No description available.

Byggbranschen står idag inför stora utmaningar gällande rekrytering av erfarna projektledare. Företagen har upplevt svårigheter med att hitta erfarna projektledare, detta beror på att det saknas nästan två generationer av projektledare samt att många går i pension. En lösning till problemet är att anställa nyexaminerade projektledare för att fylla luckan. Problemet med nyutexaminerade är att de saknar erfarenhet när de kommer ut i arbetslivet. Det är en utmaning för konsultföretagen, eftersom inlärningstiden för att bli projektledare vanligtvis är långa perioder. Syftet med denna studie är att förtydliga inlärningstiden för de nyutexaminerade projektledare samt att ge organisationen ett underlag för att de ska kunna se vad de bör skapa för förutsättningar och metoder. Huvudfrågorna som behandlas i vår studie är ”Vad innebär det att vara projektledare?” och ”Vad krävs för att man skall gå från att vara en nyutexaminerade byggingenjör till att bli projektledare?” Undersökningen är en kvalitativ studie som genomförts på WSP Management Östergötland. Den empiriska datainsamlingen har skett via personliga intervjuer med elva respondenter fördelade på Norrköping och Linköping kontoren. Studien visar på att vara projektledare kan variera mycket beroende på hur man väljer att tolka det, men inom byggbranschen handlar det om att leverera en produkt eller ett resultat till en begränsad budget och till en bestämd tid. Som projektledare är man beställarens ”högra hand” och ska uppfylla kundens önskemål i projektet. För att detta ska gå ihop krävs ständig kommunikation så att man förstår varandra och undviker missförstånd. Med utgångspunkt från undersökningen har vi även konstaterat att det som krävs för att man ska gå från att vara nyexaminerad byggingenjör till att bli projektledare inom området management, är rätt metod, rätt organisatoriska- och individuella förutsättningar samt att man övervinner krav och hinder som ställs från beställarsidan.

No description available.

No description available.

No description available.

Med utgångspunkt i de praktiska erfarenheter som jag fått under min verksamhetsförlagda utbildning vid kalkylavdelningen hos Contractor bygg i Skellefteå så behandlar detta examensarbete anbudskalkylering. Jag har genomfört en kalkyl på ett byte av takkonstruktion på kanslidelen på ishockeyhallen Kopparhallen som Skellefteå kommun haft ute på avrop. Jag har även analyserat mitt anbud i förhållande till konkurrenternas och redovisar utfallet av vilket anbud som i slutändan vann upphandlingen samt ger förslag på förbättringar inför framtida upphandlingar. Syftet med detta examensarbete var att praktiskt och i skarpt läge få använda mina teoretiska kunskaper beträffande anbudskalkylering som jag förvärvat vid den verksamhetsförlagda utbildningen samt under kurserna anbudskalkylering 1 och 2 som jag läst inom ram för utbildningen Bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet. Målet med examensarbetet var att fördjupa mina egna kunskaper inom området anbudskalkylering samt att andra förhoppningsvis ska kunna inhämta grundläggande kunskap om anbudskalkylering genom att läsa denna rapport.

No description available.

No description available.

Today's energy policy has to be more stringent if the necessary decrease in energy use is to befulfilled. Considerable investments are needed and it is important to realize that this will eventually pay off in the economy although it will take longer time than usual. Instead o fcalculating on a two year return for a building complex, it could result in a ten year return but then the building most likely are more energy efficient and pays off in the long run.Energy efficiency measurements are the cheapest and most important way to reach the 50/50 goal but one of the biggest issues is the unawareness for energy efficiency options in the building sector. Energy efficiency measures must be carefully planned and performed way ahead of time because the right opportunity to improve a building seldom appears. The technology exists, the information is there and some of the financial support is also there. Still there are many who don't invest; or invest with poor results because of insufficient knowledge or understanding. Financial barrier is the most common obstacle when it comes to reducing energy usage and that's because energy savings isn't a clear investment or investors don't have the adequate understanding many opportunities are lost.It is very important to have clear goals and a support system that produce efficient investments. Property owners today do not invest enough in energy reducing measurements because they under-value the future energy price. The support systems and building regulations should only support refurbishment projects that intend to do deep refurbishment measurements. The policies and building regulations have to be adjusted to a necessary level as soon as possible so these few opportunities are seized. Cooperation, not only between companies, organizations and institutions but countries as well, contributes a lot in the pursuit of lowering the energy demand. This is probably the reason why the Nordic countries of Europe are well adjusted in the present building market. Clear and ambitious goals are the key to have good communication and effects in the building sector just as the Nordic countries have had throughout the twenties century. Sweden is raising awareness; cooperation and investing in both education and refurbishments that will help Sweden reach the energy efficiency targets of the year 2050. Although three factors are crucial; involving the whole building stock, applying an effective financial support system and creating clear goals of how the 50 / 50 target will be reached. The goal for the Swedish building stock is to reduce its total purchased energy demand,including household electricity by 50 % by the year of 2050 compared to the amount of 1995. To examine if the goal is reasonable, a detailed case study, that is limited to one hotel in Oslo, built 2009, was simulated in IDA ICE 4.7 and then virtually improved. The ventilation system was upgraded, the indoor temperature tolerance was adjusted and the lighting was upgraded.The result from the computer calculations indicates very significant possibilities for energy efficiency for this building. This also confirms the general impression of a significant general potential for increased energy efficiency within the building sector. It is possible to achieve the goal for a 50 % reduction for purchased energy for the building sector, but it will need incitement that creates a better economy for energy efficiency investments and very stringent energy requirements also for existing buildings.

Olyckor och tillbud hör till vardagen inom byggbranschen och är något som sker dagligen. I Sverige rapporteras det tusentals olyckor varje år, varav ett tiotal är dödsolyckor. Strängare krav på arbetsmiljö och säkerhet ute på byggarbetsplatserna är utmaningar som branschen ställs inför, samtidigt som behovet av en snabbare produktionstakt ökat under de senaste åren. Studien belyser vikten av förhållningssättet till den egna säkerheten samt hur detta kan påverkas för att bidra till ett förhöjt säkerhetstänk och i förlängningen en säkrare byggarbetsplats. Som grund till detta har säkerhetsklimat och några av de vanligaste arbetsmetoderna som rör arbetsmiljö- och säkerhet undersökts. För att söka svar på studiens frågeställningar har en litteraturstudie i kombination med fallstudier gjorts. I den inledande litteraturstudien studerades tidigare studier och artiklar på området samt information om gällande lagar och regler. Fallstudien bygger främst på intervjuer och enkäter utförda med personer som på olika sätt berörs av ämnet, samt dokumentstudie där arbetssätt och rutiner undersökts. Fallstudien genomfördes i samarbete med NCC Building Östergötland. Studiens resultat visar att en av de största utmaningarna i arbetsmiljöarbetet är att säkerställa kommunikationen av arbetsmiljö- och säkerhetsrelaterade frågor. Inte minst med tanke på den ökande internationalisering som pågår i byggbranschen. Att synliggöra och utbilda om arbetsmiljöfrågor beskrivs som centrala för att påverka inställningen och säkerhetsklimatet. Även känslan av delaktighet och att tillåtas vara med och påverka spelar en stor roll för att kunna utveckla arbetsmiljöarbetet. Åtgärdsförslag som studien kommit fram till berör till stor del redan existerande rutiner och hur dessa kan utvecklas. På ett mer visionärt plan diskuteras möjligheten till en branschgemensam standard när det gäller arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor.