områdets och den befintliga invånarens rätt i sig.

No description available.

Byggsektorn är en stor bidragande faktor till växthusgasutsläpp och hållbart byggande bör ta större plats på byggmarknaden. Att få en samsyn runt hållbart byggande är en stor utmaning då det finns många splittrade aktörer inom sektorn som ska få en gemensam målbild över vad hållbart byggande är. Detta examensarbete avser att bidra med ökad kunskap gällande utmaningar som byggsektorn står inför inom hållbart byggande. Detta genom att studera samsynen gällande mål och aktiviteter; om var vi är på väg, hur vi ska ta oss dit och vilka utmaningar som kan identifieras genom eventuella glapp mellan mål och aktiviteter samt mellan olika aktörers syn på detta. En omvärldsanalys genomfördes som visade på målbilder grundade i myndigheters-, byggbranschorganisationers- och forskares perspektiv. Med stöd av backcasting-metoden sammanställdes detta till en målbild om var Sverige bör vara år 2050 med fokus på växthusgasutsläpp, energiförbrukning, energianvändning samt avfall. Med utgångspunkt i denna identifierades de aktiviteter som myndigheter, byggbranschorganisationer och forskare anser ska leda till att nå målbilden. Backcasting-metoden utgör en central del i analysen av resultatet från omvärldsanalysen och bidrar till en diskussion om var det potentiellt kan finnas glapp eller olika och motstridiga uppfattningar om hållbart byggande med särskilt fokus på styrmedel. Med särskilt fokus på styrmedel avses var styrmedel kunnat identifieras, var det saknats och var det skiljts sig åt i uppfattningen om vilka styrmedel som behövs. Återigen med stöd av backcastingen diskuteras den sammanställda målbilden och de identifierade aktiviteterna sedan ur ett företagsperspektiv med stöd av resultatet från en intervjustudie med fyra byggaktörer. Slutsatser som kunnat dras är att inom vissa aktiviteter finns inte styrmedel identifierade utifrån alla perspektiv. I omvärldsanalysen identifieras styrmedel som något som ska ge incitament till begränsning eller ökning av en vara eller tjänst och en brist på styrmedel skulle kunna vara resultatet av olika eller motstridiga uppfattningar gällande vem eller vilka som ska bidra med det. Utifrån omvärldsanalysen, backcastingen och intervjustudien kan det urskiljas att det finns en övergripande samsyn runt målbilder, mindre samsyn runt vägen dit och på vem eller vilka som ska ansvara för att aktiviteterna på vägen dit ska genomföras. Mycket av det aktörerna nämner och pratar om går att koppla samman och väva in i aktiviteterna samt den sammanställda målbilden för år 2050, och mycket av det som identifierats i omvärldsanalysen tas hänsyn till av aktörerna. Slutligen kan resultatet av omvärldsanalysen, backcastingen och intervjustudien tolkas som att det kommer krävas tydligare styrmedel för att kunna knyta ihop säcken. Detta inte bara för att uppnå den sammanställda målbilden utan för att skapa en större överensstämmande bild av det hållbara byggandet i Sverige mellan olika aktörer.

No description available.

Syfte: I människans natur har det sedan tusentals år tillbaka varit kroppens egna dag-och nattklockor som styrt dygnsrytmen. Elektricitet och dagens moderna levnadssätt har betytt en förändrad dygnsrytm som människan inte hunnit anpassa sig till. Förtätning är en senare trend som tillkommit i sättet att bygga städer på. Effektivisering av markytan innebär dock en konflikt med faktorer som exempelvis ljus. Genom studiens analysobjekthar hantering av dagsljusfråganstuderats, i hopp om att se vart i processen det brister. Studiens mål är att se vilka dagsljuskrav man kan ställa på ett samhälle där förtätning sker. Metod: Huvudsaklig metod för insamling av empiri är intervjuer. Dessa kompletteras med en dokumentanalys. En fallstudiegenomförs på ett analysobjekt innehållande de två metoderna. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Resultat: Omkringliggande byggnader är den mest avgörande faktorn för dagsljuset. Det måste hanteras i planeringsskedet. Kommuner måste arbeta med dagsljuset vid framtagning av detaljplaner för att sedan kunna ställa krav i bygglovsprocessen. Vertical Sky Component är ett digitalt verktyg som kan användas för att förebygga att projekt med bristfälliga dagsljusförhållanden förekommer. Som resultatfrån studienvar för täta byggrätter i detaljplanen den avgörandefaktorntill att analysobjektetinteklarade dagsljuskravet iMiljöbyggnad Silver. Miljöbyggnadhar nyligen tillåtit en sänkning av dagsljusfaktorn med belägg i senare forskning. Dehar inga planer på att sänka dagsljuskraven ytterligare. Konsekvenser:Ju tidigare man arbetar med dagsljusfrågan desto större påverkan har det på slutresultatet. Dagsljussimuleringar i planeringsskedet ger bättre förutsättningar för att kunna klara dagsljuskrav. Aktörer i branschen bör anpassa sig till gällande dagsljuskrav och inte tvärtom. Riktlinjer vid stadsplanering så som vrida byggnadsvolymer, avfasning av hörn, tillräcklig gatubredd och inte för djupa byggnadsplaner bör tillämpas för att tillåta att ljus träffar fasader. Det geografiska läget reglerar ett projekts förutsättningar och måste beaktas vidfysisk planering. Ambitionen att tillgodose bostäder med goda dagsljusförhållande är något som bör genomsyra alla parter iblandade i projektet. Begränsningar: Den största begränsningen för studien var tid. Vid mer tid till förfogande skulle fler intervjuerkunna genomförasoch fler projekt skulle kunna studeras för att få en mer verklighetsbaserad bildav dagsläget. Fler orsaker till ouppfyllda dagsljuskrav hade också då kunnat identifieras. Ursprungligbyggherreför analysobjektethade kunnat gjort uttalande angående projektet och dess hantering av dagsljus. Endast ett certifieringssystem har studerats. Nyckelord:Nyckelord under studiens gång är dagsljus, avskärmningsvinkel,förtätning, hälsa, samhällsplanering,bygglovavdelningenoch planavdelningen

Det råder bostadsbrist i Sverige, trots att det återigen byggs bostäder i högt tempo. Flera orsaker kan förklara den stora bostadsbristen. Sveriges befolkning har ökat med 25% den senaste årtionden, delvis till följd av ökad invandring. Samtidigt pågår en fortsatt urbanisering som ökar trycket på bostäder i storstadsregionerna. Miljonprogrammet ledde till moderna bostäder under 1960-1970-talet, men i början av 1990-talet var bostadsmarknaden mättad. När befolkningen idag återigen ökar saknas det bostäder. I Sverige är det en generell bostadspolitik som varit och är dominerande, vilken bygger på socialistiska grunder där alla skulle ha rätt till bostäder med hög standard. Den bostadspolitiska modellen har sedan 1980-talet utmanats och influerats av nyliberala tankegångar. Den generella bostadspolitiken och nyliberalism står till viss del i motsats till varandra och det är därför av intresse att undersöka hur kommuner och bostadsbolag förhåller sig till det bostadsförsörjningsansvar som lagstiftningen beslutat om. Det kan ge en ökad förståelse för hur det kommunala bostadsförsörjningsansvaret tillämpas.   Syftet med studien är att undersöka Stockholms stads kommunala bostadsförsörjningsansvar i förhållande till bostadsmarknadens behov och den rådande bostadsbristen. Syftet är vidare att förstå bostadsbristens problematik ur den historiska kontexten och samtidens nyliberala influenser. Det har gjorts genom en kvalitativ fallstudie där Stockholms stads bostadsförsörjningsprogram tillsammans med deras kommunala bostadsföretag har studerats för att se hur de omsätter sitt ansvar i praktiken för att möta behovet på bostäder.   Studien visar på att det finns ett visst glapp mellan lagstiftningens intention och Stockholms stads tillämpning. Det delvis på grund av den svängning som skett i svensk bostadspolitik med nyliberala influenser. Tillika har inte behovet av bostäder tillgodosetts på ett tillfredställande vis, något som pekar på att svensk bostadspolitik behöver förändras. Ur resultatet framgår att Stockholms stad i sitt bostadsförsörjningsprogram och deras kommunala bostadsbolag lägger stort ansvar på privata aktörer för att tillgodose bostadsbehovet. Studien visar på att behovet på bostäder inte tillgodosetts och då i synnerhet inte segmentet i bostadsstocken där studien visar att behovet är som störst.

No description available.