Tidigare forskning av Cheng, Tracy och Henrich (2010) har identifierat samband mellan tvåfacetter av stolthet och två olika strategier för att nå social status. Dessa samband harkonceptualiserats till stolthet-statusmodellen. Den har tidigare undersökts i en amerikanskpopulation och det finns enbart en studie på en liten avgränsad svensk population. Vidarefinns det inga tidigare studier som har undersökt om stolthet-statusmodellen samvarierar medpositiva attityder till utbildning. Denna studies syften var därför att undersöka stolthet-statusmodellen på en svensk population samt undersöka hur de olika statusstrategierna ochstolthetsfacetterna samvarierar med positiva attityder kring utbildning. För att undersöka dettagjordes ett bekvämlighetsurval av 609 stycken elever på teoretiska gymnasieprogram som fickskatta sin subjektiva upplevelse av stolthetsfacetterna, statusstrategierna samt sina positivaattityder till utbildning. Gymnasieelevernas skattningar korrelerades och skillnaden mellankorrelationerna undersöktes. Resultaten visar att stolthet-statusmodellen delvis är valid på ensvensk population, att statusstrategier samvarierar signifikant med positiva attityder tillutbildning och att stolthetsfacetterna till viss del samvarierar signifikant med positiva attitydertill utbildning. Möjliga förklaringar till resultaten diskuteras tillsammans med enmetoddiskussion samt praktiska implikationer och förslag på framtida forskning om stolthet-statusmodellen och positiva attityder till utbildning. / Previous research by Cheng, Tracy and Henrich (2010) has identified relationships betweentwo facets of pride and two different strategies to attain social status. These relationships havebeen conceptualized to a pride-status model. The model has been tested on an Americanpopulation and only in one study has it been tested in a Swedish context. Moreover, there areno previous studies on the possible relationship between the pride-status model and positiveattitudes towards post-secondary education. Therefore, the purposes of this study were toinvestigate if the pride-status model is valid on a Swedish population and investigate how thedifferent status strategies and facets of pride relate to positive attitudes towards post-secondary education. In order to examine this, a convenience sample consisting of 609students in high school preparing for post-secondary education rated subjective experiences offacets of pride, social status strategies and attitudes towards post-secondary education. Thestudents’ ratings were correlated with each other and the difference between the correlationswas examined. The findings show that the pride-status model is partly valid on a Swedishpopulation and that the status strategies correlated significantly with positive attitudes towardspost-secondary education. The facets of pride were significantly correlated with positiveattitudes towards post-secondary education to some extent. Possible explanations of thefindings are discussed together with a methodology discussion and proposals for futureresearch within the area of the pride-status model and attitudes towards education.