<p>Detta arbete handlar om informationskrigföring och hur det påverkar företag. Det är ett stort och komplext område, men det är högaktuellt och Försvarsdepartementet har en arbetsgrupp AgIW (1997) som ska försöka behandla ämnet som helhet och hur det påverkar Sverige. Jag har valt att fokusera mig på företag och min problemformulering lyder:</p><p>1. Finns det svenska företag som har utsatts för informationskrigföring?</p><p>2. Hur påverkas ett svenskt företag av att möjligheten finns att bli utsatt för informationskrigföring?</p><p>3. Finns det svenska företag som använder sig av informationskrigföring mot andra svenska företag?</p><p>Dessa frågor finner jag svar på genom att läsa böcker, rapporter och göra intervjuer. Jag kommer fram till att det finns ett antal svenska företag som har utsatts för informationskrigföring. Jag kommer också fram till hur företag påverkas av att möjligheten att bli utsatt för informationskrigföring finns och de hanterar det så att de investerar pengar, utbildar personal och köper teknisk skyddsutrustning som de hoppas ska kunna förhindra en eller flera attacker. Men det viktigaste är att åtgärderna måste vara möjliga och ekonomiskt försvarbara.</p><p>Som svar på min 2:a frågeställning kommer jag fram till ett lite dubbelt svar och det är att det förekommer inte att svenska företag använder informationskrigföring mot andra svenska företag som de samarbetar med, men annars så förekommer det.</p>

<p>Denna rapport behandlar intranät-projekt och det utvecklingsarbete som ligger till grund för ett intranät.</p><p>I den litteratur som behandlar intranät ligger fokus ofta på det tekniska planet. Det talas ofta om dess styrka och vilka fördelar en intranät-satsning ger företag/organisationer. Detta är ett av skälen till vald inriktning på arbetet.</p><p>Utgångspunkten i detta arbete har varit att tekniken i ett intranät inte ensamt löser de problem verksamheten har med sitt informationsutbyte. Tekniken är bara ett medel som skapar möjligheter för verksamheten. Hur medarbetarna tar till sig tekniken är en avgörande faktor för hur en intranätsatsning slår ut. Viktigt är också att intranätet har ett informationsinnehåll som tillgodoser många slutanvändare och som hjälper medarbetarna i sitt arbete och därmed organisationen att uppnå verksamhetens mål.</p><p>Syftet med detta arbete är att försöka belysa vilka systemutvecklingstrender som finns vid utveckling av intranät och se på hur utvecklingsarbetet i ett intranät-projekt bedrivs för att organisationer ska få ett intranät som uppfyller de förväntningar och krav som ställs på det.</p><p>Examensarbetets undersökning har genomförts med en litteratur- och en intervjustudie. De källor som har använts behandlar intranät-projekt och det utvecklingsarbete som bedrivs i utvecklingsprojekt. Intervjuerna genomfördes med verksamheter som har ett intranät eller planerar att införa ett intranät. För att belysa arbetets problemställning användes en modell över olika utvecklingsstrategier. Modellen ansågs som lämplig då den tog upp olika synsätt på hur utvecklingsarbete bör bedrivas, synsätt som präglat traditionella systemutvecklingsmetoder.</p><p>De resultat som framkommit av undersökningen är relaterade till den problemställning som tagits fram för arbetet, med den modell som använts i arbetet som utgångspunkt. De slutsatser som redovisas visar på olika tendenser för hur utvecklingsarbetet för ett intranät kan se ut.</p>

<p>Objektorientering har kommit att bli en väletablerad teknik inom systemutvecklingen. De fördelar som den objektorienterade tekniken anses medföra är bl a att den ger en mer användarnära systemutveckling och ökar produktiviteten genom återanvändning av komponenter. Men det har även riktats kritik mot den objektorienterade tekniken. Ett område som har kritiserats är de objektorienterade metoderna. De har uppfattats som instabila och ofullständiga i början av 90-talet då de var nya. Det medförde att jag blev intresserad av att undersöka hur några av de objektorienterade metoderna fungerar idag.</p><p>Detta arbete tar upp en del av de synpunkter och erfarenheter som några svenska utvecklingsföretag har av de objektorienterade metoderna OMT och Objectory. Syftet med arbetet är bl a att få fram om OMT och Objectory har åtgärdat de brister som de i tidigare litteratur har kritiserats för.</p><p>Den metod som använts för att hantera valt ämne är en kombination av en litteraturstudie och intervjuer/enkäter.</p><p>Det har visat sig under arbetes gång att det är betydligt fler företag som jag har kommit i kontakt med som tillämpar Objectory än OMT. Något överraskande är att alla undersökta företag använder UML-notation och inte OMT och Objectorys ursprungsnotationer. Det anser jag tyda på att UML har fått en stor genomslagskraft. Vidare tyder resultatet av undersökningen på att en del av den kritik som riktats mot OMT och Objectory i litteratur, publicerad i början av 90-talet, har åtgärdats för att förbättra metoderna.</p>

<p>Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) är ett växande område idag, både bland användare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för människor som samarbetar i grupper för att uppnå fastställda mål. Mitt arbete har omfattat en undersökning på Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att fastställa användares åsikter om vilka förväntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att området datorstött samarbete innebär. Arbetet har genomförts dels via en enkätundersökning och dels via en intervjuundersökning.</p><p>Användare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i ämnet datorstött samarbete, där kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra. Forskare inom området har generellt den uppfattningen att området kommer att växa i framtiden. Vanliga användare, som denna undersökning omfattar, har en något mer tveksam inställning, då de anser att det finns faktorer som gör att användningen av ett verktyg inte blir optimal. Dessa faktorer är bland annat säkerhet, enkelhet och funktionalitet, vilka måste tillgodoses innan ett verktyg blir mer utbrett bland användarna. Säkerhet omfattar skydd mot intrång, virus, förlust av information och förlust av dokument Skydd mot förlust av social kontakt bör finnas, men kan troligen inte byggas in i ett verktyg. Enkelhet innebär att ett verktyg inom datorstött samarbete ska vara lätt att använda, administrera och lära sig. Funktioner och ikoner ska vara lagom många samt enkla att förstå och lära sig. En handledare bör finnas tillgänglig som snabbt ska kunna sätta en användare in i hur ett verktyg fungerar och på det sättet göra det lättare för användaren att komma igång med arbetet.</p><p>Ett exempel på verktyg inom datorstött samarbete är BSCW (Basic Support for Co-operative Work). BSCW använder en WWW-server som plattform och är tänkt att vara en förlängning av de tjänster som en sådan server tillhandahåller. Användarna har tillgång till ett antal arbetsytor där information kan läggas upp för att sedan bearbetas av gruppmedlemmarna. BSCW kan med fördel användas för att bättre strukturera informationsdelning och anses fungera bra för gemensam dokumenthantering. Detta är ett av de krav som användarna vanligen ställer på ett verktyg inom datorstött samarbete.</p>

<p>Vid utveckling av datoriserade informationssystem är kvaliteten och därmed kostnaden på slutprodukten i hög grad beroende av hur väl man har lyckats att realisera kundens krav och önskemål på det tänkta systemet. För att kunna realisera kundens krav måste först de krav som kunden har på systemet komma till kännedom för utvecklaren. Kunden är inte heller alltid förmögen att ställa samtliga krav då han eller hon inte vet vad som är möjligt att kräva av systemet. Som stöd för utvinningen av kundkrav finns ett antal olika metoder och ansatser. Samtliga av dessa metoder har dock brister och begränsande egenskaper som påverkar deras effektivitet för att utvinna samtliga kundkrav för ett tänkt informationssystem.</p><p>Den metod som kritiskt analyseras i denna studie är prototyping. Närmare bestämt throw-away prototyping. Prototyping är en kravutvinningsmetod som utnyttjar prototyper av det tänkta systemet som grund för kravutvinningen. Detta förfarande främjar dialogen mellan användare och utvecklare då man har något konkret att tala omkring samt att användarna får en förståelse vilka krav som är möjliga att ställa på systemet. Dock har metoden vissa egenskaper som begränsar dess lämplighet vid utveckling av vissa informationssystem.</p><p>Jag har utifrån en litteraturstudie behandlat frågeställningarna; vilka begränsande egenskaper har prototyping och när uppkommer dessa egenskaper, hur påverkar typen av informationssystem, som skall utvecklas, lämpligheten för prototyping samt vilka faser i systemutvecklingsarbetet påverkas tillföljd av dessa begränsningar? Jag har dessutom gjort en bedömning när det kan vara lämpligt att använda sig utav prototyping i avseende på totalkostnaden för ett projekt. Det är inte en jämförande studie mellan olika metoder utan en studie som enbart behandlar prototyping.</p>

<p>There are a great number of models and theories described by authors like Kotler & Armstrong (1996) and Hutt & Speh (1989) about distribution channels. However the models and theories are quite abstract and not branch specific.</p><p>The size of the Internet is growing in an incredible speed and new possibilities with the Internet are being invented every day. The new technologies make it possible to use the Internet in many different businesses (Statskontoret, 1997). One such business is the telecommunication business and the technique of Internet telephony.</p><p>With these both statements above I ask myself: How can Internet telephony be distributed?</p><p>The question is if existing distribution channels on the market are suitable for the Internet telephony products, and what channels must telecommunication companies use to be competitive on the new combined tele- and datacommunication market.</p><p>The purpose of this research is to contribute to an increasing knowledge in how Internet telephony can be distributed. Further the purpose is to identify and evaluate different options of distribution and find important factors that affect the choice and management of the distribution channel.</p><p>Because of a lack of information in literature describing distribution channels for Internet telephony products, I decided to do a qualitative study in order to get a hold of relevant information. Since I wanted to study a such new and specific area as distribution channels for Internet telephony products and as I wanted to have the possibility to come back with supplementary questions, I chose a case study with complementary interviews as my method.</p><p>This research has shown that there are a number of options to distribute Internet telephony products. There are also a number of intermediaries which are relatively new on the market and are not described in detail in any literature. New kinds of value- added resellers and system integrators with good competence are quite common on the tele- and datacommunication market today. They do not only resell products but also add value in form of hardware, software or service. When doing a choice of distribution channel both manufacturers and channel members want to have a close long term relationship. This can be done with common objectives and strategies or with partnerships in different forms. In evaluating a choice of distribution channel, criterias like cost, control and adaptivity, should be taken in concern. A multichannel or horizontal distribution approach is also quite common on the tele- and datacommunication market. Manufacturers need to use different channels to reach different customer segments. To manage a good relationship in a channel the manufacturer have to motivate, handle conflicts and support the channel members.</p>

<p>Användarmedverkan inom systemutveckling står för att användaren av olika artefakter antas medverka i utvecklingen av dessa artefakter och interaktionen mellan artefakten och människan. Begreppet systemutveckling syftar på utveckling av datorsystem.</p><p>Vissa vetenskapsmän och forskare hävdar att användare och systemutvecklare inte förstår varandra och att det fokuseras enbart på artefakten (datorn) och inte på människan. Detta faktum skulle medföra att användare av olika artefakter inte medverkar på ett genuint sätt i utvecklingen av dessa system.</p><p>Vilka orsakerna är till att det ser ut som det gör enligt källorna i ovanstående stycke är svårt att spekulera i. Men tre områden har studerats översiktligt och dessa områden är kommunikationsprocessen, attityder, syften och mål.</p><p>Antagandet som gjorts är att kunna påvisa att det existerar en förhållandevis bättre förståelse, än vad källorna hävdar, mellan användare och systemutvecklare tack vare att de befinner sig i en och samma organisation och på så vis erhållit en bättre förståelse för varandras verksamhetsområde.</p><p>Undersökningen har utförts på Volvo Östra Fabriken. Försökspersonerna består av hela avdelning M3 Lager Hög/Låd. Populationen är på så sätt begränsad och utgörs inte av hela Volvo Östra Fabriken. Därför går inte resultatet att generalisera över hela företaget utan enbart till avdelning M3 Lager Hög/låd.</p><p>Svarsfrekvensen var oväntat låg. 12% av försökspersonerna svarade inom begärd svarstid. Efter påtryckningar och ytterligare svarstid slutade svarsfrekvensen på 36%. Varför svarsfrekvensen blev så låg är svårt att svara på. Flera olika orsaker kan ha påverkat viljan till att svara på enkäten vilket har nämnts i rapporten.</p><p>Resultatet av undersökningen utföll så att någon förståelse och entydighet mellan användare och systemutvecklare kunde inte fastslås. Snarare visade undersökningen att åsikterna mellan användarna och systemutvecklarna om man lyckats att nå förståelse och samarbete uppvisade olika uppfattningar. Systemutvecklarna å sin sida menade att förklara och beskriva användarnas verksamhetsområde inte var några problem men var tveksamma om användarna förstod arbetssättet. Användarna å sin sida ansåg att det var svårt att förstå systemutvecklarnas språk och beskrivningstekniker och samtidigt ansåg användarna att de hade svårt att beskriva sitt eget verksamhetsområde. Systemutvecklarna fordrade ingen mer utbildning medan användarna ansåg att omfattande utbildning krävdes för egen del. Användarna ansåg även att de inte fick medverka i utvecklingsarbetet i tillräcklig grad.</p><p>Användaren av olika artefakter är experten inom verksamhetsområdet och skall därför medverka i utvecklingen av systemen för att erhålla en bättre anpassning till användaren än vad som gäller idag. Graden och formen av medverkan är inte tillräcklig som det ser ut nu.</p>

<p>Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten. Oftast leder detta till att läsaren skriver ut dokumentet för att undkomma dessa och liknande problem.</p><p>Föreliggande arbete utfördes i samarbete med Familjen Dafgård AB i Källby. Ett intranet håller på att utvecklas hos dem och i detta ingår stora textbaserade databaser. Undersökningar har utförts med hjälp av anställda på företaget för att fånga deras synpunkter vad gäller navigation och läsning i elektroniska dokument.</p><p>Metoden som använts för att bringa klarhet i hur läsarna upplever olika navigeringssätt i elektronisk text har varit en kvalitativ intervju och en kvantitativ effektivitetsmätning av två olika sätt att navigera i dokument, scrollning eller länkning av textmassan.</p><p>Resultaten visar att de anställda i huvudsak föredrar länkningen framför scrollningen i långa textdokument. Tidsstudien visar tendenser till att länkningen är något snabbare än scrollningen.</p>

<p>Detta är en undersökning om navigation i tredimensionella miljöer, eller</p><p>mer specifikt, om att navigera i en miljö som presenterar en molekylmodell</p><p>av ett nätverk. Arbetet har täckt både konstruktion av modellen och</p><p>en undersökning av mänskliga spatiala förmågor, metaforer och mentala</p><p>modeller.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och består av två delar, observation och en</p><p>tänka-högt metod. Resultat från undersökningen gav intressanta resultat</p><p>angående både gränssnittet och kopplingen mellan försökspersonernas</p><p>mentala modeller och den presenterade metaforen.</p>

<p>The purpose of this thesis is to create opportunities for an efficient interchange of information between humans and technology, especially for the skilled user, and put the designprincipal for informative structures and features into practice. Informative structures and features in a large number of information items helps the peripheral visual system to automatically capture knowledge through logical patterns.</p><p>A field experiment was done to evaluate if informative structures and features, implicate efficient human information-processing, even in a small study. The results was ambiguous because the quantitative part of the investigation didn’t show any significant differences, whereas the qualitative showed that people prefer a dynamic document with a high degree of informative structures and features over a dynamic document with a low degree of informative structures and features. Even if this study was inconsistent, probably because to few subjects where used, the implication of the research that’s behind it is solid. The field of application of informative structures and features are the design of user interfaces fit for skilled users.</p>