Industrialized construction has been a key enabler for managing increasing customer demands and addressing low productivity problems in the house building industry. It has also been proposed as a solution for low productivity in the infrastructure construction sector, but diffusion has been slow. The focus in industrialized construction is on maximizing the efficiency of the whole production system by implementing both novel products and processes in a traditionally project-based industry. Hence, industrialized construction should be considered and managed as a radical innovation involving multiple stakeholders throughout the supply-chain. Thus, the purpose of the research underlying this thesis was to increase understanding of the management of radical innovation in the infrastructure sector, as exemplified by industrialized construction.To increase knowledge of the whole innovation process, an exploratory approach including both case studies and surveys was applied. A contractor perspective was adopted in an initial study, focusing on the development phase of industrialized construction. It revealed that industrialized construction is a comprehensive and multi-faceted activity that must be managed strategically rather than at a project level. However, early studies also revealed major challenges in the diffusion of the concept. Consequently, the research underpinning this thesis has also addressed the diffusion phase, which occurs in the Swedish infrastructure sector mostly in construction projects managed by a public client (often the Swedish Transport Administration, STA). Five studies were conducted during the course of the research, which have contributed insights into different aspects of the challenging management of radical innovation in the mature Swedish infrastructure sector.The findings reveal that the radical innovation process involves a clear separation between the development and diffusion phases, but these are strongly intertwined. They also show that the major role of public clients (especially STA) in management of the diffusion of innovations developed by contractors exacerbates difficulties of diffusing industrialized construction in the infrastructure sector. Both the client and contractor need to acknowledge the nature of industrialized construction as a radical innovation with two separate phases. The contractor, who drives the development phase of a radical innovation, must apply an appropriate process that addresses needs of stakeholders (both internal and external) who may affect the diffusion phase, while the client must act as a problem owner and facilitate diffusion, due to the strength of the client’s position. The findings further reveal major shortcomings in the current diffusion phase and show that procedures in Swedish infrastructure projects must be modified to facilitate increased diffusion of radical innovations such as industrialized construction. The STA has recognized the need to increase rates of innovation, both by initiating an innovation program and by increasing the rate of design-build contracts, to resolve the issue of low productivity. Diffusion of industrialized construction has been slow. However, the insights regarding management of the radical innovation process presented in this thesis could be beneficial for industry representatives seeking to raise rates of the implementation of such innovation. The thesis addresses various aspects of the radical innovation process and emphasizes the difficulty of diffusing innovations in the current industry climate. The more comprehensive understanding of the system thereby provided may increase the ability of stakeholders, especially the STA, to make appropriate long-term decisions to facilitate increases in productivity. / Godkänd; 2016; 20160127 (ojajoh)

Present-day construction projects are characterized by short-term partnerships between multidisciplinary teams with varying levels of process maturity and information handling capability. They involve the planning, design and erection of structures of all types. Compared with other industries, the construction sector has relatively poor profit margins and low efficiency levels. The product development process in construction is still structured as a sequential chain of activities in which each activity is separated in time and space and where design information is communicated using traditional documents, such as 2D drawings and written specifications. This process is slow and error prone and reflects the functional orientation of the construction project. However, lessons learned from the manufacturing industry have shown that new design processes using modern information and communication technology (ICT), tools such as concurrent engineering and virtual reality (VR) can increase efficiency and reduce lead times. So far, VR has been used sporadically in the construction industry, often from the perspective of visualizing the product design for the client. The objective of my research has been to investigate how VR (and thereby 3D) can be used during the planning, design and realization phase of a construction project with the emphasis on complex building products. What are the main benefits and how should the construction project be organized in order to make use of the potential benefits the technology offers? The main hypothesis during my research has been that the use of digital prototypes visualized using VR technology makes it easier to identify, analyze, coordinate and communicate the product design in order to improve the decision-making and thereby the final product. The research work is based on the theoretical framework of virtual prototyping and communication models of information systems, in combination with quantitative and qualitative investigations of two large case studies of construction projects in which VR has been used in the different phases of a project. The main result of the research work contributes to theory and industrial practice in the following way: * Knowledge of the way VR models are appreciated by professionals in the construction industry in their everyday work* Guidelines for and examples of the way VR can be utilized in complex building projects during planning, design and realization to be beneficial to the project * A newly developed model for evaluating the benefits and cost to the construction project associated with the introduction of new ICT tools (such as VR). It is my conclusion that the sensible, well-planned use of modern ICT tools, such as VR, can contribute substantially to increasing the efficiency of the design and planning processes and thus contribute to the quality of the product and the financial result of the project. However, the introduction of a new ICT tool must be supported by methods, suitable processes and project organizations that can make full use of the benefits the tool is able to offer. / Godkänd; 2007; 20071109 (ysko)

The industrialized house-building movement has emerged as aresponse to recurring criticism of the construction sector. It seeks toemulate management practices prevalent in manufacturing industries,including the use of standardized work processes and building systems.This approach does, however, make industrialized house-buildingcontractors susceptible to unpredictable variations. Swedish localplanning authorities have a legal and democratic mandate to regulatethe built environment within its borders and views variations betweendifferent municipalities as a desirable consequence of a functional localdemocratic system. Meanwhile, industrialized house-buildingcontractors have highlighted variations in regulation of the builtenvironment as obstructive to their intended methods of managing thebuilding process. The aim of this thesis is to increase understanding ofhow local planning authorities make interpretations when regulatingthe built environment and how those interpretations influenceindustrialized house-building contractors and to, within the ongoingresearch process, identify theoretical perspectives suitable for describingtensions in the interface between industrialized house-building andlocal planning authorities. The theoretical frame of reference for thisthesis consists of two major streams of organizational literature:organizational coordination, operationalized though the concept ofcoordination mechanisms, and neo-institutional theory, operationalizedthrough institutional logics and institutional complexity. Theoverarching research strategy is best described as a case study approachinvestigating cases of institutional complexity in regulation of theSwedish built environment. The design consists of one multi-casestudy relying on interviews with representatives of industrializedhouse-building contractors and local planning authorities and onesingle-case study investigating a longitudinal land development processusing a combination of interviews, direct observations and documentanalysis. Findings indicate that local planning authorities faceinstitutional complexity stemming from three semi-compatibleinstitutional logics that each prescribe different roles for planningpractitioners and expectations for their behaviour. As some planningpractitioners are more attuned to particular logics than others, it is difficult to predict, for each given situation, which logic will beactivated. Furthermore, findings indicate that institutional logics can beviewed as coordination mechanisms, thereby highlighting afundamental tension between the coordination preferences ofindustrialized house-building contractors and local planning authorities.This tension causes a lack of accountability, predictability and commonunderstanding resulting in an inability for industrialized house-buildingcontractors and local planning authorities to coordinate theircontributions in the planning and building process. The findings implythat industrialized house-building contractors and local planningauthorities should attempt to acknowledge each other’s participation inand contributions to the planning and building process. The findingsalso highlight the importance of interpretations for regulation of thebuilt environment, which implies that not all sector-wide problems canor need be solved through legislative action.

BIM-software programs are getting more frequently used in the construction business. Digitalization of the quality process might be necessary to firmly document the quality inspections for the customer’s satisfaction. Skanska has noticed that there is a low rate of totally completed projects, with the consequence that the completion of those issues is with a raising cost of the projects. BIM-360 field is an iPad-software from Autodesk that has its main purpose to solve the problem with poor documentation of quality controls and to handle the issues that occurs in the building process.   In this study, BIM 360 field has been practiced at the project NUS 5B, Umeå to evaluate its functions in the quality process.   The result of this study has been an evaluation of the functions “issues”, “checklists”, “tasks” and “equipment” in their use to handle the quality process with a higher rate of documentation. Beyond this evaluation, comments from two other responding projects that have been using BIM 360 field have been complied to a list in order to see their opinions.   “Issues” is the best function in its use to speed up the completion of the projects. This function is best used in pre-inspections and final-inspections to complete issues in a more effective way. The respondents that have commented the software BIM 360 field agree partly with this conclusion. / Digitaliseringen är på uppgång i byggbranchen där BIM-programvaror tar allt mer mark. Eftersom Skanska har upptäckt att det råder en allt för låg grad av helt färdigställda projekt, vilka medför höga garantikostnader, behövs bättre kontroll av brister för en tillfredsställande överlämning till kund. BIM 360 field är en programvara från Autodesk som har till syfte att utöka dokumentationen av avvikelser inom projekten. Därtill har programvaran ytterligare funktioner som kan hjälpa i arbetet med att digitalisera kvalitetsprocessen. BIM 360 field har tillämpats på Skanskas projekt NUS By 5B, vilket omfattar en ombyggnad samt tillbyggnad av en äldre sjukhusbyggnad i Umeå. Genomförandet har bedrivits med hjälp av en iPad samt webbgränssnittet i programvaran. Syftet har varit att utvärdera programvarans funktioner inom kvalitetsprocessen. Tanken är att BIM 360 field framförallt ska effektivisera hanteringen av avvikelser, men även underlätta inom erfarenhetsåterföring och kvalitetskontroller. Författaren har haft som mål att rangordna funktionerna ”issues”, ”checklists”, ”tasks” och ”equipment” med avseede att utvärdera funktionerna inom effektiviseringen av kvalitetsprocessen. Tillsammans med rangordningen består resultatet av enkätsvar från respondenter inom två byggprojekt. Byggprojekten har tillämpat BIM 360 field och deras enkätsvar har sammanställts i en tabell. ”Issues”, vilket är en avvikelsehantering i programvaran är den bäst lämpade funktionen i BIM 360 field för att effektivisera arbetet med kvalitetsprocessen. Funktionen är i sin avvikelsehantering mest användbar i förbesiktningar samt slutbesiktningar för att släcka besiktningspunkter. Respondenterna inom de tillfrågande projekten instämmer delvis i dessa slutsatser.

Due to their complexity, construction projects involve significant risks thatmust be managed in order to meet the main project objectives in terms of cost,time and quality. While some risks can be foreseen at the beginning of aproject and allocated among the project actors, other risks are difficult topredict. Moreover, even identified risks may change in scope and requiredifferent types of response. In order to manage such risks successfully,collaborative efforts among project actors are needed. This thesis focuses oncollaborative management of risks in construction projects – joint riskmanagement (JRM) – which is claimed to provide several advantages incomparison to separate risk management by each project actor. An overall aimis to increase the understanding of how JRM can be enhanced throughout aproject’s lifecycle.The underlying studies this thesis is based upon constitute a multiple case studyof nine construction projects, a questionnaire survey and a longitudinal casestudy of three construction projects. Empirical data were collected throughinterviews, observations of JRM workshops and document studies. Theempirical findings show that cooperative procurement procedures, organicmanagement systems and appropriate strategies for addressing agency-relatedproblems enhance JRM in construction projects. Thus they require thoroughconsideration when organizations intend to implement JRM.This thesis provides several contributions to risk management theory. Firstly,the author extends the definition of JRM by including its core componentstogether with associated activities and underlying factors. The extendeddefinition better reflects, and increases understanding of, the nature of JRM.Secondly, the research contributes to discussion of serious drawbacks related to traditional procurement practices by identifying and studying procurementvariables (project delivery method, form of payment and use of collaborationor partnering arrangements) that have a major influence on risk management.In addition, the results of questionnaire survey suggest that cooperativeprocurement procedures in general and collaborative activities in particular arepositively related to the use of JRM. Finally, by framing the empirical resultsin an organizational theory context this research identifies two sets of factorsthat strongly influence the implementation and effectiveness of JRM, related tomanagement system (organic vs. mechanistic), and strategy for responding toagency-related problems. By applying theory on mechanistic and organicorganization to RM, the study pinpoints the importance of managing tensionsbetween control and flexibility when implementing JRM. The author suggeststhat JRM requires a combination of formal tools (aimed at controllingidentified risks) and flexible strategies (aimed at responding to unforeseenevents). By investigating how strategies to handle agency-related problems canfoster collaborative relationships and JRM, this research contributes to RMliterature where few studies have discussed JRM from the perspective of theprincipal – agent relationships. / Godkänd; 2013; 20131205 (ekaosi); Tillkännagivande disputation 2014-01-07 Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av teknologie doktorsexamen. Namn: Ekaterina Osipova Ämne: Byggproduktion/Construction Engineering Avhandling: On enhancing joint risk management throughout a project's lifecycle: Empirical studies of Swedish construction projects Opponent: Professor Stuart Green, Head of School of Construction Management and Engineering, University of Reading, UK Ordförande: Biträdande professor Per-Erik Eriksson, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 7 februari 2014, kl 10.00 Plats: F1031, Luleå tekniska universitet / Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt

No description available.

Bakgrunden till forskningsprojektet "Beställaren i utvecklingsprocessen - tid som konkurrensmedel" är den uppmärksamhet som riktats kring beställaren och dennes roll i fastighetsbranschen. Fastighetsägarens förmåga att vara en god beställare är av stor betydelse för ett fastighetsområdes utveckling och lönsamhet. Lönsamheten påverkar i sin tur ett områdes värde. Projektet ingår som ett delprojekt i ramprogrammet "Byggherren - Beställarens roll inom produktionsledning" vid Avdelningen för produktionsledning. Studien fokuserar på fastighetsutveckling inom ett kommersiellt fastighetsområde. Syftet med denna studie är att utveckla en arbetsmodell för ett sådant område. Arbetsmodellen byggs upp med hjälp av systemteori, processteori, projektteori och tidsteori. Empirin utgörs av det kommersiella fastighetsområdet InfraCity i Upplands Väsby kommun. Området ligger vid motorvägen mellan Stockholm och Arlanda flygplats. InfraCity har utvecklats successivt sedan den första byggnaden i området uppfördes under slutet av 1960-talet. Resultat av studien är en arbetsmodell som kan ge stöd vid utvecklingen av ett kommersiellt fastighetsområde. Modellen har prövats med empiriska data från fastighetsområdet InfraCity. Modellen innehåller koppling mellan input i form av resurser och hyresvärdens output i form av målområden, exempelvis ekonomi, kundnöjdhet och personal. Modellen hjälper till att finna och prioritera faktorer som fokuserar på tid. Studien avslutas med förslag på områden för fortsatt forskning. / <p>Godkänd; 2005; 20070102 (haneit)</p>

För att möta kravet på en ny sektorsroll och riksdagens krav på effektivitet genomförde Banverket en omorganisation den 1 januari 1998. Den nya organisationen är en så kallad beställar-utförarmodell med en förvaltande och en producerande organisation. Banverket Produktion utför det löpande underhållsarbetet på järnvägsnätet som förvaltningsorganisationen beställer. Syftet med forskningsprojektet är att vidareutveckla och järnvägsanpassa funktionskrav och samverkansformen partnering. Basentreprenaden för drift och underhåll i Luleå banområde blev ett pilotförsök med partnering under tiden 2 maj 2000 till 1 maj 2001. Forskarens roll i detta är att utvärdera försöket. I arbetet ingår också att ta fram en struktur för funktionskrav för drift och underhåll av järnvägar. Framtagande av en struktur för funktionskrav kan ses som en teori- och modellutvecklande forskning. Litteratur om funktionskrav studeras för att få en överblick av vad olika författare och forskare menar med detta begrepp. Även Banverkets interna föreskrifter, Vägverkets funktions- och standardbeskrivning samt förfrågningsunderlag från Banverket och kommuner studeras. Internet används också som informationskälla. Litteratur i ämnet partnering studeras för att med hjälp av tidigare gjorda erfarenheter kunna analysera och utvärdera partneringförsöket i Luleå banområde. En stor del av datainsamlingen sker genom observationer av samtliga partneringmöten och tre byggmöten i Luleå banområde, ett byggmöte i Kiruna och ett i Umeå banområde. Enkätundersökningar i de tre banområdena utförs också. Uppsatsen visar att funktionskrav ställs i Banverkets tillståndsbaserade underhåll. För åtgärdande av besiktningsanmärkningar på anläggningsdelen spår finns endast tekniska lösningar när det gäller svetsning och riktning. Jämförelser med hur funktionskrav har använts vid drift och underhåll världen över bidrar till förslaget för hur Banverkets funktionskrav kan struktureras. Förslag ges också på hur funktionskrav kan införas i det förutbestämda underhållet och hur incitament kan kopplas till övergripande funktioner. Beställarens och entreprenörens representanter i partneringgruppen är eniga om att arbetet fungerar bättre med partnering. Resultat av partneringförsöket är gemensamma mål för entreprenaden, färre diskussioner om enhetspriser, större ömsesidig förståelse för roller, utökad erfarenhetsåterföring, kartläggning av hinder för måluppfyllelse, ökad återrapportering av åtgärdade fel samt att mer vinterarbeten utförs vilket i förlängningen ger färre besiktningsanmärkningar. Beställare och entreprenör arbetar med hjälp av partnering för effektiviseringar av verksamheten. Detta sker trots entreprenörens monopol och situationen med pengar som ej får behållas efter årsskiftet. Det visar både på styrkan med denna samverkansform och dess lämplighet för drift och underhåll av järnvägar. Enligt försöket är det enda negativa med partnering att den totala mötestiden ökar och att en neutral diskussionsledare behöver finnas med. Parterna anser dock att det är värt den merkostnad detta leder till. / <p>Godkänd; 2001; 20070313 (ysko)</p>

På senare år har intresset för inter-organisatorisk samverkan varit stort. I de Anglosaxiska länderna är formaliserad partnering en etablerad arbetsform i byggindustrin.Dåliga relationer mellan beställare, entreprenörer, underentreprenörer och projektörer är en drivkraft bakom utvecklingen mot mer samverkansinriktade arbetsformer. Höga kostnader, brister i kvalitet samt dålig lönsamhet har varit andra drivkrafter. I Sverige har intresset för formaliserad partnering varit litet till för några år sedan trots att problemen tycks vara desamma. Denna studie är en kvalitativ upprepad studie (replication study) med syfte att öka förståelsen om partnering tillämpad i sitt nationella sammanhang. Studien har en bred ansats och utgår från en översikt av internationell forskning samt tre fallstudier i svenska byggprojekt. Initiativet till samverkan enligt partneringmodell kommer från beställarna och projekten är upphandlade i konkurrens. Fokus i studien är projektorganisationen som socialt system. Organisationskultur diskuteras med utgångspunkt i kulturförändring.Individnivån beaktas i analys map motivation och lärande. Ett delresultat av studien är att partnering omfattar ett antal interaktionsprocesser. Dessa är gemensamma mål, konfliktlösning, teknisk samverkan, uppföljning-ständiga förbättringar, teambuilding, upphandling och relationer-förtroende.Strukturella element är kopplade till processerna. För varje process analyseras erfarenheterna från de svenska projekten som förstärkande och försvagande faktorer. Processernas påverkan i projekten är ett annat delresultat. Exempel på påverkan är ökad kostnadskontroll, förbättrad kvalitet i tekniska lösningar och utförande samt effektivare problem och konfliktlösning. / <p>Godkänd; 2002; 20070222 (ysko)</p>

Kostnaderna i byggsektorn har ökat jämfört med andra industrier i Sverige. Under 90- talet gjordes flera försök att sänka kostnadsnivån. För att företagen i branschen skall bli mer lönsamma kan systematiskt lärande vara en faktor. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur en utförare av byggnadsverk skall kunna lära av de erfarenheter som görs i byggprojekt och hur dessa lärdomar skall kunna användas i framtida projekt. Forskningsprojektet har utförts genom litteraturstudier, fallstudier av två byggprojekt samt benchmarking med ett stort industriföretag utanför byggsektorn. Studierna har genomförts inom ramen för Competitive Building i syfte att svara på forskarfrågorna; "Hur tar en entreprenör tillvara på och lär sig av erfarenheter som görs i ett byggprojekt?" och "Hur påverkar strategiska drivkrafter entreprenörens möjlighet att lära i och mellan byggprojekt?". Forskningsmetoden som använts är huvudsakligen kvalitativ genom analys av intervjuer och observationer. Resultaten från projektet visar att entreprenörerna har svårt att lära av erfarenheter. De möjliga positiva lärandeeffekter som teamarbete, gemensamma mål, reflektion och dialog samt att öka personalens motivation för lärande ger utnyttjas inte fullt ut. Jämförelsen med industriföretaget ger flera goda exempel som skulle kunna användas i byggprojekt. I forskningsprojektet utvecklas en teoretisk modell för analys av erfarenheter. Ett teoretiskt ramverk för lärande byggt på de strategiska drivkrafterna teamarbete, gemensamma mål, dialog och reflektion samt motivation formas. / <p>Godkänd; 2001; 20070314 (ysko)</p>