Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ́s Sundsvalls-konferens 1991 som ”essensen i det demokratiska folkhälsoarbetet”. Samverkan, där handikapp- och patientorganisationer är delaktiga i planering av hälso- och sjukvård har varit aktuellt i mer än 35 år, man utvecklade former för handikappråd redan 1970. Ändå finns det mycket lite empirisk forskning på området. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhålla ett vidare perspektiv genom att jämföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrån frågeställningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer påverkar och vilka former finns för samverkan och hur stämmer dessa med existerande teorier? Arbetet är upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material från Storbritannien, en dokumentanalys av material från Stockholms läns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL. Resultatet visar att brukarsamverkan anses som något önskvärt i bägge länderna. Motiven beskrivs som fördjupad demokrati, en förbättring av vårdkvalité genom överföring av kunskap och erfarenhet från brukare till de som planerar och beslutar om vård. Ett tredje motiv skulle kunna vara att ”förankra” neddragningar och ge underlag till prioriteringar, något organisationerna inte vill delta i. Trots att samverkan i Sverige underlättas av folkrörelsetraditionen med många erkända organisationer, hindras effektiv samverkan av oklara definitioner, diffusa mål och orealistiska krav på organisationernas representanter. Aktiviteten stannar på en nivå som stämmer med begreppen ”konsultation” eller ”samråd / The concept of “user involvement”/collaboration in Sweden was described at WHO:s conference in Sundsvall 1991 as “the essense of a democratic health promotion approach”. User involvement in the form of handicap or patients ́ organizations participating in the planning of health care has been of interest for more than 35 years. Work had begun with user groups in Sweden as early as 1970, but there is very little empirical research in the area.The purpose of this dissertation is to further knowledge in the area of user involvement/ patient collaboration and to gain a wider perspective by comparing developments in Sweden with the United Kingdom. What are the motives behind user involvement? What factors influence user involvement? What forms exist and how do they compare with existing theory on collaboration? The dissertation is in 3 parts: A literature study based on material from the United Kingdom, an analysis of official documents from the Stockholm County Council and an interview study from 1999 with representatives from health care administration and patient organizations. Motives for user involvement/collaboration are improved democracy as well as improved quality by making use of the knowledge and experience of health care users. User involvement may also be a method for legitimizing reductions of resources and prioritizations, a practice which the handicap movement doesn ́t wish to be part of. Despite the extensive Swedish tradition of participation in organizations and interest groups, effective collaboration is hindered by unclear definitions, diffuse goals and unrealistic demands on the organizations ́ representatives. The resulting activity can most often be characterized as “consultation” rather than “collaboration / <p>ISBN 91-7997-130-X</p>