Introduktion När läkemedel säljs följer det med en bipacksedel som användaren uppmanas att läsa i sin helhet. Denna bipacksedel är obligatorisk och baseras på produktresumén som är en sammanfattning av läkemedlet, och krävs för att läkemedlet ska kunna godkänns. När läkemedelsbehandlingar blir långvariga, tex vid hypertoni, kan olika generika inom samma utbytbarhetsgrupp expedieras på apoteket när kunden kommer för att hämta sin medicin. Apoteket erbjuder den förpackning som Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket utsetts till att vara periodens vara. Trots att förpackning och utseende kan variera är läkemedlen likvärdiga och har samma indikation och biverkningsprofil. När bipacksedeln läses igenom kan det uppfattas som att detta inte stämmer, i synnerhet när biverkningar och varningar läses. Enalapril som är ett läkemedel mot hypertoni och hjärtsvikt, har för närvarande tio generika som betraktas som utbytbara. Sedan 1998 finns det inom EU gemensamma riktlinjer för hur en bipacksedel ska utformas och mallar att följa. Bland annat anges där vilka rubriker som ska vara med och i vilken ordning de ska komma. Läkemedelsverket ansvarar för översynen av innehållet i bipacksedeln i Sverige. Trots gemensamma regler och harmoniseringsprocesser som ska göra informationen mer enhetlig, kan skillnader förekomma i texten och det kan se ut som om till exempel biverkningsprofilen är annorlunda. Syfte Detta arbete studerar om det finns skillnader i hur den skriftliga informationen som följer med generika kan skilja sig åt och vad det kan bero på. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie av bipacksedlars text hos 10 generika av enalapril som ingår i samma utbytbarhetsgrupp. Resultat Det förekommer skillnader i både innehåll och placering av text. Den största skillnaden beror dock på att ordvalen skiljer sig åt vilket gör att det kan tolkas som olika varningar eller biverkningar. Diskussion När medicinska termer används utan förklaring i en text finns risken att det uppfattas som olika biverkningar. Ett exempel är när man väljer att använda den medicinska termen anorexi istället för aptitförlust. Det förekommer också att information hamnar på olika platser i olika dokument eller att information helt uteblir. Slutsats De flesta skillnader mellan innehållet i bipacksedlarna för enalapril berodde på att ordvalen varierade samt att informationens placering inte alltid var enhetlig. Det behövs ytterligare förenkling i språket i många bipacksedlar samt en mer enhetligt utformad text för att den ska upplevas utbytbar. Dessutom skulle information vad gäller etniska skillnader behöva en egen rubrik så att det är mer överskådligt i texten.

Etthundratrettio miljoner läkemedelsförpackningar säljs årligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika läkemedlet. Bipacksedeln är utformad utifrån EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla läkemedelsanvändare läser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte läser den, beror på att bipacksedelns text är svår läsa och förstå. Ungefär femtio procent av alla patienter förstår medicinska instruktioner. Det beror på individens utbildningsnivå, lägre utbildning gör det svårare att förstå kontexten i en text. Syftet med studien var att konstatera bipacksedelns värde och om denna främjar god läkemedelsanvändning. Metoden som användes var att söka efter vetenskapliga artiklar som objektivt svarade på syftet. Resultatet konstaterade att nyttan av en bipacksedel uppnås genom att folk läser den. Studier har visat att bipacksedeln blir mer läsvänlig om den innehåller ett mer lättförståeligt språk, färgade avsnitt, text med större bokstäver och symboler. Det kostar 100 till 130 miljoner kronor att producera bipacksedlar. En studie har visat att följsamheten av läkemedelsbehandling inte påverkas av bipacksedeln. Det har även konstaterats att bipacksedlar ibland kan minska följsamheten för behandlingar, eftersom de kan avskräcka patienter från att ta läkemedlet. Muntlig läkemedelsrådgivning har visat sig ge bättre följsamhet för patienter än enbart skriftlig information. Kombinationen av muntlig och skriftlig information har visat sig ge bäst informationsförståelse. De 130 miljoner kronorna bör därför möjligen investeras i att ge bättre muntlig information till patienter. För vidare studier bör en mer detaljerad information kring läkemedlens effekt lyftas fram tydligare i bipacksedlarna.