<p>Det har skett en stor ökning av biltillgreppen i Luleå kommun under åren 1997-2002. De vanligaste gärningsmännen är missbrukare eller tonårspojkar. Denna brottslighet kan vara en stark bidragande orsak för tonårspojkarnas utveckling av framtida grövre kriminalitet. Utifrån dessa fakta har författarna bl a genomförs intervjuer med polis och kommun i staden för att fördjupa sig i ämnet. Tillgreppen har i huvudsak visat sig förekomma i tre av stadens områden. I dessa områden finns ett visst brottsförebyggande arbete som bygger på grannsamverkan. Författarna upptäckte under arbetets gång att det inte fanns något lokalt brottsförebyggande råd i Luleå kommun. Däremot så behandlar arbetet ett projekt som kommunen drev under hösten 2002, ”Tryggare och säkrare kommun”. En av ambitionerna vara att få till stånd ett lokalt brottsförebyggande råd i kommunen. Tillgreppsbrott kan i de flesta fall förklaras utifrån rutinaktivitetsteorin. Något som även författarna i arbetet har haft som grundläggande teori till varför tillgrepp av bilar förekommer i så stor omfattning. Arbetet presenterar även författarnas egna förslag till åtgärder mot biltillgrepp som bilägare kan vidta.</p>

<p>Snatteri är ett brott som har blivit allt vanligare på senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta är ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig brottslighet. Vi valde att titta närmare på hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ålidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag är att de är av olika storlek och har olika sortiment till försäljning. För att ta reda på hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag. De frågeställningar vi ville ha svar på var: • Vilka är det som snattar, vilka varor är mest attraktiva och vilken tid på dagen snattas det mest? • Vad gör de olika företagen för att förebygga snatterier? • Anmäler man alltid ett snatteri till polisen? • Skiljer sig de olika företagen mot varandra beträffande de brottsförebyggande åtgärderna och i så fall hur? Innan intervjuerna läste vi olika litteraturer för att själva förstå hur man skall tänka då man vill förebygga ett brott som snatteri. Dessa skrifter utgjorde sedan grunden för vår teoridel. Även om de tre företagen skiljer sig från varandra på många punkter så har de en sak gemensamt, alla tänker på något sätt brottsförebyggande och alla vill bli av med problemet snatteri.</p>

<p>I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv. Att gruppen utför ett gott arbete och fyller sitt syfte råder der inga tvivel om. Det är dock, som med mycket annat preventivt arbete, svårt att bevisa i siffror.</p>

<p>Medling är en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan några år tillbaka. Det handlar om att sammanföra gärningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjälp av en opartisk medlare. Medlingen ger gärningsmannen en chans att be om ursäkt för det han/hon har gjort och få en djupare förståelse för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgås vilket utvecklas i arbetet. Vidare handlar arbetet om medlingens idé och hur det fungerar i praktiken. Det handlar också om när man har valt att använda medling och hur man går till väga; det vill säga vilka gärningsmän som skall genomgå medling och vid vilka brott. Vi har sett att det i de flesta medlingsmöten ofta har varit unga gärningsmän, och vi har därför valt att genom hela uppsatsen benämna gärningsmannen som ”den unge”. Medling är en ny företeelse i Sverige och det har pågått en del försöksverksamhet runt om i landet. På grund av att försöksverksamheten inte har utvärderats vet man inte om det har haft någon positiv effekt på den unge gärningsmannen eller brottsoffret. Detta har gjort att vi istället har inriktat oss på att visa hur medling fungerar rent praktiskt. Vi tror att många inte har kännedom om vad medling egentligen är. Vi vill i denna uppsats försöka ge inblick i hur medling fungerar i praktiken. Uppsatsen är uppbyggt på rapporter från BRÅ, samt litteratur som belyser ämnet reparativ rättvisa.</p>

<p>Den form av medling som tas upp i detta arbete är medling vid ungdomsbrott, utifrån de principer som används i Örnsköldsvik. Vi har skaffat material från medlare i Örnsköldsvik samt tagit reda på fakta ur ett antal böcker gällande medling för att få en större inblick i medlingsförfarandet just vad det gäller Örnsköldsviksmodellen. Vi har bl.a. funderat kring de positiva och negativa effekterna på både gärningsman och brottsoffret samt tagit del av den statistik som finns gällande återfall av ungdomar som deltagit i medling.</p>

<p>Denna uppsats om medling beskrivs utifrån litteratur, tidigare studier om medling samt offentliga rapporter. Syftet med denna uppsats var att få en fördjupad insikt i metoden medling samt att beskriva hur det fungerar praktiskt. För att göra detta har vi använt oss av teorin reparativ rättvisa vilket innebär: att förbättra samhället i nuet och på gottgörelse mellan offer och gärningsman. Några ledord är problemlösning, förlåtelse och ånger. För att kunna utföra detta arbete korrekt har vi använt oss av några frågeställningar, till exempel: Vad innebär medling?, Vilka effekter kan medling ha på offer/gärningsman. Slutsatsen av arbetet blev att vi instämmer med tidigare studier om medling om att det är ett bra komplement till det nuvarande rättsystemet.</p>

<p>Det är en liten del av befolkningen som står för en stor del av brottsligheten. Denna grupp kallas för ”kroniker”. De har ofta en lång kriminell bana bakom sig och har anammat kriminalitet som en livsstil. En stor del av polisens vardag består av hantering av denna grupp och att avbryta en sådan livsstil har visat sig svårt, trots stora insatser. Att arbeta brottspreventivt/problemorienterat är ingen direkt nyhet för polisen, även om den inte fått den genomslagskraft som det var tänkt från början. Att satsa mot ungdomar som är på väg att skaffa sig en kriminell livsstil kan via sig lönande. All forskning visar att ju tidigare man kan avbryta en pågående kriminell bana, ju större chans är det att det lyckas…</p>

<p>Vi har studerat det brottsförebyggande arbetet i Västerås och Nyköping. Framför allt har vi tittat på hur det bedrivs och utvärderas, samt på vilken forskning man grundar sitt arbete. Vi har funnit att så vitt vi kan se, grundas all brottsförebyggande verksamhet på den forskning som gjorts av Marie Torstensson med flera.</p>

<p>Detta arbete handlar om upprepad utsatthet för brott, vilket enkelt förklarat att vissa objekt eller personer utsätts för brott upprepade gånger under en viss tid. Det här arbetet är inriktat på skolor som utsätts för inbrott. Kan man förebygga upprepade inbrott mot skolor skulle uppemot 90 % av alla anmälda inbrott på skolor som minst anmält 2 st inbrott tidigare kunna förhindras. Ur brottsförebyggande syfte har man mycket att vinna på genom att arbeta mot så kallad viktimisering eftersom en stor del av alla anmälda brott är upprepade brott samt att insatserna kan sättas in mot en mindre grupp. Viktigt att tänka på är att åtgärderna bör sättas in så fort som möjligt efter brottet, då risken är störst för upprepad utsatthet. Vi kommer att visa exempel på olika skolor i Umeå kommun som varit mer utsatta för inbrott än andra skolor. Vi kommer även att ge förslag på åtgärder för att förebygga dessa inbrott samt att visa på vilka åtgärder som skolorna själva vidtagit. Till vår hjälp har vi bland annat använt statistik från Umeå kommun samt intervjuer med personer på olika av de utsatta skolorna.</p>

<p>Många av de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med klotterproblemen bygger på för lite kunskap, och har i vissa fall istället t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste är att inhämta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rätt åtgärder. Man ska utgå från hur det ser ut hos sig, för en åtgärd som fungerat på ett ställe är inte självklar till att fungera på ett annat. Situationella åtgärder dominerar när det gäller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet där, så ser man att det kan löna sig att även satsa på olika sociala åtgärder…</p>