<p>Studieobjekt</p><p>Svenska kyrkans branschanpassning av årsredovisningen.</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att undersöka om och i vilken utsträckning församlingar och samfälligheter inom Svenska kyrkan tillämpar rekommendationerna i branschanpassningen och rekommendationen från 2005 om ändamålsbestämda gåvor i upprättandet av årsredovisningen.</p><p>Metod</p><p>Studien har skett med en kvalitativ metod. Huvudkällan har varit sekundärdata i form av årsredovisningar som har använts för att kunna besvara problemställningen samt en komplettering med primärdata genom intervjuer. Den data som framkommit har sedan resulterat i en analys och tolkning som sammankopplar med teorin.</p><p>Slutsats</p><p>Efterlevnaden av branschanpassningen bland församlingar och samfälligheter var på vissa punkter bristfällig. Det var stora variationer i tillämpningen av branschanpassningen. De flesta bristerna kunde ses i förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar medan resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys höll relativt god standard. Vår uppfattning är att bristerna till en del kan förklaras med otillräcklig kunskap om branschanpassningens bakomliggande syfte. Tillämpningen av rekommendationerna angående ändamålsbestämda gåvor var relativt bra dock inte komplett. Den var något bättre än branschanpassningen i stort. Då rekommendationen var ny från och med räkenskapsåret 2005 tror vi att en del av bristerna kan hänvisas till detta faktum.</p><p>Sammanfattningsvis anser vi att årsredovisningarna håller en relativt god enhetlig standard samtidigt som bristerna i vissa delar var påtagliga.</p>

Studieobjekt Svenska kyrkans branschanpassning av årsredovisningen. Syfte Syftet är att undersöka om och i vilken utsträckning församlingar och samfälligheter inom Svenska kyrkan tillämpar rekommendationerna i branschanpassningen och rekommendationen från 2005 om ändamålsbestämda gåvor i upprättandet av årsredovisningen. Metod Studien har skett med en kvalitativ metod. Huvudkällan har varit sekundärdata i form av årsredovisningar som har använts för att kunna besvara problemställningen samt en komplettering med primärdata genom intervjuer. Den data som framkommit har sedan resulterat i en analys och tolkning som sammankopplar med teorin. Slutsats Efterlevnaden av branschanpassningen bland församlingar och samfälligheter var på vissa punkter bristfällig. Det var stora variationer i tillämpningen av branschanpassningen. De flesta bristerna kunde ses i förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar medan resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys höll relativt god standard. Vår uppfattning är att bristerna till en del kan förklaras med otillräcklig kunskap om branschanpassningens bakomliggande syfte. Tillämpningen av rekommendationerna angående ändamålsbestämda gåvor var relativt bra dock inte komplett. Den var något bättre än branschanpassningen i stort. Då rekommendationen var ny från och med räkenskapsåret 2005 tror vi att en del av bristerna kan hänvisas till detta faktum. Sammanfattningsvis anser vi att årsredovisningarna håller en relativt god enhetlig standard samtidigt som bristerna i vissa delar var påtagliga.