Soil CO2 efflux (F-soil) represents a significant source of ecosystem CO2 emissions that is rarely quantified with high-temporal-resolution data in carbon flux studies. F-soil estimates can be obtained by the low-cost gradient method (GM), but the utility of the method is hindered by uncertainties in the application of published models for the diffusion coefficient. Therefore, to address and resolve these uncertainties, we compared F-soil measured by 2 soil CO2 efflux chambers and F-soil estimated by 16 gas transport models using the GM across 1year. We used 14 published empirical gas diffusion models and 2 in situ models: (1) a gas transfer model called Chamber model obtained using a calibration between the chamber and the gradient method and (2) a diffusion model called SF6 model obtained through an interwell conservative tracer experiment. Most of the published models using the GM underestimated cumulative annual F-soil by 55% to 361%, while the Chamber model closely approximated cumulative F-soil (0.6% error). Surprisingly, the SF6 model combined with the GM underestimated F-soil by 32%. Differences between in situ models could stem from the Chamber model implicitly accounting for production of soil CO2, while the conservative tracer model does not. Therefore, we recommend using the GM only after calibration with chamber measurements to generate reliable long-term ecosystem F-soil measurements. Accurate estimates of F-soil will improve our understanding of soil respiration's contribution to ecosystem fluxes.

This rapport contains an examination of the energy consumption of a kindergarten, which areas that have the largest impact on the energy consumption and what can be done to reduce those areas in ways that are relatively easy and profitable. It is also analyzed if it is possible to reduce the energy consumption from today’s consumption to a consumption that fulfils the demands placed on low energy houses by FEBY. The focus has been on reducing the energy consumption of the areas ventilation, heating system and hot water system, since those seemed to be the easiest ones to affect and since the building is quite recently built. There are different kinds of ventilation systems, at the moment the building have a CAV-system, which means that the ventilation is too high during large parts of the day. There are different ways to manage the ventilation system, for example presence detection, humidity sensors, CO2 sensors, temperature sensors and season adjustment. Many of those are in the end dependent on CO2 sensors to guarantee a good indoor climate, therefore the focus have been placed on this system.   The building is heated through district heating which is relatively easy to connect to a couple of sun panels to contribute to the heating system and hot water system. There are different ways of connecting district heating with solar panels and those are described, as well as the cost and the repayment time. A comparison with a building with an electric heating system has been made as well. It is important to get solutions that are profitable, that the repayment time isn’t too long. Solar cells and wind turbines are examined as well, but the repayment time for solar cells are too long at the moment. The repayment time for solar cells varies between 42 - 75 years, while the expected lifetime is 25 years. Concerning ventilation, a reduced ventilation of 10, 20, 30, 40 and 50 % have been examined. With only reduced ventilation the demands on low energy houses could not be matched, but it was possible in two cases with the use of solar panels. The usage of a wind turbine meant that the ventilation had to be reduced even less to match the demands on low energy houses. The repayment times for the solar panels and the wind turbine are both around 14 years. / Rapporten behandlar en undersökning av energiförbrukningen vid en projekterad förskola och vilka poster som har störst inverkan på energiförbrukningen, samt vad som kan göras för att åtgärda dessa på ett sätt som är relativt enkelt och som är lönsamt. Det ses över om det är möjligt att få ner energiförbrukningen från dagens förbrukning som uppfyller BBR:s krav, till att uppfylla de lägre energikraven som gäller för minienergihus enligt FEBY. Med utgångspunkt i energiförbrukningsberäkningen som gjorts och det faktum att förskolan är relativt nybyggd så har fokus lagts på att minska ner posterna ventilation, värmesystemet och varmvattnet då dessa är de poster som är lättast att påverka. När det gäller ventilation finns olika styrsätt, byggnaden har i nuläget ett CAV-system, vilket innebär att ventilation under stora delen av dagen är för hög. Det finns olika saker att styra ventilationen och minska ner den på, däribland närvarogivare, fuktgivare, koldioxidgivare, temperaturgivare samt årstidsanpassning. Många av dessa är dock i slutändan beroende av koldioxidgivare för att garantera inomhusklimatet, så därför har fokus lagts på detta system. Byggnaden värms upp via fjärrvärme och det är relativt enkelt att koppla på solfångare för hjälp av uppvärmning av värmesystemet och varmvattnet. Det finns olika sätt att koppla in solfångare på system med fjärrvärme och de olika sätten beskrivs och undersöks, liksom kostnad och återbetalningstid för en anläggning med solfångare. En jämförelse med en byggnad med eluppvärmning har också gjorts. Det är viktigt att få ekonomisk lönsamhet i det hela och således att återbetalningstiden inte ska vara för lång. Även solceller och vindkraftverk tas upp, dock är återbetalningstiden för solceller i nuläget alltför lång för att vara ekonomiskt försvarbart. Återbetalningstiden för solceller varierar mellan 42 – 75 år, medan den beräknade livslängden ligger på 25 år. När det gäller ventilationen så har minskad ventilation med 10, 20, 30, 40 och 50 % undersökts. Med enbart minskad ventilation kan inte kravet för lågenergihus uppfyllas, men inräknat solfångare så nåddes i två fall lågenergihus. Till sist så innebar medräknandet av ett vindkraftverk att ventilationen inte behövdes minskas lika mycket för att uppfylla kraven för lågenergihus. Återbetalningstiden för solfångarna beräknades till 14 år och återbetalningstiden för vindkraftverket till 14 år.