Problembakgrund: Behovet av affärsetik är utbrett i affärsvärlden. Flertalet händelser som skakat affärsvärlden är skandalerna om Lehman Brothers, WorldCom, Enron och Arthur Andersen, som skett kring millennieskiftet. Efter dessa skandaler har affärsetik uppmärksammats i stor utsträckning och flertalet företag använder sig av policys kring etiskt beteende. Affärsetiskt agerande är delvis lagstiftat men enskilda individers beslut är avgörande. Vårt intresse för affärsetik kommer från rekryteringsprocesser som vi själva genomgått och som innehöll tydliga inslag av affärsetik. Genom dessa processer har vi fått uppfattningen om att arbetsgivare, där vi ansökt om arbete, söker individer med hög etisk resonemangsförmåga. Problemformulering: Problembakgrunden har lett till följande problemformulering med efterföljande delfråga. ● Baserat på DIT-testet, hur resonerar svenska civilekonomstudenter etiskt? ● Går det att påvisa skillnader på etisk resonemangsförmåga, uppmätt med DIT-testet, mellan studenterna på de olika inriktningarna på civilekonomprogrammet vid Umeå universitet? Syfte: Kopplingen mellan studenter och affärsvärlden har bidragit till studiens syfte, vilket är att skapa förståelse för hur svenska civilekonomstudenter resonerar etiskt. Kunskapen kan användas av framtida arbetsgivare vid rekrytering, medan universitet kan utnyttja kunskapen vid planering av kursplaner och etisk utbildning. Civilekonomerna själva ges en bild av hur de resonerar etiskt. I övrigt förs en dialog kring eventuella geografiska och kulturella skillnader mellan svenska civilekonomstudenter och övriga jämförda länders ekonomistudenter. Syftet är även att diskutera ytterligare påverkansfaktorer av etisk resonemangsförmåga såsom kön, ålder och utbildningsnivå. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats och undersöker civilekonomstudenter på Umeå universitets etiska resonemangsförmåga. Mätinstrumentet som används är ett test med ett antal frågor utformade av James Rest, benämnt DIT-testet. DIT-testet distribueras i form av en anonym webbenkät. Enkäten skickas ut till samtliga civilekonomstudenter på Umeå universitet och ursprungstanken var att uttala oss om populationen Sveriges civilekonomstudenter. Enkäten sänds ut till 165 studenter och totalt besvarade 59 stycken på enkäten. Av dessa svar var 42 svar användbara, efter det interna bortfallet borträknats. Med tanke på antalet respondenter och svårigheten att säkerställa likheten mellan studieorter som erbjuder civilekonomprogram, blir resultatet en studie som generaliseras till Umeå universitet där vi ser likheter till Sveriges övriga civilekonomprogram. Enkäten sammanställs utifrån en rättningsmall, varifrån en etisk profil utläses. Resultatet analyseras med hjälp av Minitab, Excel och SPSS. Teori: Teorikapitlet består av en genomgång av tidigare studier gjorda med DIT-testet som mätinstrument. Tyngden har lagts vid studier gjorda på ekonomistudenter från olika delar av världen. Rests DIT-test bygger på Lawrence Kohlbergs studie om moralisk utveckling, vilken innehåller tre nivåer; den premoraliska, den konventionella och den principiella nivån. Vidare bygger studien på redovisningsteori av bland andra Riahi-Belkaoui som beskriver hur kvantitativ finansiell information bör tillhandahållas för att vara användbar vid ekonomiskt beslutstagande samt det faktum att redovisningsteori på internationell nivå innehåller skillnader. Avslutningsvis används Hofstedes teori om kulturella skillnader. Teorin innehåller fem dimensioner som har inverkan på kulturella skillnader. Här omnämns “avstånd till makt”, “osäkerhetsundvikande “individualism mot kollektivism”, “manligt mot kvinnligt” och “långeller kortsiktig framtidssyn” som de fem dimensionerna. Empiri och slutsats: Det empiriska resultatet visar att civilekonomstudenterna uppnår ett DITvärde på 32,65. DIT-värdet på 32,65 är i linje med de jämförda länderna Irland, Australien, Kina, Malaysia och Amerika. Att DIT-värden inte skiljer sig mer åt länder emellan förklarar vi med hjälp av globalisering, lagstiftningens utformning och det faktum att frågorna i DITtestet rör livets stora frågor som liv och död, där vi tänker att värderingar tenderar att vara lika över nationsgränser. Vidare visar studien att männens DIT-värde i genomsnitt är 28,56, medan kvinnornas genomsnittliga DIT-värde är något högre på 36,03. Skillnaden mellan kön har empiriskt stöd. I studien undersöks även programinriktningarna vid civilekonomprogrammet, varvid ingen signifikant skillnad framgår. Även ålder har analyserats och här finns inget signifikant stöd för skillnad i medelvärden, men vi kan utläsa en tendens att individer med en högre ålder, når en högre etisk resonemangsförmåga. Övriga påverkansfaktorer diskuteras, däribland utbildningsnivå och personlighet.