<p>Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges.</p><p>Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det.</p><p>Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.</p>

Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges. Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det. Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.