The purpose of this essay has been to investigate the research and national initiatives regarding film and Cineliteracy in the Swedish curriculum. The results show that, after all research, national initiatives and the continual clarification from the Swedish National Agency for Education concerning film's place in the Swedish subject, the vision of students cineliteracy not at all obtain an obvious place in the curriculum. The research points out the main causes behind this result to be teachers' lack of expertise and the fact that the formal education for future teachers in the subject still upholds traditional views on the subject of Swedish. The initiative presented in this essay also show lack of continuity, lack of adequate professional development opportunities for teachers and lack of practical guidance manuals to help teachers to develop and educate their pupils in line with current research and visions. / Syftet med arbetet har varit att undersöka den svenska forskningen och satsningarna kring film och cinelitteracitet i svenskämnet med utgångspunkt i kursplanen för svenska på gymnasiet. Resultaten visar att trots all forskning, nationella satsningar och skolverkets ständiga förtydligande av filmens position i svenskämnet, är visionerna om elevernas cinelitteracitet inte alls självklart i svenskämnet. Forskningen visar att det är lärarnas bristande kompetens på området och lärarutbildningens fortsatt traditionella syn på svenskämnet som är de största orsakerna bakom detta resultat. Satsningarna som presenteras i detta arbete, visar även brist på kontinuitet och skapande av tillräckliga kompetensutvecklingsmöjligheter och handfasta vägledande handböcker för att underlätta att svensklärarna kommer i takt med forskningen inom medie- och filmdidaktik.

This thesis will explore how the medium of film is treated in the recently published Swedish textbooks and how these textbooks take into account the four different aspects of Cineliteracy. Cineliteracy is a theory which advocates the necessity of students' increased cinematic knowledge by presenting the four skill areas that should be included when it comes to teaching film in school. The theory implies students´ analytical skills, contextual knowledge and knowledge of the film canon as well as the development of students' skills to produce films. Cineliteracy theory finds support both within Swedish National Agency for Education and in recent Swedish research. This study includes investigation of eight new textbooks, adapted to the criteria for the new Swedish curriculum 2011. The analysis will be limited to textbooks for the course Swedish 1, since it is mandatory regardless of the orientation of the student’s education. / Denna uppsats kommer att undersöka hur filmmediet behandlas i nya läroböcker i svenska och hur pass mycket läroböckerna tagit hänsyn till de fyra olika aspekter av cinelitteracitet. Cinelitteracitet är en teori som förespråkar nödvändigheten av elevers ökade filmiska läskunnighet genom att presentera fyra kunskaps- och kompetensområden som bör ingå när filmämnet behandlas. Det gäller så väl elevernas analytiska kompetens, kontextuella kunskap och kunskap om filmkanon som att utveckla elevernas kompetens att producera egna filmer. Cinelitteracitetsteorin har stöd både inom skolverkets satsningar kring film i skolan och inom de senare svenska forskningen. Undersökningen innefattar åtta nya läroböcker, anpassade efter kriterierna för det nya ämnesplanen i svenska i och med Gy 11. Analysen har begränsats till läroböcker för kursen Svenska 1 som är obligatorisk oavsett elevens programmval.