Bakgrund: Bröstcancer-relaterat lymfödem (BCRL) är en vanlig komplikation efter bröstcancerbehandling. Tidigare forskning visar varierande förekomst av BCRL, tillståndet tros vara underdiagnostiserat. Tidiga tecken kan beskrivas som en vag tyngdkänsla och/eller spänningskänsla. Detta kan leda till stora negativa konsekvenser vilket motiverar vikten att detektera BCRL i ett tidigt stadie då tidig behandling förbättrar prognosen.  Syfte: Undersöka förekomst av tidiga besvär/symtom samt undersöka sambandet mellan patientrapporterade tidiga besvär/symtom och läkarens bedömning av besvär vid samma tillfälle.  Metod: Kvinnor som genomgått kurativ behandling mot bröstcancer deltog i studien. Datainsamlingen skedde vid återbesöket på onkologmottagningen 3 månader efter avslutad behandling. Data samlades in med patientenkät (avseende besvär/symtom från armen) och läkarbedömning, inom ramen för ett kliniskt utvecklingsprojekt.   Resultat: 61 enkäter ingick i studien. 22 deltagare upplevde besvär från armen på den opererade sidan. 70% av de 43 deltagarna som skattade symtom angav förekomst av ≥1 symtom. I 76% av de 55 läkarbedömningarna hade bedömningen inga besvär gjorts. Samband kunde påvisas gällande frekvensen av patientrapporterade besvär och läkarens bedömning av armsvullnad (p=0,005) och handödem (p=0,003) samt mellan patientrapporterade symtom och läkarens bedömning av armsvullnad (p=0,008). I de fall patienten skattat besvär/symtom fanns en signifikant andel där läkaren bedömt att det inte förekom ödem/svullnad. I de fall patienten inte rapporterade besvär hade läkaren också bedömt frånvaro av ödem/svullnad. Konklusion: Det är vanligt att patienten upplever besvär/symtom från armen på den opererade sidan, och att patienter upplever symtom i större utsträckning än att läkaren gjort bedömningen att handödem, subcutant ödem eller armsvullnad förekommer. / Background: Breast cancer-related lymphedema (BCRL) is a complication following breast cancer treatment, it is probably underdiagnosed and the prevalence varies in previous studies. Early signs can be subtle sensations of heaviness and/or tightness in limbs. BCRL can have several negative impact, this motivates the importance of early detection because early intervention improves the prognosis.   Aim: Investigate the prevalence of early signs/symtoms of BCRL and investigate the association between patient reported outcomes and the physician assessment of BCRL.  Method: Women who underwent curative treatment of breast cancer was included. Data was collected at the follow-up 3 months after finished treatment in purpose for a clinical project. A questionnaire was used for the patient (regarding signs/symtoms from the arm) and physician rescpectively. Results: 61 participants were included. 22 participants reported signs from the arm on the affected side. 70% of those who reported symptoms, reported a presence of ≥1 symtoms. The physicians estimated no signs in 76% of 55 participants. There was an association between the frequency of patient reported signs from the arm and the physicians assessment of armswelling (p=0,005), hand edema (p=0,003) and between patient reported symtoms and the physicians assessment of armswelling (p=0,008). When the patient reported signs/symptoms, there was a significant proportion where the physician estimated no edema/swelling. In cases when the patient reported no signs/symptoms, the physician also assessed absence of edema/swelling. Conclusion: Patients often experience signs/symptoms from the arm on the affected side, and patients reports symptoms more frequent than physicians assess presence of early signs of BCRL.

PURPOSE: This study investigated the risk factors for cellulitis infection, the median time to onset of low volume swelling (5 to 10% relative volume change (RVC) and breast cancer-related lymphedema (BCRL) (≥10% RVC) after an incidence of cellulitis, and the impact of common risk factors of both cellulitis and lymphedema on low volume swelling and BCRL. METHODS: We reviewed electronic medical records of 98 patients who underwent unilateral breast cancer (BC) surgery in the year 2011, who had a presurgical baseline perometry measurement and at least two postsurgical follow-up measurements. Clinicopathologic data, edema, and cellulitis incidence were obtained by medical record review. RESULTS: 18.37% of patients (18/98) experienced at least one incidence of cellulitis at a median of 1.03 years postoperatively. Of those 18 patients, 44.44% (eight out of 18) developed low volume swelling and 11.11% (two out of 18) developed BCRL at a median of 1.08 years and 2.33 years postoperatively, respectively. The median time to cellulitis incidence was 0.94 years and 2.91 years after the onset of low volume swelling and BCLR, respectively. Univariate logistic regression revealed that regional lymph node radiation (RLNR) (OR 4.4; p = 0.032) and low volume swelling (OR 6.56; p = 0.004) are significant risk factors for BCRL. RLNR remained a significant risk factor for the development of BCRL by multivariate logistic regression (OR 9.43; p = 0.031). CONCLUSION: Cellulitis may not incite or worsen pre-existing BCRL or affect the median time to BCRL development. However, lymphedema may put patients at risk of cellulitis infection. Sample size may have precluded statistical significance and further research is required to definitively identify the effect of cellulitis infection on lymphedema risk. / 2022-06-04T00:00:00Z

Les lymphœdèmes secondaires au traitement du cancer du sein représentent une des comorbidités majeures de l’adénomectomie axillaire. L’exérèse des lymphonœuds axillaires est pointée comme la cause évidente de l’apparition du lymphœdème. Elle semble être une condition nécessaire, mais non suffisante, pour que les patientes développent un lymphœdème secondaire. Les patientes opérées selon la même procédure chirurgicale et affectées d’un lymphœdème secondaire peuvent être catégorisées en deux groupes :l’un présentant un œdème caractérisé par le signe du godet marqué et une réponse rapide aux bandages compressifs, l’autre montrant les signes inverses. Nous posons l’hypothèse que parmi les causes intercurrentes à la genèse du lymphœdème secondaire au traitement du cancer du sein, la procédure chirurgicale du creux axillaire peut induire des perturbations intermittentes de l’hémodynamique de la veine axillaire et provoquer une hyperfiltration d’amont. Notre travail montre que l’exérèse de tout ou partie de la lame cellulo-adipeuse qui contient les lymphonœuds et l’ouverture de la gaine axillaire, modifie les conditions biomécaniques de la veine axillaire, lorsque le bras est ballant le long du corps, ayant pour conséquence une occlusion partielle et intermittente de cette veine, ce qui détermine aux distalités du membre une augmentation de la filtration. Cette occlusion intermittente provoque un épaississement réactionnel local de l’endothélium veineux et induit à terme le développement d’un réseau veineux collatéral superficiel visible sur le thorax à l'aide de l'imagerie par thermographie à infrarouges lointains. Après avoir démontrer l’existence clinique de l'occlusion intermittente par différentes méthodes expérimentales et cliniques, nous avons proposer à la fois des moyens diagnostiques simples et initier une proposition de traitement chirurgical visant à rétablir de meilleures conditions hémodynamiques veineuses qui pourraient contribuer à la décongestion partielle du membre. / Doctorat en Sciences de la motricité / info:eu-repo/semantics/nonPublished