<p dir="ltr">We are in the midst of the fourth industrial revolution, and manufacturers are looking<br>to digitally transform their processes in order to leverage new technologies such as adap-<br>tive automation, virtual reality and digital twin driven simulation. A key aspect of this<br>revolution compared to previous is the increased availability of data and accessibility of<br>machines throughout the production process enabled by cyber-physical systems (CPS) and<br>IoT. However, the integration of many devices is challenging, requiring significant capital<br>and expertise. This can limit smaller players from benefiting from technological gains as<br>well as stymie research, particularly advanced human-computer-interaction (HCI) investiga-<br>tions which are becoming increasingly relevant.<br>Thus in this thesis we develop a framework for CPS creation and communication that<br>is amenable to the needs of HCI and convergence research. We develop several middleware<br>components to bridge the communication gap of many common fabrication machines and<br>other devices. The middleware translates device specific protocols into a shared language to<br>alleviate the user interface (UI) programs of this responsibility and promote reuse. Addi-<br>tionally, we develop an extension to the glTF model format to leverage this shared protocol<br>to enable the UI to load and interact with an arbitrary number of devices in an intuitive<br>manner at runtime. Finally, we discuss several applications to demonstrate the system’s<br>utility for research.</p>

<p>Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även omgivningen och kontexten viktig. Kreativ verksamhet resulterar ofta i en produkt och det kan därför vara bra att kunna bedöma kreativiteten i en produkt. Det finns olika krav som kan ställas på en kreativ produkt. Ett krav som alltid måste vara uppfyllt är kravet på nyhet, andra krav som kan ställas är krav på användbarhet och komplexitet. Arbetet inleddes med sökningar i artikeldatabaser för att hitta fakta om kreativa produkter samt metoder för att avgöra om en produkt är kreativ. Därefter formulerades enkätfrågor och en pilotstudie utfördes med sex deltagare för att se hur enkäten fungerade. Efter vissa justeringar delades enkäten ut till 40 studenter. I enkätundersökningen ombads respondenterna att besvara tre öppna frågor, göra fria bedömningar av fyra produkter med avseende på attributen kreativitet, originalitet, användbarhet, komplexitet samt attraktivitet och välformighet. Dessutom användes metoden Creative Product Semantic Scale för att bedöma kreativiteten i de fyra produkterna. Respondenternas svar på de tre fria frågorna stämde ganska väl med teorin men de nämnde mycket lite om omgivningen och kontexten. En jämförelse mellan respondenternas fria bedömning och bedömningen med hjälp av CPSS gjordes och visade på vissa brister i metoden. Metoden Creative Product Semantic Scale tar ingen hänsyn till vilka av kraven på den kreativa produkten som är uppfyllda. Detta medför att en produkt som inte uppfyller kravet på nyhet ändå kan få ett ganska högt kreativitetsbetyg. Metoden är därför inte helt pålitlig eftersom en produkt som inte uppfyller nyhetskravet inte kan anses kreativ.</p>

Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även omgivningen och kontexten viktig. Kreativ verksamhet resulterar ofta i en produkt och det kan därför vara bra att kunna bedöma kreativiteten i en produkt. Det finns olika krav som kan ställas på en kreativ produkt. Ett krav som alltid måste vara uppfyllt är kravet på nyhet, andra krav som kan ställas är krav på användbarhet och komplexitet. Arbetet inleddes med sökningar i artikeldatabaser för att hitta fakta om kreativa produkter samt metoder för att avgöra om en produkt är kreativ. Därefter formulerades enkätfrågor och en pilotstudie utfördes med sex deltagare för att se hur enkäten fungerade. Efter vissa justeringar delades enkäten ut till 40 studenter. I enkätundersökningen ombads respondenterna att besvara tre öppna frågor, göra fria bedömningar av fyra produkter med avseende på attributen kreativitet, originalitet, användbarhet, komplexitet samt attraktivitet och välformighet. Dessutom användes metoden Creative Product Semantic Scale för att bedöma kreativiteten i de fyra produkterna. Respondenternas svar på de tre fria frågorna stämde ganska väl med teorin men de nämnde mycket lite om omgivningen och kontexten. En jämförelse mellan respondenternas fria bedömning och bedömningen med hjälp av CPSS gjordes och visade på vissa brister i metoden. Metoden Creative Product Semantic Scale tar ingen hänsyn till vilka av kraven på den kreativa produkten som är uppfyllda. Detta medför att en produkt som inte uppfyller kravet på nyhet ändå kan få ett ganska högt kreativitetsbetyg. Metoden är därför inte helt pålitlig eftersom en produkt som inte uppfyller nyhetskravet inte kan anses kreativ.

Manufacturing companies are currently going through exciting times. Technological developments follow each other up in high pace and many opportunities occur for companies to be smarter than their competitors. The disruptive notion of these developments is so big that people talk about a new, fourth, industrial revolution. This industrial revolution, that is being characterized and driven by seven drivers is called industry 4.0. The popularity of this industrial revolution is seemingly apparent everywhere and is being described, by some, as “manufacturing its next act”. Even though this sounds promising and applicable to every company, the practical consequences and feasibility are, most of the times, being overlooked. Especially a theoretical foundation on differences in feasibility between small and medium - sized enterprises (SMEs) and large firms is missing. In this thesis, we are going to take the reader through a journey that will help readers understand the positioning and perspective of firms regarding industry 4.0 and eventually the practical effects of industry 4.0 on business models of manufacturing firms will be presented. This research provides enough clarity on the topic to answer the follow research questions. This thesis aims to fill the gap in available research in which business model change is being linked to industry 4.0. Due to the novelty of industry 4.0 few researches on the practical effects are not yet fully explored in the literature. Business models, a more traditional area of research, has not yet touched upon the effects industry 4.0 has on the business models of company. Our purpose is to combine these two topics and provide both SMEs and large firms an overview on what the effects of industry 4.0 are in practice. Furthermore, the perspectives and positioning of our sample firms can provide clarity for potential implementers, since wide range of participants provide different insights on the topic and therefore give clarity on the practical use of industry 4.0. During this, the researchers, by converting observations and findings into theory, follow an inductive approach. The study uses a qualitative design and semi-structured interviews has been conducted to collect the data. Our sample firms consist of both SMEs and large firms and are all located within Europe. The researchers found that there are some key differences in the positivity on industry 4.0 between the academic and business world. Companies might be highly automated and have implemented some of the drivers of industry 4.0, but the definition itself is not popular. Where some of our sample firms are convinced industry 4.0 is the new way of working, most of them are using the technologies simply because it is the best in the market and helps them to follow their strategy. Industry 4.0 can be seen as an interesting tool for firms to become smarter and achieve better results, but not at all costs. Especially for SMEs implementing industry 4.0 should not be the sole goal of the company, since it is decided by many factors whether or not industry 4.0 will succeed in the company. In terms of business models, industry 4.0 causes many changes. The role of industry 4.0 can be seen as an enabler for change, rather than the reason to build a business model around. / Social science; Business Administratiom