Hållbar utveckling är ett ämne som har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Kraven på att företag ska ta ansvar för miljö har ökat och att förmedla information om detta är något som kunderna efterfrågar allt mer. Till räkenskapsåret 2017 blev det obligatoriskt för stora företag att redovisa hållbarhet i årsredovisningen, för mindre företag finns valet att frivilligt redovisa hållbarhet. Åkeribranschen är en intressant bransch att studera då den har en stor miljöpåverkan vilket leder till syftet med uppsatsen. Syftet är att granska åkeriföretags syn på hållbarhetsredovisning jämfört med deras syn på andra miljöfrågor och regleringar. I uppsatsen används en kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer och tio strukturerade telefonintervjuer.Företagen redovisar hållbarhet frivilligt genom miljörapporter till kunderna men det finns inget intresse av att göra en egen rapport i årsredovisningen. Hållbarhetsredovisning ses inte som ett problem, andra miljöfrågor som nya Euroklasser prioriteras högre i branschen. Kunder ses som den viktigaste intressenten, vilket gör att relationen till dem värderas högt. / Sustainability is a subject which has got a lot of attention during recent years. Demand for businesses to take responsibility for the environment are rising as customers want more information about how companies work with environmental sustainability. It is mandatory since the year 2017 for large companies to disclose this information but for small companies it is still optional. The transport industry has a heavy impact on the environment but is still necessary in modern society, which makes it an interesting industry to study. The purpose of the essay is to examine Swedish transport companies view on sustainability disclosure and how it compares to environmental regulations. The method used in this essay is a qualitative method with four semistructured personal interviews and ten structured telephone interviews.Key findings are that the companies that take part in this essay present sustainability to their customers through reports but not in the financial statement. Sustainability disclosure is not perceived as an issue, environmental regulations such as the new Euroclasses have higher affect on the companies. The most important stakeholders for the companies are the customers, which makes customer relationship valuable.

Hlavním cílem této diplomové práce je kritická analýza strategie společenské odpovědnosti (CSR) firmy Lush Cosmetics Limited (Lush) a objevení vztahu mezi CSR aktivitami a konkurenceschopností. Teoretická část práce představuje teorie soutěže a koncept společenské odpovědnosti. Následuje diskuze studií vztahu dlouhodobé konkurenceschopnosti firmy and složek CSR. Analytická část zjišťuje CSR aktivity společnosti Lush pomocí hybridu Porterovy analýzy hodnotového řetězce a obsahové analýzy hlavních komunikačních kanálů společnosti. Teoretické závěry z první kapitoly posloužily jako základ pro konstrukci online dotazníkového šetření na téma zákaznické percepce CSR a společnosti Lush. Autor kriticky hodnotí CSR strategii Lushe, diskutuje průsečíky mezi CSR, zákazníky a konkurenceschopností, a taktéž poukazuje na možná zlepšení.

Bakgrund: I samband med att samhället strävar efter en mer fossilfri ekonomi och lagstiftare upprättar allt fler direktiv för vad en hållbarhetsrapport skall innehålla blir kraven på företag allt större. Banker har som investering- och finansieringsinstitut en miljöpåverkan genom de investeringar de hanterar. Att investera i exempelvis fossil energi skapar en indirekt klimatpåverkan, men ofta är denna påverkan mer svår att identifiera och inte alltid tydlig för banken själv. Bankers direkta utsläpp kan vara små jämfört med andra industrier vilket kan leda till att analytiker utelämnar banker i deras rapporter. Omställningsarbetet som sker från både EU-nivå och nationell nivå sätter banker i fokus vilket förändrar det externa trycket på dess verksamhet, bankerna måste anpassa sig till de nya normer och värderingar som uppstår i och med detta. Syfte: Studien har som mål att granska och skapa förståelse för hur några av de större svenska bankerna använder legitimeringsstrategier för att befästa sin trovärdighet när de upprättar hållbarhetsrapporter och hur detta har förändrats över tid när nytt externt tryck uppkommer. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och dokumentanalys av fyra svenska bankers hållbarhetsrapporter. Data samlades in genom bankernas hållbarhetsrapporter för att sedan granskas och analyseras genom argumentationsanalys och genom att granska innehållet i hållbarhetsrapporterna. Analys: Analysen av hållbarhetsrapporterna visar att kommunikationen av indirekt klimatpåverkan i bankernas hållbarhetsrapporter utökas över tid. Däremot väljer bankerna att inte redovisa detaljerade data kring deras indirekta klimatpåverkan, trots att det finns intresseorganisationer som skapar ramverk för att detta ska vara möjligt. Slutsats: Studiens resultat visar att kommunikationen för indirekt klimatpåverkan har utvecklats och expanderats under tio år. Opinionsbildat externt tryck är själv inte är tillräckligt för att få bankerna att ändra på kommunikationen kring indirekt klimatpåverkan även om vissa banker redovisare mer än de andra även utan lagstiftande externt tryck. Efter granskning av hållbarhetsrapporterna är det tydligt att den indirekta klimatpåverkan är den största klimatpåverkan som sker på grund av bankernas verksamhet. Detta kan tyda på att bankerna valt att inte redovisa denna data innan för att kunna bibehålla deras legitimitet i samhället vars normer och värderingar skiftar mot mer hållbart / Background: As society strives for a more fossil-free economy and legislators establish increasing directives on what a sustainability report should contain, the demands on companies are growing. Banks, as investment and financing institutions, have an environmental impact through the investments they manage. Investing in fossil energy, for example, creates an indirect climate impact, but often this impact is more difficult to identify and not always clear to the bank itself. Banks' direct emissions may be small compared to other industries, which can lead analysts to omit banks in their reports. The transition efforts taking place at both the EU and national levels are putting banks in focus, which changes the external pressure on their operations. Banks must adapt to the new norms and values that emerge as a result. Purpose: The study aims to examine and understand how some of the major Swedish banks employ legitimation strategies to strengthen their credibility when preparing sustainability reports, and how this has evolved over time in response to emerging external pressures. Method: The study is based on a qualitative research method and document analysis of sustainability reports from four Swedish banks. Data was collected from the banks' sustainability reports and then examined and analyzed through argumentation analysis and by reviewing the content of the sustainability reports. Analysis: The analysis of the sustainability reports shows that the communication of indirect climate impact in the banks' reports is increasing over time. However, the banks choose not to disclose detailed data on their indirect climate impact, even though there are interest organizations that create frameworks for making this possible. Result: The study's findings indicate that the communication of indirect climate impact has evolved and expanded over a period of ten years. External pressure from stakeholders alone is not sufficient to prompt banks to change their communication regarding indirect climate impact, even though some banks disclose more than others, even without legislative external pressure. After examining the sustainability reports, it becomes evident that indirect climate5impact is the most significant impact resulting from the banks' operations. This suggests that banks may have chosen not to disclose this data in order to maintain their legitimacy in a society where norms and values are shifting towards greater sustainability.

Thesis is focused on the Corporate Social Responsibility. The main objective of this work is to create an Interim Report on CSR T-Mobile and evaluate it using the method KORP. The theoretical part provides the necessary conceptual apparatus regarding CSR, the National Price for CSR and the principle of the methodology KORP. The practical part describes the brief characteristics of T-Mobile. Contains created Interim Report on CSR with the point evaluation. It also states the strengths and opportunities for the organization of T-Mobile. Conclusion summarizes the importance of CSR and the result of the practical part.

The thesis deals with analysis of the quality of corporate social responsibility reports sampled from in Czech Republic seated organizations. First chaps concentrate on themes of sustainable development and corporate social responsibility (CSR). The thesis treats of individual instruments in the field of CSR (standards, approaches or codes). The focus is concentrated on G3 Standard of Global Reporting Initiative, which is crucial for the whole analysis. GRI Standard is internationally reputable instrument for CSR reporting. Before the analysis itself the thesis offers short view of researches in the sphere of sustainable development. CSR reporting is still not a common practice among organizations doing business in Czech Republic. There are some exceptions. What is the quality of CSR reports of firms who are in Czech Republic corporate social responsible? Fundamental part of the thesis is concentrated in the analysis of five CSR reports according to the statement of requirements of GRI Standard. From the analysis results some recommendation for firms who want to report abreast of GRI Standard.