Ungdomars inställning till droger har ändrats de senaste åren och därför har vi funnit det intressant att ta reda på hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville få tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de städer vi snart kommer att jobba i. På grund av arbetets storlek valde vi att avgränsa oss till en skola och utgick från skolan och fritidsgårdens syn på problemet. För att inhämta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige på fritidsgården i området. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vårat arbete. Vi kom fram till att skolan har ett bra förebyggande arbete mot droger som bygger på samarbete mellan skola, polis och socialtjänsten. Det ingår också regelbunden information till föräldrar. Vi fann det väldigt intressant och roligt att samarbete med polis finns, att det fungerar bra och att det är på initiativ från polismyndigheten.

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i Piteå. Detta ämne valde jag på grund av ämnets aktualitet och för att samtidigt få en inblick i skolan, socialtjänsten och polisen på den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjänstgöring. Syftet med arbetet är hur man i Piteå arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden använt mig av Torstensson & Wikströms rapporter där de beskriver socialtjänsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator på Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fältassistent. Resultat av intervjuerna visade att alla är överens om att det krävs mer samverkan för att klara det växande drogmissbruket bland ungdomar. Socialtjänsten vill ha mer resurser så att de kan börja jobba på fältet igen. Polisens har en ungdomsgrupp som försöker jobba mot att tidigt upptäcka de ungdomar som använder droger. Kuratorerna på gymnasieskolan tycker sig se allt mer droger öppet på skolan och de anmäler både till polis och socialtjänsten samtidigt som de försöker skapa kontakt med ungdomarna och deras föräldrar. I diskussionen har jag tagit upp hur samverkan skulle kunna fungera ännu bättre om de tre verksamheterna hade tydligare roller och gjorde det man kan bäst.

Detta arbete har som syfte att klargöra vad allmänheten har för inställning till allmän kameraövervakning samt att reda ut vilken praktisk nytta kameraövervakningen gör. Det har gjorts flera undersökningar om svenska folket inställning till kameraövervakning. Allmänheten blir mer positiv till kameraövervakning ju mer tiden går. 1995 accepterade 66 % av svenska folket kameraövervakning på gator och torg medan sju år senare svarade, på samma fråga, hela 75 % att de accepterade kameror på gator och torg. Kameraövervakning har visat sig ha en preventiv effekt på vissa brott. De brott som det har tydligast effekt på är egendomsbrott som stöld och skadegörelse. Kameraövervakningen har även visat sig fungera bäst på platser med en redan hög och koncentrerad brottslighet varvid införandet av övervakningskameror kompletteras med andra åtgärder som ökad belysning och insyn. Det är viktigt att inse att övervakningskameror inte är någon universallösning på brottsligheten och i vissa fall har kameraövervakningen ingen noterbar effekt. Kostnaden för övervakningen kan ofta överstiga eventuella vinster vid exempelvis minskad skadegörelse.

I Medelpad så kommer man under hösten eller vintern att arbeta med en för polismyndigheten ny metod som kallas för ”Tio i topp”. Den går ut på att man har en lista över cirka 10 personer som är yrkeskriminella och som begår väldigt många till antalet vardagsbrott. Denna stora mängd vardagsbrott klaras sällan upp men kostar betydande summor för samhället. Listan skall innehålla information om de mesta aktiva brottslingarna och den skall uppdateras ständigt. De poliser som ser eller träffar på en kriminell som finns på listan skall lägga in på listan vart den kriminelle var, var på väg och vilka han umgicks med eller annan information som kan vara till nytta, nästan som en punktmarkering. Meningen är att man skall kunna knyta brottslingen till brotten som begås och att brottslingen alltid skall känna sig påpassad av polisen och därmed avstå från att begå brotten. Detta arbetssätt har stöd i både beslutsteorin och rutinaktivitetsteorin.

Syftet med den här studien har varit att studera vad som kännetecknar primära brottsoffer samt om det går att förebygga brott gentemot dessa. Metoden för studien har varit kvalitativ där litteratur samt erfarenheter kring ämnet legat till grund för resultatet. Resultatet visade att det finns olika typer av brottsoffer såsom primära, sekundära och tertiära offer. Vidare finns det olika kännetecken för offer. Offer kan karaktäriseras som idealoffer, motsats till idealoffer samt andra typer av offer, som kan vara motsträviga eller medskyldiga. Det finns dock inga värderingar som exempelvis ålder, kön och etnicitet i dessa begrepp vilket är viktigt att observera. För att ett brott ska uppstå måste det finnas ett attraktivt objekt, en potential gärningsman samt brist på kontroll. De som utsätts för brott har ofta en viss typ av leverne eller ingår i så kallade riskgrupper. Viktimiseringsprocessen försöker förklara hur olika faktorer kan inverka på risken att bli utsatt för brott. Upprepad viktimisering är ett vanligt förekommande begrepp. Begreppet innebär att på samma sätt som att det är få människor som begår brott så är det en liten klick som gång på gång blir drabbade. Beträffande det preventiva arbetet tar beslutsteorin upp olika åtgärder i förebyggande syfte att minska brottsligheten. En minskad brottslighet leder till färre brott, vilket generar färre brottsoffer. Vidare gäller det att ändra attityd hos olika institutioner i samhället för att på ett effektivare sätt bekämpa brottsligheten. Resurser för polis och andra institutioner måste också finnas för att olika insatser skall kunna genomföras och ge resultat. Dessa resurser kan lättast frigöras genom politiska beslut vilket innebär att politiker också måste se relevansen i dessa frågor.

Snatteri är ett brott som har blivit allt vanligare på senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta är ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig brottslighet. Vi valde att titta närmare på hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ålidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag är att de är av olika storlek och har olika sortiment till försäljning. För att ta reda på hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag. De frågeställningar vi ville ha svar på var: • Vilka är det som snattar, vilka varor är mest attraktiva och vilken tid på dagen snattas det mest? • Vad gör de olika företagen för att förebygga snatterier? • Anmäler man alltid ett snatteri till polisen? • Skiljer sig de olika företagen mot varandra beträffande de brottsförebyggande åtgärderna och i så fall hur? Innan intervjuerna läste vi olika litteraturer för att själva förstå hur man skall tänka då man vill förebygga ett brott som snatteri. Dessa skrifter utgjorde sedan grunden för vår teoridel. Även om de tre företagen skiljer sig från varandra på många punkter så har de en sak gemensamt, alla tänker på något sätt brottsförebyggande och alla vill bli av med problemet snatteri.

Den form av medling som tas upp i detta arbete är medling vid ungdomsbrott, utifrån de principer som används i Örnsköldsvik. Vi har skaffat material från medlare i Örnsköldsvik samt tagit reda på fakta ur ett antal böcker gällande medling för att få en större inblick i medlingsförfarandet just vad det gäller Örnsköldsviksmodellen. Vi har bl.a. funderat kring de positiva och negativa effekterna på både gärningsman och brottsoffret samt tagit del av den statistik som finns gällande återfall av ungdomar som deltagit i medling.

Denna uppsats om medling beskrivs utifrån litteratur, tidigare studier om medling samt offentliga rapporter. Syftet med denna uppsats var att få en fördjupad insikt i metoden medling samt att beskriva hur det fungerar praktiskt. För att göra detta har vi använt oss av teorin reparativ rättvisa vilket innebär: att förbättra samhället i nuet och på gottgörelse mellan offer och gärningsman. Några ledord är problemlösning, förlåtelse och ånger. För att kunna utföra detta arbete korrekt har vi använt oss av några frågeställningar, till exempel: Vad innebär medling?, Vilka effekter kan medling ha på offer/gärningsman. Slutsatsen av arbetet blev att vi instämmer med tidigare studier om medling om att det är ett bra komplement till det nuvarande rättsystemet.

Den liberala synen på droger som finns idag, påverkar ungdomar i dagens samhälle. Skolan är en plats där de påverkas av både grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vår uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning på skolor. Det är viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begränsa ungdomars tillgänglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen är byggd på en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i Umeå kommun. Vi har även använt oss av olika teorier och modeller för att hitta sätt att utveckla det förebyggande arbetet mot langning på skolor. De frågor vi ställt oss är: - Är langning på skolor ett stort problem? - Vilka faktorer gör att det förekommer langning på skolor? - Har skolorna någon droginformation och engagerar de sig i dessa problem? Det resultat vi vill påvisa med vår enkätundersökning är att det faktiskt förekommer langning på skolor. Eleverna tycker i allmänhet att skolan inte engagerar sig i alkohol– och drogfrågor trots att det finns många som har ett intresse av dessa frågor. Ungefär hälften av alla elever känner någon som köpt alkohol eller droger på skolan vilket är skrämmande.

Vi valde detta ämnet för att vi anser att det är ett växande problem i dagens samhälle. Statistik från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning) visar att på sjuttiotalet var andelen elever som någon gång provat narkotika hög. Denna nivå sjönk under åttiotalet för att sedan öka igen på nittiotalet och är nu under tjugohundratalet åter på samma höga nivå som på sjuttiotalet. Vi tror att högstadieskolorna har en stor möjlighet att påverka ungdomarna att inte använda droger. Vi ville därför ge en bild av hur två olika högstadieskolor i Umeå arbetar förebyggande mot droger. Vilka de samarbetar med och hur undervisningen ser ut. Vi har intervjuat personal på en friskola och vi försökte även att få information från en kommunal skola men de har inte velat samarbeta. Syftet med att ta en av varje var att se på skillnaderna i undervisningen. Vi har hållit en intervju med en polis som samverkar med de flesta skolorna i Umeå. Vi har även sökt information i litteratur som används av skolorna i sin narkotikaundervisning. Genom detta arbete har vi kommit fram till att intresset för narkotikaundervisning är lågt eftersom att det inte finns någon färdig handlingsplan eller målsättning i den skola vi har varit i kontakt med. Vi anser att skolorna är dåligt styrda från högre instanser, det borde finnas mycket tydligare riktlinjer.