<p>ABSTRAKT</p><p>Andreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007</p><p>Ungdomsbrottsligheten är idag ett välkänt samhällsproblem. Som samhällsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man på fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förståelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhället.</p><p>Vi har utifrån vår insamlade empiri samt utifrån relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrån skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.</p><p>Ett avgränsat bostadsområde i en större stad där ungdomskriminaliteten har framställts som ett problem i media. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ intervjumetod och genomfört våra intervjuer med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.</p><p>Analysen har skett genom att vi sammankopplat vår insamlade data och med hjälp av våra valda teorier analyserat vårt arbete.</p><p>Vi pekar i uppsatsen på att den stigmatisering som kan ske på individnivå har en motsvarighet på samhällsnivå där hela stadsdelar pekas som mer problemtyngda och kriminella än andra. Detta drabbar samtliga som bor där. Upplevelserna av hur det är att bo eller arbeta i stadsdelen kan dock skilja sig från den mediala bilden. Det finns dock samtidigt en risk att denna påverkar de boendes egna uppfattningar om bostadsområdet. Vi tycker oss ha funnit stöd både för detta och för motsatsen, nämligen att dem som bor och verksamma i området har en annan bild av ungdomsbrottsligheten än media.</p>

ABSTRAKT Andreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007 Ungdomsbrottsligheten är idag ett välkänt samhällsproblem. Som samhällsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man på fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förståelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhället. Vi har utifrån vår insamlade empiri samt utifrån relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrån skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg. Ett avgränsat bostadsområde i en större stad där ungdomskriminaliteten har framställts som ett problem i media. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ intervjumetod och genomfört våra intervjuer med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Analysen har skett genom att vi sammankopplat vår insamlade data och med hjälp av våra valda teorier analyserat vårt arbete. Vi pekar i uppsatsen på att den stigmatisering som kan ske på individnivå har en motsvarighet på samhällsnivå där hela stadsdelar pekas som mer problemtyngda och kriminella än andra. Detta drabbar samtliga som bor där. Upplevelserna av hur det är att bo eller arbeta i stadsdelen kan dock skilja sig från den mediala bilden. Det finns dock samtidigt en risk att denna påverkar de boendes egna uppfattningar om bostadsområdet. Vi tycker oss ha funnit stöd både för detta och för motsatsen, nämligen att dem som bor och verksamma i området har en annan bild av ungdomsbrottsligheten än media.