Lättelement AB is a company that designs and manufactures prefabricated building parts in the form of roofs, walls and joists. Most of the productions is focused on roof elements and this is also what this study focuses on. At present all roof elements are mounted from above, screws are attached to the support through holes in the roof surface layer. Sometimes it can be problematic to install from above and this work must investigate whether it is possible to attach the roof elements from below. The study examines three different variants where the focus is on calculating which shear capacity and tensile you can count on. It is calculated for three different supports and they are wood, thick steel and thin steel rail. The first step is to calculate what capacity you can get with the company standard screws without changing anything in the construction of the element. The second step is to look at other screw models and see what capacity you can get without changing anything in the construction of the element. In the final step, what modifications and which screws are required to be able to handle 15 kN/m in shear and 5 kN/m in tensile. In order to solve this hand calculations according to Eurocode with certain assumptions, as well as proven theory of joints, have been used. Relevant results from the report is that it is not possible to attach screws to the element without modifying it, the reason is that the standard beams are to narrow. With a relatively simple solution in the form of an internal wooden beam and coarser screws one can achieve a characteristic shear- and tensile capacity of 19,2 kN/m and 27,0 kN/m for wooden supports. For a thicker steel support, a characteristic shear- and tensile capacity of 19,2 kN/m and 27 kN/m is achieved. For a thinner steel rail, thinner screws must be used and the characteristic shear and tensile capacity will be 8,4 kN/m and 28,2 kN/m. The conclusion is that it is possible to attach screws to the underside of the element if they are slightly modified, however, it would have to be investigated by testing, to what extent the steel sheet on the underside of the element reinforces the joint, and whether it is practically possible without pre-drilling. / Lättelemet AB  är ett företag som projekterar och tillverkar prefabricerade byggnadsdelar i form av tak, väggar och bjälklag. Största delen av tillverkningen är inriktad mot takelement och det är även vad denna studie inriktar sig mot. För tillfället monteras alla takelement från ovan, skruvar fästs mot upplaget genom håltagningar i takets ytskikt. Ibland kan det vara problematiskt att montera från ovan och detta arbete ska utreda om det är möjligt att fästa takelementen underifrån. I studien undersöks tre olika varianter där fokus ligger på att beräkna vilken skjuvkapacitet och dragkapacitet som går räkna med. Det har beräknats för tre olika upplag och de är trä, tjockt stål samt tunn stålskena. I första steget beräknas vad de standardskruvar som företaget använder klarar av, utan att förändra något i konstruktionen hos elementen. Det andra steget är att titta på andra skruvmodeller och se vad dessa kan medföra för bärfömåga. I ett sista steg ska det utredas vad för modifieringar och vilka skruvar som krävs för att kunna klara 15 kN/m i skjuvning samt 5 kN/m i drag. För att lösa detta har handberäkningar enligt eurokod med vissa antaganden, samt beprövad teori om förband använts. Betydande resultat från rapporten är att det inte är möjligt att fästa i elementen utan att modifiera det då standardbalkar är för smala. Med en relativt enkel lösning i form av en invändig regel och grövre skruvar kan man för ett träupplag uppnå en karakteristisk skjuv- och dragbärförmåga på 19,2 kN/m respektivte 27,0 kN/m. För ett tjockare stålupplag uppnås en karakteristisk skjuv- och dragbärförmåga på 28,8 kN/m respektive 36,0 kN/m. För ett tunnare stålupplag måste tunnare skruvar användas och där ger standardskruvarna en karakteristisk skjuv- och dragbärförmåga på 8,4 kN/m respektive 28,2 kN/m. Slutsatsen är att det är möjligt att fästa i takelementen om dom modifieras en aning, dock skulle det behöva utredas genom provning i vilken utsträckning plåten i elementets underkant förstärker förbandet samt om det är praktiskt möjligt utan att förborra.

Every company strives for maximum efficiency. The construction industry, which is complex while margins are small, makes efficiency an important issue. In the construction industry today,the high demand for production is to be delivering high quality projects as well as within certain timeframes. In order for this to be achieved, there is a great demand for work management in production. Therefore, we have chosen to analyze improvement areas within the supervisor’s role.The purpose of this report is to investigate the supervisor’s situation in the construction industry.Furthermore, the purpose is to identify work-related tasks in the professional role that have the potential for efficiency enhancement.A frequency study has been conducted in three different workplaces where we have followed three different supervisors for a total of nine days to get an insight into how the supervisors spend theirtime. Interviews have been conducted with supervisors for an even broader view of the study. Literature search has been made where we have found theories that we also present. During the course of the study we have found that there are a few improvement areas. As an enhancement, we think digitalization should be implemented, and everyone should keep order and clean up afterwards, more feedback to employees, and develop communication.

Due to the continued advancing of the building industry and the growing number of housing shortages, building on floating components has become an alternative to that on solid land or coastal areas that are geotechnically unsuitable for filling. This can even be done using portable and movable homes. The work is written for Aquashell and the study will describe the possibility of establishing homes on the water surface in Luleå using given floating components. By using suitable building materials and energy supply methods, the building is adapted to Luleå’s sub-arctic climate.   The aim of the work is to design flexible housing which is portable and movable that enables settling on the water surface in colder climates in northern latitudes by the use of suitable materials and building modules.   Firstly, a literature study was conducted on the subject together with studies in the form of interviews and location visits. Then a program was created with requirements for the building. After that a design proposal was made containing appropriate material choices which were then chosen to be visualized in Luleå’s Norra Hamn as a possible residential area.   The floating homes are adapted to the climate and designed with respect to the surrounding environment in order to optimally take advantage of the scenic views in the area.   The hope of the work is to demonstrate the possibility for housing on water by use of floating buildings even in sub-arctic climates. The work can also provide a potential solution in response to the ever-increasing shortage of housing.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om man kan bygga miljömässigt hållbart utan att det behöver kosta mer. På grund av kostnadsökningar för byggandet av miljövänliga hus byggs inte dessa i samma utsträckning som önskat, vilket är nödvändigt då byggsektorn bidrar till stora utsläpp av miljöfarliga ämnen. Vi har undersökt om man kan effektivisera användningen av miljömässigt hållbara material utifrån Sweden Green Building Council’s miljöklassificering från ett kostnadsperspektiv. Av de 15 punkter som presenteras som bedömningskriterier för certifiering Miljöbyggnad av nyproduktioner tittar vi närmare på 3 av punkterna: Energianvändning, ljud och ventilation. Studien har genomförts på uppdrag av Riksbyggen och rapporten riktar sig främst till beställare och entreprenörer men resultatet är något som rör alla som befinner sig i byggbranschen. Informationen som legat till grund för denna rapport är insamlat från tidigare forskning via LiU’slitteratursökningssida samt intervjuer med projektörer, leverantörer och installationssakkunnigför närmare information angående uppdaterade priser och installationsalternativ. I slutsatsen av rapporten kan man se vilka olika byggdelar som har använts vid energiåtgång, ljud och ventilation och vad de olika byggdelarna har kostat, resultatet presenteras som en procentsats i ökning som utgår från BBR’s byggkrav. Även en procentsatssökning har tagits fram på de olika byggdelarna som uppnår nivå silver där mer kostnadseffektiva alternativ presenteras.

No description available.

Under konstruktionsskedet av byggnader beräknas bland mycket annat permanent och variabel last. Permanent last är som namnet antyder last från delar av konstruktionen som ständigt är närvarande, till exempel egentyngd. Variabel last är av mer skiftabde art och kan till exempel bestå av omgivande klimatologiska påverkan, så som vind och snö. Snölasten på en byggnad uppskattas genom att utgå från snölast på mark som, beroende på byggnadens utformning, beräknas till snölast på tak. Genom att statistiskt beräkna 50-årssnölasten på mark för given geografisk plats går det genom vidare kalkyleringar att konstruera en byggnad med önskad brottsannolikhet. I detta arbete har, med hjälp av insamlad snödjupsdata från mätstationer i Sverige under perioden 1961-2015 beräkna snölastens grundvärde på mark för en återkomsttid på 50 år beräknats. Detta har gjorts med hjälp av fyra statistiska fördelningsfunktioner, gumbel, weibull, lognormal och GEV. De statistiska beräkningarna utfördes med hjälp av Matlab. Ett vilkor var att varje mätstation måste ha minst 35 stycken registrerade säsonger för att inte sorteras bort. Vidare utvärderades varje fördelning mot mätvärdena med ett Anderson-darling- och Lilliefors-test samt jämfördes inbördes med Akaike information criterion. Ur uppskattat 50-årssnödjup för de specificerade fördelningsfunktionerna ovan har en snölast beräknats utifrån tidigare uppskattad snödensitet. Genom att tillämpa interpolationsmetoderna inverse distance weighting (IDW) och ordinär kriging har rikstäckande snölastkartor för varje fördelning skapats. Dessa jämfördes sedan mot snölastkartan Boverkets konstruktionsregler EKS. Det visade sig att varje fördelning ger varierande resultat och att det generellt sett är svårt att dra slutsatser om vilken fördelning som passar bäst. Problematiken med att dela in Sverige i snölastzoner där beräknat resultat förenklas och underrespektive överskattar snölasterna beroende på vilken sida av snölastzonerna byggnaden är placerad har också undersökts genom att göra brottsannolikhetsberäkningar. Detta utifrån ett exempel med en 10 meter lång fritt upplagd balk av konstruktionsvirke med en jämt utbredd dimensionerande last på 10 kN/m. Lasterna som simulerades är permanent last som beskrivs av en normalfördelning med en variationskoefficient på 5% samt en variabel last som beskrivs av en gumbelfördelning med en variationskoefficient på 40%. Bärförmågan av balken beskrivs av en lognormalfördelning med en variationskoefficient på 15%. Brottsannolikheten beräknades för Boverkets tre säkerhetsklasser. För en konstruktion som dimensioneras i säkerhetsklass 1 är brottsannolikheten per år, statistiskt sett en på tio tusen. I säkerhetsklass 2 är brottsannolikheten per år en på hundra tusen och säkerhetsklass 3, en på en miljon. Förhållandet mellan den permanenta och den variabla lasten varierades i laststeg om 0,25 kN/m. I det första simuleringsfallet var den permanenta lasten 10 kN/m och den variable 0 kN/m. I det sista simuleringsfallet var den permanenta lasten 0 kN/m och den variabla 10 kN/m. Varje lastfall simulerades 50 miljoner gånger. Snözonernas gränser är ritade vid medelvärdet av två närliggande stationer. Det innebär exempelvis att gränsen mellan snözon 1,0 och 1,5 är ritad vid 1,25 𝑘𝑁/𝑚ଶ . Detta medför att den faktiska brottsannolikheten är högre än vad den bör vara för en station som ligger i snözon 1,0 men nära gränsen till 1,5. För att beräkna vad den faktiska brottsannolikheten är vid gränserna ökades den karakteristiska variabla lasten med 0,25 𝑘𝑁/𝑚 utan att reducera den permanenta iii lasten. Detta innebär att det första simuleringsfallet simulerades med en variabel last på 0,25 kN/m och en permanent last på 10,0 kN/m. Det visade sig att brottsannolikheten för simuleringsfallet med dagens snözonskarta stämmer väl med den förväntade brottsannolikheten när den variabla lasten är mindre än cirka 60% i simuleringsfallet. När den karakteristiska snölasten ökades med 0,25 kN/m, utan att minska den permanenta lasten, ökade brottfrekvensen men påverkade inte brottsannolikheten nämnvärt så länge den variabla lasten fortfarande är mindre än cirka 60%.

För att få plana golv att använda som golvyta eller lägga en annan golvyta på är olika avjämningsmassor en lösning. Med ett brett utbud av avjämningsmassor och svårigheter med att fördela avjämningsmassan jämt utöver en yta krävs en bred kunskap inom området. Vilka material, tillbehör och vilken typ av avjämningsmassa som används beror på vilken situation som är aktuell. Momentet för golvavjämning är ett fysiskt krävande arbete för kroppen, då det innefattar mycket tunga lyft och arbete i ställningar som inte är ergonomiska. Rekab Entreprenad AB har i skrivande stund inte all kunskap som behövs för att utföra och planera avjämningsarbete trots en bred kompetens inom företaget. Erfarenheter från tidigare utförda arbeten har inte dokumenterats och kunskapen har inte förts vidare. Att hyra in ett annat företag för att utföra momentet golvavjämning är något Rekab vill undvika eftersom det med rätt kunskap är mer ekonomiskt att utföra själv. Syftet med denna rapport är att underlätta för kommande personal på Rekab Entreprenad som skall genomföra momentet golvavjämning. Målet är att sammanställa en lättförståelig beskrivande manual om vad som är viktigt under arbetsberedning, arbetsmiljö, genomförande och erfarenhetsåterföring av momentet golvavjämning. Teorin visade att arbetsberedning, arbetsmiljö, produktion och erfarenhetsåterföring är alla fyra viktiga delar i en process. I arbetsberedningen sker all den planering som krävs inför produktion. När väl momentet kommer i produktion skall allt material, alla verktyg och personerna som behövs för att genomföra momentet finnas till hands. En väl genomförd arbetsberedning gör att produktionen får ett bra flöde och ger därför ett bättre resultat. Alla moment har arbetsmiljörisker som måste undvikas i den mån som går. Många risker går att undvika med hjälp av planering och noggrann riskundersökning där blandanat val av maskiner kan minska vibrationsrisken. Erfarenhetsåterföring sammankopplar hela projektet för att till nästa gång samma projekt eller delar i projekt skall förbättras, bli mer effektiv och därmed dra ner kostnaderna för projektet. En beskrivande manual för golvavjämning framtogs genom dialoger och diskussioner med Rekabs personal som varit involverade i arbetet. Information hur anställa tycker att dagsläget fungerar analyserades, det gav en fördjupning av vad de anställda tycker och tänker. För denna rapport ansågs det vara ett mer passande sätt att arbeta på än genom intervjuer eller enkätundersökningar då det ger snabbare svar och en mer öppen dialog kan hållas. När olika synvinklar på hur ett moment av golvavjämning genomförs sammanställdes resultatet av rapporten. I manualen presenteras alla de fyra olika delarna som beskrivits i teorin specifikt för momentet golvavjämning. Vad som är viktigt att tänka på, hur genomför man detta moment och vad som bör tas med i planerings samt erfarenhetsåterföring. Även om manualen följs noggrant och varje steg får den tid som krävs är resultatet varierande. Mycket handlar om övning och rutin av momentet. Byggtiden för ett helt projekt är lång och därför uppkommer momentet golvavjämning cirka en gång per år och svårigheter med att få övning och rutin i arbetet sker. Till skillnad från en firma som endast arbetar med golvavjämning och utför arbetet dagligen får mer övning och därför kan leverera ett bättre resultat. / To get a flat surface on the floor to either use it as the actual floor area or to put another floor finish on top of the surface, different grading masses is a solution. With a wide selection of grading masses and the difficulties to distribute the grading masses evenly across an area it demands a wide knowledge in the field. Which material, accessories and which type of grading mass which will be used depends on the current situation. The work stage for floor grading is physically demanding work for the body, because it involves heavy lifting and working in a position that is not ergonomic. Rekab Construction (Entreprenad) AB doesn’t have all the knowledge necessary to perform and plan floor grading-work even though there is a wide knowledge within the company. Experiences from previously performed work has not been documented for the knowledge to be passed on. To hire in another company to perform floor grading is something Rekab wants to avoid since it is economical to perform by yourself with the right knowledge. The purpose with this rapport is to make it easier for the future staff at Rekab Construction who will perform floor grading. The goal is to put together a comprehensible descriptive manual for a person without prior knowledge, know what is required and the important parts during job planning, work environment, execution and experience feedback for the work stage floor grading. The theory shows that the job planning, work environment, production and experience feedback are all important steps in a process. During the job planning stage, all the planning required for the production is done. When that stage comes during the production, all the material, tools and the people needed should be available. A well-made job planning creates a good flow in the production which leads to better results. Every part of the building process has safety risks which needs to be minimized. Most safety risks are avoidable with the help of planning and accurate risk study to be prepared for when they do appear. Other causes and problems such as noise, there is auxiliary tools like ear protection. Experience feedback connects the whole project to improve future similar projects, be more efficient and thus reduce the expenses for the project. A descriptive manual for floor grading was developed through dialogues and discussions with Rekab’s staff who are involved in the work. Information how the employees think about the current situation is and works are analyzed, which gives an insight into what the employees think. For this report, it was considered a more appropriate way of working than interviews or questionnaires as it provides faster answers and a more open dialogue can be held. When different viewpoints of how one element of screed performed, the results were compiled. The manual presents all the four different parts described in the theory specifically for the momentary floor grading. What is important to think about, how this element is carried through and what should be included in planning and experience feedback. Even though the manual is followed carefully, and every step gets the time it demands, the result is varied. Much is about practicing it and getting routine for floor grading. The construction period for a whole project is long therefor the momentary floor grading occurs once a year, which makes it hard to practice it and get a routine for it. Unlike a company that only works with floor grading and doing it daily which leads to getting more exercise and therefore can deliver a better result.

I Sverige byggs det mer än någonsin och hustillverkningen går framåt. Samtidigt ökar medvetenheten kring byggnaders energianvändning och dess medföljande påverkan på klimat och hållbarhet. Därför höjer Boverket ständigt kraven på nyproducerade och renoverade byggnaders energiprestanda. Enligt nuvarande krav från Boverket (BBR, 2017) får primärenergitalet för flerbostadshus högst vara 85 kWh per kvadratmeter tempererad golvyta och år. Detta gäller även enligt kommande krav år 2021, men med skillnaden att U-värdet kommer att minska 0,4 till 0,35 W/m2 K vilket innebär att flerbostadshus måste byggas på ett mer effektivt sätt för att minska energianvändningen. En stor del av nybyggnationer och nyrenoverade flerbostadshus måste därefter genomföra energieffektiviserande åtgärder på sina byggnader för att uppfylla kommande krav. Detta examenarbete har genomförts i samarbete med Rikshem AB och undersöker vad för effekt olika energieffektiviserande åtgärder har för påverkan på deras Lamellhus. Syftet är att teoretiskt minska Lamellhusets specifika energianvändning från 187,4 till 70 kWh/m2 Atemp, år och därmed reducera primärenergitalet tillräckligt för att uppfylla kommande krav enligt BBR nära-nollenergibyggnad. För att teoretiskt sänka specifik energianvändning och därmed primärenergital kommer projektet genom manuella beräkningar och med hjälp av datorverktyg undersöka olika energieffektiviserande åtgärder på husets konstruktion och installationssystem. Resultaten visar att åtgärderna på fastigheten klimatskal är tillräckliga för att uppfylla kraven. Om alla åtgärder enligt paket 1 eller 2 på konstruktionen kombineras kommer att specifik energianvändning enligt BBR 16 (2010) ligga på 83-94 kWh/m2 Atemp, år och enligt primärenergital BBR 25 (2017) ligger på 68-77 kWh/m2 Atemp, år. Resultaten visar även på hur stor del av en byggnads energianvändning som ventileras ut. Att byta ut ventilationssystemet från F-system till FTX-system på referenshuset i grundfallet, är den åtgärd som ger en av de största effekterna, med en värmebesparing (25,5-26,7 %). I kombination FTX-systemet med fjärrvärme kan specifik energianvändningen minskas så långt som möjligt. Om åtgärden med FTX-system tillämpas tillsammans med befintlig fjärrvärme och alla åtgärder på konstruktion enligt paket 1 eller 2 ger detta en minskning på cirka (70-75 %) jämfört med grundfallhuset vilket motsvarar 42-51 kWh/m2 Atemp, år enligt BBR 16 och enligt BBR 25 är siffrorna ännu lägre. Om beräkningen tar hänsyn till köldbryggor och luftläckage i huset kommer resultatet att öka. Resultaten visar även på att en sådan investering återbetalar sig efter 15-16 år. Att ta hänsyn till kalkylränta på 5 % är det lönsamt över 30-31 år eller mer, men med en kalkylränta på 8 % förlorar man lönsamheten. / In Sweden more houses than ever before are being built, and the house production is moving forward. At the same time, awareness of the energy use of buildings and its accompanying impacts on climate and sustainability are increasing. Therefore, Boverket constantly raises the demands for the energy performance of newly built and refurbished buildings. According to current requirements from Boverket (BBR, 2017), the primary energy value for apartment buildings may not be more than 85 kWh per square meter of tempered floor space and year. This also applies according to future requirements in 2021, but with the difference that the average U-value will decrease from 0.4 to 0.35 W/m2 K which means that apartment buildings must be built in an efficient way to reduce energy use. A large part of new construction and newly refurbished apartment buildings must then implement energy efficiency measures on their buildings to meet future requirements. This degree project has been carried out in collaboration with Rikshem AB who wants to investigate the impact of various energy efficiency measures on their apartment building ”Lamellhus”. The aim is to theoretically reduce apartment buildings ”Lamellhusets” specific energy use from 187,4 to 70 kWh/m2 Atemp, year and thus reduce the primary energy enough to meet future requirements according to BBR near-zero energy building. To theoretically reduce specific energy use and thus primary energy value, the project through manual calculations and with the help of computer tools examined various energy efficiency measures on the building's construction and installation system. The results show that the measures on the property climate shell are sufficient to meet the requirements. If all the measures according to package 1 or 2 on the design are combined, specific energy use according to BBR 16 (2010) will be at 83-94 kWh/m2 Atemp, year and the primary energy value according to BBR 25 (2017) will be at 68-77 kWh/m2 Atemp, year. The results also show how much of a building's energy use is ventilated. Replacing the ventilation system from F-systems to FTX-systems on the reference house in the base case, is the measure that gives one of the greatest impacts with a heat saving of (25.5-26.7%). In combination FTX-system with district heating, specific energy consumption can be reduced as low as possible. If the operation with the FTX-system is applied together with the existing district heating and all measures on the construction according to package 1 or 2, this gives a reduction of approximately (70-75 %) compared to the base case corresponding to 42-51 kWh/m2 Atemp, year according to BBR 16 and according to BBR 25, the figures are even lower. If the calculation considers thermal bridges and air leakage in the house, the result will increase. The results also show that the investment repays itself after 15-16 years with a simplified payback. With a calculation rate of 5 %, it is profitable over 30-31 years or more, but with a calculation rate of 8 % it is not profitable.

WSP Structures in Umeå wants the student to propose a preliminary design for a steel frame with a given input, considering the ultimate limit state and fire. The project has been limited to design the frame for the ultimate limit state and the fire design has been limited to calculate the amount of fire retardant paint needed for fire classification R30 for building components. The frame is delimited to columns, beams, horizontal stabilization and connecting joints between parts. With the help of theory, the resistance and the design amount of fire protection are verified, of which the results are verified.   As a solution, a model is created in the modeling software FEM-Design where load combinations are created by the given input and assumptions. Using the software´s design tool, the needed sections for columns and beams is calculated. Load effects that accords at joints is indicated by the program and is used to design joints and connections between parts according to SBI:s publications for beam-column connections and column footings. Most utilized elements were the “middle column”, which were designed to a HEA 200 profile with an 80% utilization. Detailed results are presented with tables which presents the utilization for each element. Designed columns, beams and joints can be found in level, section and detail drawings.   With the help of the created FEM model and used theory about fire design, the amount of fire retardant paint is calculated with the accidental load combination. The accidental load combination generates a lower utilization, which is used to calculate the needed amount of paint based on the manufacturer´s table. Columns received an amount of 750 g/m2 and beams received an amount of 1000 g/m2. Horizontal stabilizing elements didn´t receive any protection because it could be shown that columns could be calculated with a fixed support during the accidental load combination with a significant lower horizontal load.   The student thesis emphasizes the importance of finding a balance between the amount of paint and section and embracing a discussion about fire protection for joints. The utility rate for columns and beams became a guideline for the utility for joints since the amount of paint applied on the beam and connecting joints is the same, it would be a problem for example if the joint is utilized more than the connected beam. Also, determining the amount of paint needed is difficult if different steel grades are used in a joint and if details such as stiffeners are narrower than the thickness of the connecting column/beam. / WSP byggprojektering i Umeå definierade behov av ett examensarbete vars syfte var att ger ett förslag på en utformning av en stålstomme med ett befintligt indata med hänsyn till brottgränstillstånd och brand. Projektet avgränsades till att dimensionera stommen för brottgränstillstånd och branddimensionering avgränsades till att beräkna hur mycket brandskyddsfärg som behövdes vid brandteknisk klass R30 för byggnadsdelar. Den bärande stommen avgränsades till pelare, balkar, horisontell stabilisering och knutpunkter. Med hjälp av framtagen teori verifierades bärförmågan och dimensionerande mängd brandskyddsfärg. Som lösningsmetod användes dimensioneringsprogrammet FEM-Design där en modell av konstruktionen gjordes och där dimensionerande lastkombinationer genererades utifrån de förutsättningar som gavs. Med hjälp av programmets dimensioneringsverktyg kunde det tvärsnitt som behövdes vid aktuell lasteffekt tas fram för pelare och balkar. I programmet togs lasteffekt som uppträder vid knutpunkter fram, som dimensioneras enligt SBI:s publikationer för ramhörn och pelarfot. Mest nyttjat element blev mittenpelaren vilket blev en HEA 200 profil och fick ett nyttjande på 80 %. Utförligt resultat presenteras i form av tabeller med nyttjandegrad vid dimensionerande lastkombination och med planritning, sektioner och detaljritningar. Med hjälp av nödvändig teori om brand och den gjorda FEM modellen kunde mängden brandskyddsfärg beräknas med olyckslastkombinationer. Olyckslastkombinationer gav upphov till ett lägre nyttjande där färgmängd beräknas utifrån färgtillverkarens tabell. Pelare fick färgmängden 750 g/m2 och balk vid gavel fick färgmängden 1000 g/m2 . Horisontalstabiliserande element målas ej då det var möjligt att påvisa en inspänningseffekt vid pelarfot för olyckslasten. Examensarbetet understryker vikten av att hitta en balans mellan mängden färg och pelardimension och för en diskussion kring brandskyddsfärg vid knutpunkter. Nyttjandegraden för pelare och balkar blev en riktlinje för nyttjandegrad för knutpunkter då mängden färg på balken och anslutande förband är samma. Att bestämma den mängd färg som behövs försvåras om olika stålsorter används i ett förband och ifall detaljer som till exempel avstyvningar är smalare än anslutande pelare/balks godstjocklek.

No description available.