Texte remanié de: PhD.--Edinburgh, 1986. / Bibliogr. p. 110-121. Index.

An extensive technological shift is currently taking place to mitigate climate changeand this trend is particularly noticeable in the transport sector. This is interestingfrom an acoustical perspective, since it changes the noise environment in society.For example, a study in Gothenburg has shown that a complete electrification ofthe road traffic would reduce the noise levels by between 2 and 5 dB(A). In Sweden,noise emissions are calculated with a calculation model from 1996, called the Nordiskberäkningsmodell (Nordiska). Given the age of the model it is reasonable to investigate whether Sweden should change completely to the EU-common calculationmodel Common NOise aSSessment methOdS (CNOSSOS), since it is mandatory touse for national noise mapping. This master thesis has performed a computation analysis to compare and discussdifferences between CNOSSOS and Nordiska, to contribute to answering the question whether Sweden should change to CNOSSOS (or perhaps another model). Theresults show that CNOSSOS overall computes higher noise levels than Nordiska andthat the differences between them increase linearly with distance. Farthest from thenoise source the differences are up to 5 dB(A) for the road case and 9 dB(A) forthe railway case. In other words, the differences are larger for the railway trafficmodels than they are for the road traffic models, which is thought to be a result ofthe complexity of the CNOSSOS railway model. Another interesting phenomenonis that the differences behind buildings between the models are different for roadand railway traffic, which can be explained by the fact that the screening effects inNordiska’s road and railway models are different. My conclusion is that CNOSSOS is unsuitable for domestic calculations of noiseemissions. The model does not align with Swedish legislation and there is uncertaintydue to the fact that the differences between the CNOSSOS and Nordiska road andrailway models are different in size. Moreover, CNOSSOS railway model requires alot of computational power, which can delay and increase the costs of noise mappingor reduce the accuracy of the results. However, additional work is needed in whicheach calculation model is compared with measurements in situ to see which modelbest describes reality. If the conclusion thereafter is that CNOSSOS still is not asuitable option, it could be examined whether it is possible to create an updatedversion of Nord2000 (another Nordic calculation model used e.g. in Denmark) toobtain a calculation model that is more suitable for future traffic conditions. / För att minska effekterna av de pågående klimatförändringarna pågår idag ett omfattande teknikskifte för bland annat väg- och spårburen trafik. Detta skifte är intressant ur ett akustiskt perspektiv eftersom det förändrar bullermiljön i samhället.Till exempel har en studie i Göteborg visat att en full elektrifiering av vägtrafiken hade reducerat bullernivåerna med mellan 2 och 5 dB(A). Bullret beräknasmed en beräkningsmodell och i Sverige används idag Nordisk beräkningsmodell från1996 (Nordiska). Givet att modellen är gammal finns det god anledning att utredaom Sverige borde byta helt till den EU-gemensamma beräkningsmodellen CommonNOise aSSessment methOdS (CNOSSOS), som dessutom är obligatorisk vid dennationella bullerkartläggningen. Detta examensarbete har gått ut på att utföra en beräkningsanalys i syfte att jämföra och diskutera skillnader mellan CNOSSOS och Nordiska, vilket är ett steg i attbesvara frågan om Sverige borde byta till CNOSSOS (eller kanske någon annan beräkningsmodell). Resultaten visar att CNOSSOS överlag beräknar högre ljudnivåerän Nordiska och att skillnaderna dem emellan ökar linjärt med avståndet. Längstbort från bullerkällan uppgår skillnaderna som mest till 5 dB(A) för vägfallet och9 dB(A) för spårfallet. Skillnaderna är alltså större för spårmodellen än de för vägmodellen och det tros bero på komplexiteten i CNOSSOS spårmodell. Ett annatintressant fenomen är att skillnaderna bakom byggnader är olika stora för väg- ochspårtrafik, vilket förklaras med att skärmeffekten i Nordiskas väg- och spårmodellär olika. Min slutsats är att CNOSSOS inte är lämplig för inhemska beräkningar. Modellenkrockar med svensk lagstiftning samtidigt som det föreligger en osäkerhet i att skillnaderna mellan väg- och spårmodellerna är olika stora. Därutöver kräver CNOSSOSspårmodell mycket datorkraft, vilket kan fördyra och fördröja bullerutredningar ellerminska noggrannheten i beräkningsresultat. För att säkert besvara frågan anser jagdock att man behöver utföra ytterligare arbete där respektive beräkningsmodell jämförs med mätningar in situ för att se vilken modell som stämmer bäst överens medverkligheten. Kommer man därefter fram till att CNOSSOS inte är ett alternativbör man utreda om det är möjligt att skapa en uppdaterad version av Nord2000 (enannan nordisk beräkningsmodell som används bland annat i Danmark) i syfte att fåen beräkningsmodell som är bättre anpassad för framtida trafikförhållanden.

Doctorat en philosophie et lettres / info:eu-repo/semantics/nonPublished

In a time when urban areas continue to expand, environmental noise pollution especially from road traffic remains a big challenge. This study was aimed at using open-source GIS tools to predict road traffic noise pollution using the mid-sized city of Gävle as a case study. The noise indicators measured were the equivalent day (Lday), evening (Levening), nighttime (Lnight), and the equivalent daily average (Lden). Traffic data (composition and flow of vehicles on selected roads), traffic source characteristics (road gradient, road surface type), and buildings (geometry) were integrated into Quantum GIS (QGIS) using the CNOSSOS-EU prediction method packaged in OpeNoise, a QGIS plug-in. The resultant noise levels at receiver points were interpolated using the Inverse Distance Weighting method to create noise maps for the city.  The results showed the maximum equivalent day, evening, nighttime predicted noise levels at 85 dB (A), 80 dB (A), 75 dB (A) respectively while the maximum for overall daily average noise level predicted was 85 dB (A). These limits far exceed population exposure threshold limits for the onset of annoyance (55 dB (A)) and sleep disturbance (40 dB (A)). This result is indicative of a poor sound acoustic environment. The pattern of noise level across the city was found to follow street connectivity and traffic intensity. The maximum noise levels were clustered around the highway. Within the city, areas with the highest noise levels were found close to main roads. Residential areas served by service roads were areas with the lowest noise levels. Predicted daytime noise levels (Lday) were compared with 60-second measurements of equivalent noise levels measured at 85 locations during the day in residential and mixed land use areas in the city. The mean of differences between predicted and observed noise levels was found at +1 dB for both residential and areas of mixed land use respectively. Correlation and regression analyses performed for observed and predicted values showed an initial weak positive association with a correlation coefficient of 0.21. However, when outliers were excluded, a correlation coefficient of 0.69 was observed indicating a strong association and linear relationship between the observed and predicted noise levels. Most outliers were underestimations recorded in residential areas at hidden facades. These were attributed to local effects at the measuring locations and assumptions made for building diffraction. The application of the CNOSSOS-EU method in this study did not consider attenuation from ground reflection and terrain effects. Despite these limitations, the results show that the CNOSSOS-EU has good predictive power. However, this study has only been exploratory in nature. It is recommended that further studies be performed with this model as well as in comparison with other models to find the one that best reflects the acoustic environment of the city. A wide application of the CNOSSOS-EU method across several cities will be integral in increasing our understanding of its strengths and weaknesses.

Für die die Lärmkartierung 2022 stehen aufgrund der Einführung der europaweit einheitlichen Berechnungsmethode CNOSSOS etliche Neuerungen an. Das LfULG hat in einem vorgelagerten Projekt die daraus zu erwartenden Auswirkungen auf die Schallberechnung und die Lärmkarten untersucht. Die Untersuchungsergebnisse werden in dieser Schriftenreihe vorgestellt. Weiterhin werden Empfehlungen zu optimierten Parametereinstellungen für die Berechnung der Lärmkarten gegeben. Ziel ist eine beschleunigte Schallberechnung mit möglichst geringer Beeinflussung der Ergebnisgenauigkeit. Die Publikation richtet sich sowohl an die mit der Kartierung betrauten Behörden und Stellen als auch an die Gemeinden, welche die Lärmkarten interpretieren und mit der Öffentlichkeit diskutieren müssen. Redaktionsschluss: 15.04.2022