Differences in the prevalence of obesity are generally associated with disparities in the food environment which partially determine diet quality. In this research, I examine the relationship between the local food environment and the consumption of fruit and vegetables among individuals living in the Mississippi Delta region using survey and store availability data for individuals living in seven counties with the highest obesity rates in the state. An ordered probit model with an endogenous covariate is used to assess the marginal effect of food environment variables on the frequency of fruit or vegetable consumption. I find that longer distance traveled to the nearest full-service grocery store is associated with lower frequency of vegetable consumption, while access to public transportation is generally associated with a higher frequency of consumption. Insights from this study could prove helpful for health officials and policymakers tasked with designing and implementing localized interventions that improve the food environment and increase healthy food access.

No description available.

<p>Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.</p><p>Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning.</p><p>En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt.</p><p>Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor.</p><p>Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn.</p> / <p>People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served.</p><p>This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables.</p><p>Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family.</p><p>Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors.</p><p>The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys.</p><p>An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake.</p><p>Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty.</p><p>Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.</p>

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras. Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning. En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt. Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor. Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn. / People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served. This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables. Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family. Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors. The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys. An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake. Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty. Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.

La transition nutritionnelle et l’insécurité alimentaire sont parmi les facteurs externes majeurs diminuant la qualité de l’alimentation. Les effets du déclin de celle-ci se résument par l’augmentation de la prévalence des maladies chroniques et des carences nutritionnelles. Afin de combattre ces problèmes, plusieurs études ont trouvé que la qualité de l’alimentation a été améliorée par l’autoproduction d’aliments (autorécolte*). Cette étude vise à identifier si un lien existe entre la qualité de l’alimentation et l’autorécolte d’aliments végétaux dans le contexte rural libanais, à partir de 748 748 répondants en provenance des régions du Chouf, Hermel et Aarsal. Afin de décrire l’alimentation selon le statut de récolte en ajustant pour différentes variables confondantes, des tests de χ2, d’ANOVA et des comparaisons multiples (Bonferroni) ont été effectués. Une interaction significative a été trouvée entre les deux types de récolte à tous les niveaux montrant que les collecteurs de plantes/fruits sauvages avaient tendance à produire domestiquement des fruits/légumes et vice versa. Le statut d’autorécolte d’aliments-sauvages avait une association positive et significative avec la variété et la fréquence de consommation à l’exception de celle des fruits et l’autorécolte domestique avait une association significativement positive avec la variété de consommation de légumes et la fréquence de consommation de fruits et légumes. Une forte association a été trouvée entre la région de résidence et les tendances de consommation de fruits/légumes. En outre, l’association entre l’autorécolte domestique et la fréquence de consommation des fruits et légumes s’est avérée positive dans la région où leur fréquence de consommation est la moins élevée (Hermel). Cette étude démontre que l'autorécolte des aliments végétaux, qu'ils soient produits dans un jardin-maison ou récoltés dans la nature, est significativement associée à une plus grande variété (diversité) et fréquence de leur consommation et que ces associations sont généralement liées à l'intensité de la récolte. Mots-clés: Transition nutritionnelle, insécurité alimentaire, autorécolte, autoproduction de fruits et légumes, collecte de plantes sauvages, variété, fréquence de la consommation alimentaire. *Dans ce document, le terme autorécolte d’aliments est utilisé pour inclure l’autoproduction et l’autocueillette d’aliments sauvages et le terme « aliments » reflète les groupes suivant : les fruits, légumes, plantes sauvages et fruits sauvages. / The nutrition transition and food insecurity are among the major external factors diminishing diet quality. The effects of diet quality decline can be summarized by the increase in the prevalence of chronic diseases and nutritional deficiencies. To combat these problems, several studies have found that diet quality has been improved by self-production of food (self-harvest*). This study aims to identify whether a link exists between diet quality and self-harvest of plant-food in the Lebanese rural context using data from 748 adult participants living in Chouf, Hermel and Aarsal. To describe dietary patterns of the study population according to the harveststatus, χ2, ANOVA and multiple comparisons (Bonferroni) were used while adjusting for various confounding variables. A significant interaction was found between the two types of harvest at all levels showing that collectors of wild plants/fruits tended to also have some domestic production of fruits and vegetables, and vice versa. While wild-food harvest had a significant positive association with the variety and frequency of consumption except for fruit consumption frequency, domestic harvest had a significantly positive association with vegetable consumption variety and fruit and vegetable consumption frequency. A strong association was found between the region of residence and fruit/vegetable consumption trends. Moreover, the association between domestic harvest and fruit/vegetable consumption frequency was only positive in the region where the consumption frequency was lowest (Hermel). This study demonstrates that self-harvesting of plant foods, whether produced in a home garden or collected from the wild, is significantly associated with greater consumption variety (diversity) and frequency of these foods and that these associations are generally related to the intensity of harvesting. Keywords: Nutrition transition, food insecurity, self-harvest of food, self-production of fruits and vegetables, wild plant harvest, food consumption variety, food consumption frequency. * In this document, the term self- harvest used to include the self-production of food and wild food collection. The term "food" reflects the following groups: fruits, vegetables, wild plants and wild fruits.