No description available.

Naturkatastrofer har ökat och kommer fortsätta att öka i frekvens under de kommande åren. Därmed är det väsentligt att skolsystemen världen över anpassar sig efter denna fakta och undervisar elever om katastrofriskreducering och naturkatastrofer. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka vad den tidigare forskningen visar angående vilka undervisningsmetoder som används för att undervisa om katastrofriskreducering och naturkatastrofer. Därefter kvantifieras resultatet för att tydliggöra vilken användningsfrekvens de olika undervisningsmetoderna hade. Analysen visar att många undervisningsmetoder används inom de båda ämnesområdena. Inom katastrofriskreducering har analysen visat att det existerar åtta olika undervisningsmetoder. Dessa är interaktivt lärande, socio-affektivt lärande, undersökande och utforskande lärande, fältbaserat lärande, handlingsbaserat lärande, surrogatbaserat lärande, konstnärligt och uttrycksbaserat lärande samt kontrafaktiskt lärande. Inom naturkatastrofsundervisningen visade analysen även att dessa undervisningsmetoder användes, exklusive kontrafaktiskt lärande. Dock varierar det i frekvens, beroende på vilket ämnesområde som undervisas. Interaktivt lärande samt surrogatbaserat lärande var de undervisningsmetoder som förekom i undervisningen flest gånger i de analyserade artiklarna. Inom katastrofriskreducering förekom det oftare flera olika metoder i en och samma artikel vilket bidrog till högre frekvens i den kvantitativa ansatsen. Avslutningsvis diskuteras resultatet i en slutdiskussion samt presenteras potentiell framtida forskning inom ämnet. För lärare inom geografiämnet kan denna uppsats ge inspiration för att analysera sina egna undervisningsmetoder, och se ifall du som lärare använder liknande metoder som resultatet presenterade. Utöver den självanalys som kan ske är även denna uppsats ett bra underlag för vidare forskning för att studera metodernas effekter. För att därefter kunna göra mer omfattande studier som slutligen leder till generella rekommendationer om vad för undervisningsmetod som är den bästa.

The aim of the study is to investigate how gender and sexualities are represented in a sample of Swedish EFL textbooks in order to explore how EFL textbooks convey and include democratic values according to the curriculum. The analysis is done by a close reading of three selected EFL textbooks: Blueprint, Echo: Main Issues, Viewpoints 1 in order to study how gender and sexuality representation appears in implicit and explicit ways. The theoretical framework of analysis uses gender theory and queer theory with the emphasis on gender norms and heteronormativity. The results of the study show that the textbooks write explicitly on gender equality and awareness for women but lack the perspective on the inclusion of men. Gender norms and stereotypes are evident in the implicit representation where men are portrayed as aggressive whereas women are presented in mental health contexts. Sexualities other than heterosexuality lacks visibility in the textbooks. The findings show that heteronormativity is apparent throughout the textbooks in its representation of romantic relationships. In conclusion, the textbooks represent some social issues regarding gender norms and sexuality but continue to maintain attitudes that does not correspond with the fundamental democratic values of the Swedish curriculum.

Abstract An overall purpose of the present study is to gain increased knowledge and insights about mother tongue teaching. Another purpose of the study is to investigate and analyze the interaction between teachers and students in mother tongue teaching in the primary years of compulsory school. The study responds to the need of research into mother tongue teaching in Sweden. The theory is Cummins model for classroom interaction in language teaching. The model consists of three parts that concern content, language and language use. The method in the study is qualitative research methods, classroom observations and interviews. I have observed five lessons in mother tongue and interviewed three mother tongue teachers. The findings are that the classroom interaction is characterized by commitment and a permissive atmosphere. The language is used, among other things, to strengthen students’ intellectual, aesthetic and social identities. While the mother tongue is an important resource for learning in other school subjects, this study highlights and discusses its intrinsic value. Keywords: Mother tongue language, First language, Mother tongue teaching, Second language, Multilingual students

Detta är endast en del av ett stort arbete, på grund av omständigheterna (till exempel möjligheten att publicera en power point) har vi varit tvungna att begränsa vår publikation till lärarhandledningen. Det finns också en elevutgåva, power point-presentation samt ett prov som inte publiceras. För att ta del av dessa krävs möjlighet att komma åt Biologi C för lärares kurswebb Vt-2008 på Södertörns högskolas intranät.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I forskning kring barns inflytande är det tydligt att förskollärarrollen är central i hur möjligheterna för inflytande utformas. Med tanke på tidigare forskning är studiens syfte att undersöka hur förskollärare beskriver sin roll i att skapa möjligheter, respektive hinder för barns inflytande. Semistrukturerade intervjuer av sju förskollärare har genomförts för att få deras egna resonemang kring begreppet inflytande. Studiens teoretiska ramverk bygger på utvecklingspedagogiska perspektivet samt Shiers-modell. Resultatet av empirin visar att begreppet inflytande anses höra ihop med förmågan att påverka, och förstås därmed i relation till barns demokratiska rättigheter. Ett stort hinder för barns utövande av inflytande är maktpositionen som vuxna besitter i relation till barn. Därigenom menar förskollärarna att de bör ta en didaktisk roll för att möjliggöra barns inflytande. Genom ett genuint intresse av att lyssna, ett stöttande i strävan mot att få barn att påverka förskolans fysiska inom- och utomhusmiljö samt tillämpning av pedagogisk dokumentation, beskriver förskollärarna att inflytande kan möjliggöras.