Uppsatsen undersöker befolkningsförändring sett ur ett migrationsperspektiv under perioden 2000-2009. Studien visar att 145 av Sveriges 290 kommuner under 2000-talet har minskat i befolkning medan 140 kommuner har ökat i befolkning. Det grundläggande pro-blemet uppsatsen belyser är det faktum att 15 av dessa kommuner minskat i befolkning med mer än 10 procent. Utöver detta tillkommer att 29 kommuner haft en befolkningsökning på mer än 10 procent. Utvecklingen orsakar en skevhet i den kommunala organisationen som medför problem ibland annat den kommunala budgeteringen. Studiens utvalda förklaringsva-riabler är ett begränsat urval som baserats på tidigare forskning och teori kring migration och flyttmönster. Förklaringsvariablerna som användes behandlade följande områden: arbetslöshet, utbildningsgrad, nystartade företag, skatteunderlag, kommunala utgifter, barnomsorgskostnad, nettokostnad för äldre och funktionshindrade samt jämställdhet. Uppsatsens syfte är inte att ge en heltäckande förklaringsmodell utan att undersöka ett urval av möjliga förklar-ingsfaktorer. Den totala förklaringsmodellen lämnas således för framtida forskare att reda ut. Av studiens resultat framgår ingen av variablerna som dominerande gällande förklaringskraft, däremot framstår de totala kommunala utgifterna, barnomsorgskostnad och antal nystartade företag som viktigast sett till kommunal befolkningsutveckling. Skatteunderlag och jämställdhet var de variabler av minst betydelse.