I dagsläget importeras omkring 4600 humlebon årligen från Europa till Sverige för att öka produktionen av grönsaker och då framförallt tomater. Sverige har i dagsläget ingen egen produktion av humlor men bolaget Svenska Humlor AB ämnar att starta en försäljning under 2021. Att humlorna är svenskuppfödda och närda på svensk pollen är en ny produkt på marknaden som kan medföra nya intressen och intressekonflikter från olika aktörsperspektiv. Syftet med denna studie är att skapa en ögonblicksbild av åsikter som finns kring att starta en inhemsk försäljning av humlor av arten Bombus terrestris. Vidare är ett mål är att utreda hur en framtida svensk humleproduktion kan utformas och hur det kan relatera till hållbar utveckling. Studien kopplar till FN:s Agenda 2030 och målet att bevara biodiversitet och ekosystem. Humlor påverkas av klimatförändringar och flyttar därför till nya områden. Vidare hotas vissa humlearter av antropogen påverkan av landskapen. Humlornas pollinering möjliggör större skördar, som i sin tur bidrar till en ökad matproduktion som också är en målsättning i Agenda 2030. Humlesamhällen föds därför upp och placeras i jordbrukarnas odlingar.  Studien berör både för- och nackdelar med en potentiell svensk produktion av humlor. Intervjuer genomfördes med fyra för ämnet viktiga aktörer; humleuppfödare, jordbrukare, myndighet och akademi. De har ombetts diskutera de största styrkorna, svagheterna, möjligheterna och hoten med att införa svenska humlor som en ny produkt. Dessa åsikter presenteras i SWOT-diagram. SWOT är en metod för att analysera en organisation eller verksamhet där argument delas in efter styrkor (S), svagheter (W) möjligheter (O) och hot (T). Intervjuerna och SWOT-analysen struktureras med fyra huvudteman: ekonomi, teknik, ekologi och övrigt. En litteraturstudie utfördes för att få fördjupade kunskaper i ämnet inför intervjuerna. Litteraturen användes också för att styrka vissa fakta som påståtts av intervjupersonerna. I studien analyseras och diskuteras de huvudämnen som lyftes av de olika aktörerna, för att skapa en bild av vad en framtida svensk humleproduktion kan innebära.  Det framkommer bland annat att det kan vara fördelaktigt att producera svenska humlor jämfört med att importera, då det minskar risken att föra in sjukdomar som kan drabba de vilda pollinerarna. De importerade humlorna från Europa är av en annan underart än de svenska vilda humlorna, varför svenskuppfödda humlor även har mindre påverkan på den vilda genetiken. Vidare lyfts att även fler insekter kan vara relevanta för kommersiell pollinering. Andra diskussionspunkter är bland annat hur ny lagstiftning kan påverka svensk humleuppfödning, möjligheter till lönsamhet, svensk självförsörjningsgrad, inavel i uppfödningen, jämförelser med norsk humleuppfödning, återanvändning av material samt samhällsopinion kring att ha humlor som ett produktionsdjur. Studien avser att samla åsikter kring temat i en uppstartsfas av svensk humleuppfödning, för att kunna användas som diskussionsunderlag och ligga till grund för framtida studier. / Sweden imports around 4600 bumblebee colonies per year from Europe to increase the production of vegetables, primarily tomatoes. Sweden currently lacks a domestic bumblebee rearer, however the company Svenska Humlor AB plans to start selling colonies by 2021. Swedish bumblebees reared on swedish pollen is a new type of product that opens a whole new market. This can cause new undocumented interests and conflicts from different actor’s perspectives. The objective of this study is to portray a current view of opinions regarding a domestic market for bumblebees of the species Bombus terrestris. Furthermore, the study aims to investigate the future of Swedish bumblebee rearing and how it relates to sustainable development. The study integrates the United Nations’ Agenda 2030 Sustainable Development Goals since it includes conservation of biodiversity and ecosystems. Bumblebees are affected by climate change and therefore migrate to new areas. In addition, anthropogenic influence of the landscapes affects their functions. A great advantage is that bumblebee pollination contributes to food production which is included in the Agenda 2030, since bumblebee pollination increases the harvest. Hence, bumblebee colonies are bred and placed in the plantations.  The study covers advantages and disadvantages regarding a potential start-up of swedish reared bumblebees. To achieve this, interviews were conducted with four different actors; a bumblebee rearer, a farmer, authority and academy. They were asked to discuss the greatest strengths, weaknesses, opportunities and threats regarding a Swedish domestic bumblebee rearing. These opinions are presented in SWOT-diagrams, which is a method used to analyse an organisation or business model where strengths (S), weaknesses (W), opportunities (O) and threats (T) are identified and discussed. The interviews and SWOT-analysis are structured around four main themes; economy, technology, ecology and other. Additional literature was also used to strengthen facts that were brought up by the interviewees. The study aims to discuss the main themes raised by the different actors in relation to literature to create a picture of a future Swedish production.  During the interviews it was discussed that Swedish bumblebees might be beneficial in comparison to imported bumblebees as they lower the risk of spreading pathogens to wild pollinators. The imported bumblebees from Europe are of a different sub-species than the indigenous bumblebees. Due to this the Swedish bred bumblebees affect the native genetics less than their imported counterparts. It was also noted that other insects could be used as pollinators in the future. Other points of discussion related to a future Swedish bumblebee rearing were: new regulations, profitability, Swedish self-sufficiency, reusable materials for nests, inbreeding and opinions regarding the usage of bumblebees in production. The study provides opinions regarding these topics which are meant to be used for discussion as well as in future work.